Den pedagogiska uppdelningen

Min karriär inom triggerfinger-världen startade redan 1989.
Då höll jag på i många dagar och halva nätter med att skriva på ett tangentbord. Allt för att skapa flera veckors ledighet från skolan under vårterminen.
Straffet blev att mitt vänstra ringfinger fick nog. Det gick inte att böja när jag vaknade på morgonen utan pekade fult rakt ut. Den 14:e mars fick jag därför för första gången i mitt liv besöka Vårdcentralen i Borås.
Doktorn var envis. Han var på mig vid två tillfällen.
”Är det säkert att du inte varit i slagsmål i helgen?”
Han var inte nöjd med mitt svar, att jag ALDRIG varit i slagsmål.

Ni som läst min sista kåseribok ”Minnen som stannat kvar” minns kanske den hetsiga kvinnliga läkaren på KSS i Skövde. Där jag drog undan handen när hon äntligen kom med en cortisonspruta. Jag ville ju så gärna ha dosen i både rätt finger och rätt hand. Ansåg att jag hade rätt till det efter att ha lyssnat på hennes svordomar. 😦

För några år sedan fastnade mitt högra pekfinger efter en hopplös uppgift med att skruva ihop ett Jysk-skåp med något som skulle kallas verktyg. Då fick jag först träffa en trevlig arbetsterapeut som gav mig en skena och träningsprogram.
Vid återbesöket bestämdes det att jag skulle få cortison av en duktig läkare på Vårdcentralen.
Jag blev snabbt hjälpt och livet gick vidare tills förra våren när två fingrar bestämde sig tillsammans för att göra livet surt för mig. Jag skrev ett mail till arbetsterapeuten och fick en tid hos henne. Jag berättade om förra gången och betonade att det var väl bäst att jag träffade läkaren direkt och hoppade träningsprogrammet och skenan.
”För den enda läkaren som kan ge cortison finns väl kvar?”
Hon svarade jo på frågan, men kroppsspråket signalerade något mer. Besvärat berättade hon att läkarna gjort om systemet och delat upp patienterna som var listade på vårdcentralen på ett nytt sätt. Just denna läkare arbetade halvtid och hade inte patienter som var födda den 12:e.
Som den pedagog jag är utbildad till startade jag med ett snett leende samtidigt som jag såg hur den trevliga kvinnan skruvade på sig i stolen.
”Du tror inte möjligtvis att han kan göra ett undantag och byta patient med någon annan doktor? Någon som har ont i halsen?”
Hon gjorde ett försök och ringde vidare. Jag hörde aldrig den andra rösten men förstod att det var kört för mig.
När jag kom hem gjorde jag det som jag borde gjort redan när vi kom till Ystad första sommaren. Gick in på Novaklinikens webbsida och listade mig. Snabbt fick jag ett godkännande och kunde beställa en besökstid.
När jag kom dit var det en ny upplevelse. När jag klev in i huvudentrén kändes det annorlunda. Kvinnan bakom luckan hälsade mjukt på mig. Andra i personalen hejade på mig när jag satt i väntrummet. Efter en stund kom en äldre läkare och hämtade mig. När jag kom in i undersökningsrummet satt en yngre man där. Det var han som var min ”huvudläkare”.
Vi tre hade en mycket trevlig stund tillsammans. De lyssnade först på min version av hälsoläget. Sedan stod de på var sin sida om mig med var sin av mina händer. De diskuterade. Jämförde. Bytte platser. Bytte åsikter och jag fick vara med på mitt hörn. Sedan fick jag mina doser i de strejkande ”fingrarna”. (Handflatans böjsena)

Vid mitt nästa besök var det samma procedur vid incheckning och då väntan en våning upp. Alla som jag mötte som jobbade där verkade glada, trevliga och sammansvetsade som team. Oavsett rang. Den yngre läkaren som var ensam denna gång var som en kompis. Jag uppskattar en sådan relation. Där jag får berätta först. Där vi kan skoja lite om annat. Där jag vågar fråga om ”allt”. Ett riktigt proffsig mottagande på alla plan. 🙂

Mitt problem var att jag var mitt inne i förberedelser för en eventuell flytt någonstans. Jag var ensam hemma på dagarna och jag vågade inte ringa mina doktorskompisar och be dem lyfta kartonger hemma hos mig. Någonstans går gränsen.
Tyvärr var jag i samma trista läge när vi nådde Visby. Det var två trevliga gotlänningar som skötte själva flyttningen. Men det var givetvis vi som bar lådor inomhus under flera veckor.
Jag dröjde för länge innan jag tog kontakt för detta dilemma. Jag har ju oturen att ha andra defekter också som jag rangordnade högre.

Inte första gången på dessa trettio år som jag träffar på en ”ickecortisondoktor”. Däremot var det första gången som han gick på artros-spåret. Tur att han inte frågade om jag golvat någon granne på sista tiden.

Röntgen på måndag. Sedan blir det såklart direkt till ”avdelningen som skär i människor”. Min chans från när jag var på väg till kirurg i Varberg och hade tränat stenhårt på att fixa mitt finger själv – kommer inte att fungera denna gång. Då handlade det om bara ett finger och jag kunde beställa tid hos ”knivmannen” som insåg att mitt finger fungerade alldeles utmärkt. Det behövdes ingen operation. Operationstiden ställdes in.
Denna gång har jag kämpat hårt med allt. Vid ex. påtagandet av strumpor har mina lillfingrar fått göra grovjobbet under flera månader. De har tackat mig med att börja strula de också liksom andra fingrar. Ta av lock. Öppna förpackningar. Listan kan bli hur lång som helst. Min uppfinningsförmåga har fått jobba hårt för att lösa uppgifter när jag varit själv hemma.
Oftast glömmer jag bort handikappet. Jag har den förmågan när jag börjar tänka och jobba med annat. Det har mest varit när jag vaknat som jag helst velat somna om för att slippa vara vaken. Efter några skojkommentarer och lite varmt vatten har dagen kunnat komma igång. Men sista veckorna, när fler fingrar strejkar börjar även jag ge upp. Jag har googlat och sett att det handlar om 10-15 minuters ”arbete” med varje finger. Någonstans stod det att man kunde få ha musik i lurar. Ja tack! Jag vill inte höra talas om läbbiga repliker. Inte heller kan jag  peka finger mot teamet och be dem hålla tyst.

Oddsen är sämre för diabetiker. Det kan bli problem med att återställa full sträckförmåga.
Ibland är det tufft att leva. Men först röntgen.
Hoppas de inte hittar något annat fel. Hade jag fått cortisondoser i mina TVÅ strulande fingrar för några veckor sedan hade jag varit frisk tills nästa gång jag gör något olämpligt. Men jag har insett att jag inte bestämmer. Om jag inte tar flyget till … 😉

Ps. Det har blivit tuffare och tuffare att redigera foton till mina två bloggar. Jag har försökt begränsa tiden framför dator och tangentbord. Mina besök på Blogglandia har blivit färre.
Ps 2. På min blogg  https://gotlanduppochner.com/  har mitt mål varit att inte gnälla alls. Där finns ingen kategori för det. Välkommen dit på besök. Kanske finns det någon kategori som passar dig. Fler kommer att dyka upp i framtiden. Snart är vi redo för vårutflykter på den fantastiska ön.
Ps 3. Jag svarar eventuella kommentarer med en symbol. 🙂

Sköt om dig! Gör det bästa av varje dag! ❤

Hur ska jag klara av tomheten?

Om mindre än trettiosex timmar går mitt liv in i en ny fas. För fjärde gången får jag uppleva hur mitt intensiva november-liv bytts ut mot en position rejält från den sociala världen. En enorm kontrast.
De två första åren höll Korsordsmästerskapen till på Facebook. Jag berättade då om min vita stundande decembermånad, när jag inte ens skulle besöka Facebook. En del trodde inte att jag skulle lyckas. Några försökte locka in mig med roliga passningar som jag skrattade gått åt (Solveig och Jennifer visade och berättade).
Facebookvännerna kände inte mig tillräckligt. Har jag bestämt mig för något …

När det gäller Blogglandia är allt mycket tuffare och gör mer ont inombords. Jag skulle få svårt för en ”Vit december”.
Därför har jag garderat mig. Första insatsen fixade jag igår. Om livet blir för ensamt kommer jag att kalla till Bloggmästerskap i lövtunnelkrypande. Hoppas alla mina 163 bloggare som jag har bland mina favoriter ställer upp och lämnar alla julbestyr åt sidan.

Igår började jag i all hast mellan två blogginlägg med tunnelbanan. Funderar på om den ska gå ner till klostret eller en sväng mot gamla vattentornet. Måste göra den bredare så det inte händer någon dum olycka. Givetvis får ni låna en brandmanshjälm. En dum fråga? Vet någon av er om grävlingar, decemberormar, igelkottar med sömnproblem kan läsa? För jag tänkte skriva en tydlig stor skylt och be dem att vistas någon annanstans just denna tävlingsdag. Visa människohänsyn.

Solen lyser välkommande idag med. På det igen. Rulla upp skjortärmarna. När hela banan är klar ska jag testa den. Vågar inte be Solveig ta tiden. Ibland är hon av någon konstig anledning inte det minsta samarbetsvillig. Babblar säkert på om att hon kan känna människor, att jag inte får … det finns väl för sjutton inga människor som ser mig under löven? De skulle ändå inte tro sina ögon? Antagligen beställa tid för synundersökning. Alla optikerbutiker i Ystad borde därefter ge mig en rejäl rabatt.  😀

dsc_00060007

Skuggning på Blogglandia

bild-ett

Ser du de effektfulla skuggorna på det gamla klostret i Ystad?
De symboliserar mitt förhållningssätt till Blogglandia de senaste fyra månaderna. Jag har denna tid anpassat mig till de förutsättningarna som gavs mig i ”present” av två trista anledningar. Först yrselanfall/utbrändhetssymtom/sömnbrist och senare som en trevlig efterrätt triggerfinger.  😦

Eftersom det inte var lätt att skriva någon längre textmängd med enbart vänster hand valde jag oftast att inte kommentera hos er. (Det räckte med att Solveig fick rycka in och skriva långa Gotlandstexter som jag dikterade när mina krafter var slut)
Ändå hävdar jag att jag aldrig läst så mycket bloggord och sett så många tusentals fina foton på de besökta lottade bloggarna, som under dessa månader. Jag överdriver inte det sistnämnda. För jag har valt en helt ny taktik de senaste tre månaderna sedan yrseln gav med sig. (Står mer längre ner) Bloggarna som stod på de vikta lapparna blev som trevliga ”bokpresenter” som gav mig energi och glädje.  ❤

dsc_39800001

Jag drog lappar från teburken över de 150 st olika bloggar som jag följt. De 30 bloggare som kommenterat mest hos mig (erkänner, det finns personlig statistik) fick sitt namn på två små vikta lappar. Det tyckte jag de var värda som en tacksam bonus.  😀

Istället för att bara läsa sista blogginlägget valde jag oftast en annan taktik. En mycket bättre och intressantare upplevelse.

Vilken guldgruva Blogglandia kan vara. <3.

Jag har grävt bakåt både månadsvis och årsvis hos bloggarna. Ibland försvunnit in i underbara inlägg. Vad otroligt duktiga många av er är. Tiden stod ibland stilla och jag glömde bort nutiden och att min diabetes ville ha mat då och då.
Men i november som varit min intensivaste månad på min egen blogg de fyra senaste åren, beroende på min korsordstävling, har jag inte haft den tiden till förfogande. Då har mest fokus legat på att hålla reda på min egen blogg och att hinna med motion, vila och mat under min egentid.

Äntligen är det dags för mig att skicka en Skrapkryss till den bloggare som jag besökt flest gånger i smyg. Resan för lotten blir en bra bit norr ut. Ända till snön.

den-fina-roda-rosen

Stort GRATTIS till Annika alias Badtanten.  ❤

I nästa vecka ska jag skicka hela tio Skrapkryss. Vad glad jag skulle bli om någon vann något stort.  😀
Innan dess är det åtta uppgifter kvar att lösa. Tre av dem kan komma när som helst på dygnet i denna månad. Övriga fem måste jag lägga in någon gång mellan 18.00-18.20 i november 2016.
Varje gång som Ingen Vinnare tar en titel fryser minst 37 poäng inne. Så många poäng blir det om jag lägger ihop 10+8+7+5+4+3 (Dessutom 2 poäng till alla som skriver rätt svar).
Felsvaren ger ju bara 1 pinne. Med andra ord finns det fortfarande många poäng att kämpa om och mycket kan hända i tabellen.  Konstigt att ingen ny deltagare tar chansen. Det behövs just nu bara 3 poäng för att ha chans att vinna en lott i nästa vecka. De jagande behöver bara svara rätt en enda gång för att nå dit. De har kanske fullt av lotter hemma och behöver ingen mer.  🙂

Deltagarantalet dessa säsonger är 43-51-51-”36”.  Sjunkande skepp?  Dags att kasta ankar? 🙂
Men antalet visningar i år leder för närvarande (efter 20 dagar) över förra årets otroliga månadsrekord (17 650 visningar). Det hade varit häftigt att slå det månadsrekordet. Förstår du? Jag tycker om att tävla mot mig själv. Som vanligt är jag en god förlorare med båda fötterna på jorden. 🙂
I december kommer jag som vanligt att gå in i en ny bloggfas. Ha semester från FB som jag brukar ha den månaden.

Psst! Du gick väl inte bara in på min blogg vid det här klockslaget för att … i så fall tycker jag du ska gratulera Annika till lotten. Nästa gång kan det vara din tur att vinna.  😀

Bonus:
Om du är här nere och läser kan jag bjuda på att det nästa gång handlar om brott.  😀

 

Vem är min största tvillingsjäl på Blogglandia?

”Det måste blivit fel?”
”Vad då”, frågade jag Solveig.
”Du borde varit son till min mamma.”

Vilken ekorre jag är. Ändå har jag minskat på både det ena och det andra under de senaste åren. Slängt VHS band, hundratals kassetter och gamla minneskläder. För att inte tala om stora pjäser. Den processen började redan när vi packade ihop Lidéns Samlingsmuseum. Det gjorde ont i själen. Sved till. Metoden att tänka på annat kunde funka. Vi sålde, skänkte, slängde och sparade favoriterna. Undra hur många hundratals kända och okända personer som frågat oss den utslitna frasen genom åren:
Vad har ni gjort med alla kopparna?
Men det är inte samma sak med personliga saker. De som jag tagit med mig in i äktenskapet. Mina hemligheter. Livets skatter och minnen. Har jag mage att slänga ett endaste brev? Kommer jag att läsa om dem? Kommer mina döttrar att sluka dessa privata ord i framtiden? Knappast!
Att brevskörden inte ökar är given. Jag lever ett annat liv idag. Förr skulle jag aldrig trott att även vykorten skulle minska så drastiskt. Skälet vet vi, både du och jag.

Ryktet finns kvar där. Ibland känns det som om jag måste leva upp till mitt gamla smeknamn, Bosse Ekorre.
Den här bloggen är min. Men om du är en medekorre till mig har du en stor fördel i denna sista lek som snart startar. Du som inte är en ekorre ska sluta läsa efter det att jag berättat om reglerna och istället satsa på de stora bonuspoängen. Reservutgången för dem som är motsatsen till ekorrar. Några genvägar är inte populära hos domaren. Inga ärenden till antikvariat eller inomhusloppisar m.m. De poängen kan knappast kännas behagliga för samvetet.
Tyvärr finns det inte utrymme för mig att bjuda på textminnen till mina bilder. Synd tycker jag som drar mig till minnes både det ena och det andra. Vem vet. Jag kanske börjar med en ny bloggkategori. NOSTALGI.

VÄLKOMMEN TILL FINAL! – trettionde lekuppgiften.
(Sista inlämningstid är måndagen den 31 oktober kl. 20.00)

Jag kommer kontinuerligt att ändra i tabellen, om jag är tillgänglig, så att spänningen går att följa för alla intresserade. Alla som får färg på sitt namn har lämnat in uppgiften och nått sin slutpoäng.

Checklista/poäng:
OBS! Titta på mina foton med bokstäver som motsvarar checklistan. Då vet du vad jag är ute efter. (Allt ska vara sådant som är DITT och som DU sparat.)
Jag vill inte ha för mycket efterarbete därför saknas bild på S hos mig. De finns rullade med annat och har mycket bubbelplast omkring sig. T äger jag ingen. Kan bli aktuellt inför 2018. Q. Dessa böcker är inte mina utan Solveigs och skulle inte ge mig några poäng. V. Glömde ta kort på vanliga ettårsdagböcker. Y skulle inte gällas för den ingick i en bloggtävling för två år sedan. Men jag ville visa att jag fortfarande vågar bjuda på en selfie. 🙂

Givetvis får du 4 poäng om du har fyra rullband, 3 poäng om du bara hittar 3 st singlar, 1 poäng om du bara har ett vanligt fotoalbum kvar osv. Siffran efter texten är maxpoäng för varje bokstav. Själv hade jag fått 105 poäng vid en sammanräkning.

A. Fem vanliga fotoalbum. 5 p.
B. Fem boxar med diabilder. 5 p.
C. Fem rullband. 5 p.
D. Fem kassettband med EGEN inspelad musik. 5 p.
E. Fem köpekassettband med olika grupper/artister. 5 p.
F. Fem VHS-band där du spelat in filmer/serier själv. 5 p.
G. Fem VHS-band med köpta filmer. 5 p.
H. Fem julkort. 5 p.
I. Fem vanliga vykort. 5 p.
J. Fem privata brev med stämplade frimärken, som är adresserade till just dig. 10 p. (Ni som har ett alias får skyla era namn).
K. Fem LP-skivor. 5 p.
L. Fem singlar. 5 p.
M. Fem filmstjärnor, män. 5 p.
N. Fem filmstjärnor, kvinnor. 5 p.
O. Fem filmstjärnebilder med musikgrupper/artister. 5 p.
P. Fem stycken Femböcker av Enid Blyton. 5 p.
Q. Fem stycken Kittyböcker av Carolyn Keene. 5 p.
R. Fem konsertbiljetter som du sparat. Gamla eller nya från i år. 5 p.
S. Fem posters från din ungdom som du hade på ditt flickrum. 5p.
T. Tioårsdagbok. Får vara ny. Bevis på att du skriver fortfarande. 10 p.
U. Femårsdagbok. Får också vara ny. 5 p.(Behövs bara en bok)
V. Fem stycken dagböcker som du skrivit i under åren. 5 p.
X. Fem adressböcker som du sparat trots att det är många överstrukna adresser/telefonnummer. 5 p.
Y. Tre stycken klädesplagg som du sparat från din ungdomstid. Du ska ta på dig plaggen och bjuda på färska selfies för att få full poäng. 30 p. (3×10 poäng) Väljer du att bara ta kort på tre plagg får du 3 x 5 poäng.

Extra: Ta gärna en extrabild på T, U, V och X med lite text så domaren ser att boken är använd.

Teoretisk maxpoäng:
155 poäng + 15 bonuspoäng = 170 poäng.

Tjat!
För allas trevnad. Jag förutsätter att nostalgin är dina egna saker. Inga nätbilder, inga gamla bilder, inga lånade saker/bilder från vänner och släktingar. Inga nyinköp inför denna lek. Jag är bara intresserad av vad DU som deltar har SPARAT som minne från en tid som varit. Jag ser gärna att du har samma bakgrund/duk till bilderna där det är möjligt. Detta är en ”hemma hos dig” lek.  🙂

Bonuspoäng för inlämning:
15-12-10-76-54-3-21. Poängskörden till de tio snabbaste.

Du måste ha lämnat in minst en poänggivande bild på din blogg för att få tillgång till några bonuspoäng.

Bosse Ekorre önskar lycka till med ”grävandet”.  😀

Här kommer foton A-Y som följer checklistan. Därefter tabell och länkar när någon redovisat på sin egen blogg och berättat det i en kommentar i DETTA INLÄGG. Precis som vanligt. 🙂

A:
a
B:
b
C:
c
D:
d
E:
e
F:
f
G:
ga
H:
h
I:
i
J:
j
K:
k
L:
l
M:
m
N:
n
O:
o
P:
p
Q:
q
R:
r
R:
ra
R:
rb
R:
rc
R:
rd
U:
u
X:

x

Y:
y

Slutabell: (Färgknappen borttrollad)
1. Wiolettan, 491 p.
2. Ditte Akker, 487 p. ❤
3. Eva Rohlén, 482 p. ❤
4. Znogge, 475 p. ❤
5. Gunilla Wahlberg, 429 p. ❤
6. Primrose, 416 p. ❤
7. Villa Herberts/Lena, 369 p. ❤
8. Anki Arvidson, 359 p. ❤
9. Ethel Hedström, 331 p. ❤
10. Comsi Comsa, 297 p.

11. Lma/Lisbeth, 286 p ❤
12. Kicki Olsson, 284 p. ❤
13. Maria Bromander, 278 p. ❤
14. Mia J, 254 p. ❤
15. Gun Britt Söderström, 210 p. ❤
16. Gunnel Moberg, 137 p <3.
17. Sanna, 82 p.
18. Kersti, 77 p.
19.Tant Glad, 74 p.
20. Anne, 61 p.

21. Sussie, 48 p.
22. Gun Toresson, 38 p.
23. Gerd Lindblom, 37 p.
24. Annika Sohlin, 24 p.
25. Susjos 20 p.
26. Ninni, 19 p.
27. Ezter 17 p.
28. Susan Johansson, 11 p.
29. Mickan, 10 p.
30. Susie på Stjärnarve, 9 p.

31. Minton, Katarina, 7 p. 33. Åsa H, 6 p. 34. Kerstin, 5 p. 35. Anna Andersson, Skåningen, Jennifer, Gunilla J, RosMarie, 4 p.
40. Pia Boman, 3 p. 41. Övriga 0 poäng.

Passa på att för sista gången njuta av dina lekkamraters inlägg. : ❤
https://egopyret.blogspot.se/2016/10/bosses-30e-uppdrag.html?showComment=1476467067496#c3220343713484803707
http://wiolettan.bloggplatsen.se/2016/10/15/11375327-nostalgitripp/
https://lillafridhem.blogspot.se/2016/10/bosses-tavling-slutspurten.html?showComment=1476555069734#c460021175906022763
https://ankistankar.blogspot.se/2016/10/sista-uppdraget.html
http://kicki-olsson-58.bloggo.nu/Bosses-uppgift-nr30/
http://minsoltrappa.se/2016/10/16/lange-sen/#comment-431
https://tittelina.blogspot.se/2016/10/bosses-sista-deltavling.html?showComment=1476696396333#c3034196178570677077
http://akker.blogg.se/2016/october/oj-sa-mycket-det-finns.html#comment
http://enrosafluga.blogspot.se/2016/10/bosses-final-uppgift-nummer-30.html#comment-form
https://lma7.wordpress.com/2016/10/19/finalen-i-bosse-uppgifter/comment-page-1/#comment-13345
http://dammsamlare.blogg.se/2016/october/slutspurten-for-bosses-tavling.html
https://znogge.wordpress.com/2016/10/27/le-grand-finale/#comment-203396
https://sigrid-gunnelsblogg.blogspot.se/2016/10/samlarmani.html?showComment=1477646389107#c6497893752410285909
https://villaherbert.wordpress.com/2016/10/30/bosselek-nr-30-sista-for-denna-gang/comment-page-1/#comment-1126
http://eva49.bloggo.nu/Minnesbilder/#comments
http://gunwah.bloggo.nu/Pa-minnets-stigar/#comments

Namn och titlar

Dags för TJUGOÅTTONDE UPPGIFTEN:
(Stängs klockan 20.00 lördagen den 1 oktober.)
Både nya och gamla lekdeltagare är hjärtligt välkomna.  😀
OBS! Hundägarna får dock inte rösta.

Tre olika delmoment:
HUNDAR-FILMER-BLOGGNAMN.

Regler:
Du får bara lämna en lösning. Inga delredovisningar. Därför måste ALLT vara med i din kommentar. (Annars kommer domaren bara att godkänna eventuella poäng i din första kommentar.)

Information:
För tredje gången återvänder jag till ämnet hundar. Första gången stoppade jag DVD-filmer med scener på filmhundar där du skulle gissa rätt filmtitel. Andra gången fick du en lista på femtio raser.

Undra hur ägarna tänkte när de valde tilltalsnamnet till sin söta valp? Var namnet självklart innan de hade träffats? Hade hushållet familjeråd? Eller blev mötet med valpen avgörande? Går det att gissa sig till namnet med hjälp av en namnlista? Är ditt svar JA kan du få ihop 30 poäng i detta delmoment.

När jag skulle döpa vår hund gick jag efter kombinationen popgruppen Texas och staten Texas som jag förknippar med bomull. Namnet tyckte jag var helcoolt och dessutom låg det rätt i munnen.

MOMENT ETT AV TRE:
Här under får du tio bilder på hundar och därefter femton hundnamn att välja på.
(Jag har försvårat med att lägga till fem extra namn.)

Para ihop bilderna med rätt namn. Ex: A=Ludde, B=Ebba osv ända till J=Bosse.
(Så snart lekuppgiften är stängd kommer jag att föra in de rätta hundnamnen istället för bokstäver.)
Stort TACK till mattar & hussar som lät mig ta kort på era fina hundar och tack för alla pratstunder.  😀
Nixon
1

Malte
2

Felix
3

Min älskade Texas
4

Siv
5
Bosse
6
Kaimòs
7
Ludde
8
Ebba
9
Yoda
10

Namnlista med femton hundnamn:
Ebba, Siv, Malte, Mello, Ajax, Felix, Texas, Bosse, Gunnar, Kaimòs, Ludde, Lucy, Yoda, Ernst och Nixon. (De gröna hittade jag på själv.)

Poäng för moment ett av tre:
Hund med rätt namn ger 3 poäng.
Finns namnet med bland de tio bilderna får du 1 poäng.
Väljer du från mina fem ”fejknamn” blir det 0 poäng.

MOMENT TVÅ AV TRE:
film-1-2
film-3
film-4
film-5
Fem filmer av mycket skiftande karaktär som vi hyrt på bibblan de sista veckorna.

Vilken film tyckte jag var klart bäst? (Du får bara chansa på en)

Den som först skriver rätt film får 5 poäng.
Den som skriver rätt titel som tvåa får 3 poäng.
Den som skriver rätt filmtitel som trea får 2 poäng.
Alla som skriver rätt namn får därefter 1 poäng.
Gissar du på en av de andra fyra filmerna får du 2 poäng om du chansar på den film som jag tyckte näst bäst om.
Gissar du på en av de övriga tre blir det 0 poäng.
”Boktjuven” var min/vår klara favorit. ”Fyra veckor i juni” höll jag som näst bäst.

MOMENT TRE AV TRE:

B O W M I U P R I M R O S E W
D Z W I H T E B S I L E H T E
A A S D O L W S K T X C O T V
L N O I Y L A K C I K A H L I
G K T T I L E X I F P L N L S
T I U E G S O T B W P D B E Z
N I Y O F G T Y T Q I Z V T L
A K G U N I L L A A B N L H D
T C N L B M Z M T I N O N U I
Z I T L C E R L H R U G Y U T
N K O D T A A T G A D E F Z G
O P U T G J N E W M J J U E U
G C I B E N N A L E V A R T D
G D K A T T U V M A R D K P X
E E T T I B G E Z Q E S S O B

GÖMDA BLOGGNAMN:
Vilket namn saknas från listan? (Vågrätt, lodrätt, framlänges, baklänges eller diagonalt.) DITTE, EVA, ZNOGGE, WIOLETTAN, GUNILLA, LENA, ANKI, ETHEL, PRIMROSE, MARIA, LISBETH, MIA, KICKI, TANTGLAD, BOSSE, ANNE, GUNNAR, GERD.

Den som först hittar det bloggnamn som SAKNAS får 5 poäng.
Den som kommer tvåa får 3 poäng.
Den som skriver rätt namn som trea får 2 poäng.
Alla som skriver rätt namn därefter får 1 poäng.
Skriver ni ett namn som FINNS får ni 0 poäng.

(Jag färglägger gömda namn när leken är stängd.)

Maxpoäng för alla tre momenten:
40 poäng.

”Tjat-Sammanfattning”:
Allt ska lämnas in samtidigt i EN kommentar. Hundnamn, DVD-film-titel och Bloggnamn i SAMMA kommentar.
1. Para ihop hundbild A-B-C-D-E-F-G-H-I-J med tio av namnen på listan.
2. Skriv en filmtitel.
3. Skriv ett bloggnamn.
Jag vill inte se några delredovisningar. Om du är snabb och har rätt på de två sista delmomenten kan det ge sköna extrapoäng.

STORT LYCKA TILL!  ❤

Fast text:
Uppgiftsjakten 2016 kan dyka upp var som helst på min blogg – i vilken kategori som helst. Det är mycket troligt att jag lägger in andra inlägg som hamnar över detta om någon/några dagar. Scrolla ner hit om så är fallet, om du ska lämna ditt bidrag.

Jag kommer att lägga in 30 lekuppgifter. Finaluppgiften dyker upp i oktober. Den bloggare som leder när jag slutar får titeln UPPGIFTSMÄSTARE 2016 och en skraplott. Någon annan av de tio högst placerade kommer också att få ett pris. (Jag lottar.) Det betyder med andra ord att den som kommer ex. tia kan bli miljonär och den som får titeln kan bli utan miljonen. Fru Fortuna sköter den biten. ❤

 Lek-Tabell: (Efter 27 uppgifter)
1. Eva Rohlén, 344 p. 🙂
2. Ditte Akker, 343 p.  🙂
3. Znogge, 341 p.  🙂
4. Wiolettan, 326 p.  🙂
5. Gunilla Wahlberg, 313 p.  🙂
6. Villa Herberts/Lena, 291 p.  🙂
7. Anki Arvidson, 284 p.  🙂
8. Primrose, 266 p.  🙂
9. Ethel Hedström, 254 p.  🙂
10. Comsi Comsa, 251 p. 🙂

11. Maria Bromander, 220 p.  🙂
12. Lma/Lisbeth, 185 p  🙂
13. Kicki Olsson, 177 p.  🙂
14. Mia J, 172 p.  🙂
15. Gun Britt Söderström, 148 p.
16. Sanna, 82 p.
17. Kersti, 77 p.
18. Gunnel Moberg, 73 p.  🙂
19. Tant Glad, 64 p. 🙂
20. Anne, 50 p. 🙂

21. Sussie, 48 p.
22. Gun Toresson, 38 p.
23. Gerd Lindblom, 37 p.
24. Susjos 20 p.
25. Ninni, 19 p.
26. Ezter 17 p.
27. Annika Sohlin, 12 p.  🙂
28. Susan Johansson, 11 p.
29. Mickan, 10 p.
30. Susie på Stjärnarve, 9 p.

31. Minton, Katarina, 7 p. 33. Åsa H, 6 p. 34. Kerstin, 5 p. 35. Anna Andersson, Skåningen, Jennifer, Gunilla J, RosMarie, 4 p. 40. Pia Boman, 3 p.
41. Övriga 0 poäng.

Ett hoppande inlägg

Oftast är det i klädesaffärer med damartiklar som det brukar bli vårspring i mina ben och jag enligt ryktet har en tendens att försvinna iväg.
Under denna skogspromenad hade jag ett hemligt skäl att sticka iväg i förväg.  😉

Groda ett

I min hemliga väska hade jag med massor av olika färger i sprayflaskor. Det kan inte vara rättvist om inte jag också får chansen att … jag ska minsann inte bara ha en ENDA färg att leka med som i den där töntgubbens lek på Blogglandia.
Jag hann precis innan Solveig dök upp bakom en stum vårtall. Skolfröken är noga med vissa saker så det var bäst för mig att …

Groda två

… mitt blodtryck och mitt promenadtempo gick ner i varv och jag började njuta av vårtecken i naturen.

Groda tre

Groda fyra

Groda fem

Denna skylt gjorde mig vårglad. Vad omsorgsfullt att de sätter ut sådana höga färgklickar mitt i skogen. Ingen risk heller att den börjar vissna om några veckor och gammal vårkärlek rostar aldrig. (alldeles färskt ordspråk)

Groda sex

Här blev det skogsskola och skolfröken fick läsa högt för mig.

Groda sju Det är alltså inte bara vi vuxna människor som leker. Även grodorna kör sina race.

Groda åtta
Jag fick höra från en kvinnoröst i närheten av mitt öra, att jag inte får prata med grodorna högt. Vaddådå? Mannen som gick förbi pratade med sin hund.
Men jag förstår att det är störande när publiken kommer för nära de tävlande.

Groda nio
Borde de inte ha hjälm på huvudet … du ser väl hur de spurtar på slutet? De långa benen blir suddiga på chauffören. Kanske bet kusken till extra för att få fart på honom. Nä. Det ser mer ut som kusken är på väg att somna.

Jag måste meddela att det inte gick lika bra för alla ekipage som för dessa vinnare av Vårruset.  😦
Vi såg platta grodor på vägen. Vägar är en farlig plats att leka på. Det är kanske därför som det heter älskog.  😉
Kvack kvack.

Vill du läsa om fler ”Söndagspromenader” kikar du in på TantGlads blogg. Här är nyckeln dit. http://tantglad.bloggo.nu/Jippidet-ar-ju-iallafall-fredag/

Nästa gång blir det vackra eller snarare kloka ord på denna blogg. I alla fall lovar jag mindre tramsiga ord.
Ha en trevlig vårhelg.

Halvvägs mot titeln UPPDRAGSMÄSTARE 2016

Ett

Själva uppgiften som ramar in att vi har kommit halvvägs i dessa lekuppgifter, tyckte jag precis som förra gången var riktigt, riktigt trevligt att beskåda.
Då var det era hobbyer.
Denna gång kändes det som en ”julklapp” varje gång jag nyfiket tryckte på ett YouTube klipp eller läste en personlig dikt. Mysigt att så många bjöd på en selfie med en glass. Tusen tack till er. ❤ Det knyter osynliga positiva band mellan oss. I min dröm hoppas jag att både de som deltar och andra som besöker min blogg även går in på länkarna till bidragen. Det är där de hittar själva underhållningen, inte hos mig. Det är så ni får nya bloggvänner. Blogglandia när det är som bäst. När ni hittar bra saker hos varandra får ni positiv energi. När det gäller det omvända blir det precis tvärtom. Stämmer inte det bra? Själv letade jag igår upp en trist ”påhoppande” kommentar som jag fick på bloggen förra hösten. Den tänkte jag använda mig av i en kommande text. Det är mitt sätt att tackla dystra upplevelser. Bäst är oftast att först skapa en distans till händelsen. När de starkaste känslorna har fått svalna. Då brukar jag hitta de rätta orden. De som passar min personlighet och känns mest rättvisa. Förra gången skrev jag om ”En författares försvarstal”. Denna gång borde titeln vara ”En bloggares försvarstal.” Nog om det nu.
Jag gillar att tävla och därför var det givet att mina från början helt improviserade lekuppgifter skulle ha poäng med i bilden. Domarrollen visade sig snabbt vara svår. Helst när jag skulle bestämma mig kvickt för att kunna hålla tabellen aktuell. Inte så lätt när jag sitter där trött med ett blodsocker som leker berg- och dalbana med mig. En del deltagare hittade ”hål” och möjligheter som jag inte tänkt mig. Riktigt smarta ibland. Frågade jag min snälla trippelarbetande fru fick jag oftast svaret att det är väl okej. Det är bara en lek osv. Hon hade såklart viktigare tankar att tänka.

”Hela havet stormar” älskade jag på gympan. Själv har jag skapat flera galna upptåg, lekar och tävlingar med kompisar genom åren. Jag har skrivit om något. Ex när de skulle gömma sig på Åhléns i Borås som var intressant ur ett psykologiskt perspektiv. Nu kom jag att tänka på något mycket galnare där ingen verkade ha en tanke på att kasta in handduken. Hade polisen kommit eller tidningen fått nys om… Du milde tid. Antagligen ställde de upp för att de visste att jag inte utsatte dem av en enda procent elakhet. Jag såg det enbart som ett moment där det var otroligt viktigt att jag skärpte blicken till det yttersta och såg vem som var sist kvar.  😉

Utomstående betraktare skulle kunnat tro att det var fri lek som gällde. Så har det aldrig varit. Det spelar ingen roll om det är barn, ungdomar eller vuxna. Det måste finnas regler och ramar för att det ska fungera fullt ut.

Allt är lättare när man möts fysiskt. Jag minns mina Superstars där det från början bara var killar med. Absolut inte samma gäng gång efter gång. Som jag minns det behövde jag bara kortfattat dra regler innan start av en ny gren. Oklarheter skötte de på plats. Nåde den som försökte tänja på reglerna. En snabb gliring från ett par håll så var det rättning i ledet igen. Aldrig några sura miner. Möjligtvis en ironisk replik på banketten efteråt. Mitt mål var också att försöka få med någon ”udda” personlighet varje gång jag ordnade något som flera kunde vara med på. Någon som jag förstod inte hade så många kompisar och inte bjöds in i sociala sammanhang. Jag älskade att bygga broar. Det var underbart att upptäcka nya personliga positiva egenskaper hos dem jag känt länge, eller dem jag trodde var tuffa grabbar. Det kunde visa sig att det fanns ett varmt hjärta hos dem också. Aldrig förekom någon form av mobbing eller avstötning under dessa tillfällen. Sedan tycker jag det är helt okej och mänskligt att i ett mindre sammanhang med dem som står närmast snacka om de värsta tokerierna efteråt. Den ventilen behöver vi alla. ”Skitsnack/vitaminkickar” med de närmaste gör att vi orkar med nästa ”berg”. Men får jag välja ska det göras med glimten i ögat. 🙂

Två

Tillbaks till nutid. Lekuppgift nummer femton. Tre uppgifter som domaren kommer att titta på när han återigen ska besöka alla deltagande bloggare. (Jag skriver detta under tiden leken pågår.) Det är en mycket bättre metod (nu var jag ju tvungen) att låta en uppgift avslutas så jag kan få in allt först och kan jämföra och analysera allas svar. Troligtvis kommer jag att göra så under de kommande femton uppgifterna. Det blir mer rättvist och jag fattar mina beslut vid samma tillfälle. Sedan förutsätter jag att ni följer alla de andra givna reglerna.

A. Det stod endast utomhusbilder ger poäng!!! i en understruken tidig rubrik i blått. Jag ville ha ut dig från din bostad var grundtanken. Ut i friska luften. Framför allt lämna hemmet. Att sedan studsa in i en affär på stan är tillåtet eller glutta i skyltfönstret.

B. En postlåda. Om jag hade menat lådorna där postiljoner kommer med en säck för att tömma skulle jag inte kunnat ha en rättvis färgtävling. Då hade bara blå och gul varit möjligheterna och alla andra färgval hade kammat noll. Om inte någon tog en runda till Köpenhamn under dessa dagar som leken pågick och plåtade en söt röd (jag såg en röd igår i ett inlämnat svar). Det heter också POSTENS BREVLÅDOR. De vi har hemma kan när man googlar för inköp, heta både postlåda och numera i modern tid även brevlåda.

C. En blomlåda under fönster/balkong. Den här gången valde jag att lägga in egna bilder först och ha en samlad uppgiftslista för att göra det lättare för er. Jag tyckte också det var ointressant och tog för mycket plats om jag skulle lägga in en blå bil, blå cykel osv. Däremot kunde ni som tvekade få en hint om en snygg blå blomlåda på ett foto. Annars går det givetvis alltid att fråga i en kommentar om tveksamheter under själva tidsperioden som leken pågår. Sedan är det snyggare när det växer något eller är planterat något i dem som Anki skrev att hon gjort för att piffa till fotot. Men hon tog kortet för att få poäng för en vit blomlåda. Ethel skrev att hon inte hittade någon röd blomlåda och inte satte in något foto på röda blommor för att hon insåg att domaren inte var ute efter det. Ditte skrev i ett svar på en kommentar något liknande i ämnet. Helt rätt tycker jag.
Jag skrev kortfattat vad jag var ute efter.
En bil. Om ni hittade en som hade en takbox i rätta färgen hade domaren lett, men endast delat ut poäng om själva bilen hade samma färg.
En cykel med en barnsits i rätt färg.
En dörr med en annan färg på handtaget.
Om jag varit ute efter det som finns i en bil eller blomlåda hade jag skrivit det. Ex. En blomlåda med blommor eller grönsaker i.
Det är härligt att kunna associera och låta fantasin ta med en på äventyr. Tänka ett steg till. Det sysslar jag ofta med. Nödvändigt för att kunna få liv i en text. Men i det här fallet var det bäst läge att gå på det som står där i klartext. Trist men sant. 🙂

Det är halvvägs och jag tyckte jag kunde ta mig den tiden att lägga in detta inlägg. Något vilt inom mig drar till med att jag tror att det kommer att bli kvinnor på de översta tre platserna. 😀

Tre

Nästa lekmoment skulle kunna kallas ”lekkusin” till filmhundarna och filmkyssarna för att både variera och underlätta för er som jobbar heltid och får det stressigt med att leta saker.

Glöm aldrig bort att ni ska skippa att delta om ni inte känner för just den uppgiften eller tycker att stressen väger mer än roligheten. Kom och gå som ni vill. Jag tänkte inte så mycket på det. Hade inget planerat mer än möjligtvis några fler uppgifter på kyrkogården. Jag trodde att eventuellt några skulle uppskatta att komma med egna Mästaryrken. Sedan bilnummer. För jag visste inte ens om jag skulle blogga 2016. Allt under detta år såg så osäkert ut. Många privata saker som behövde få sitt svar. En otroligt viktig sak hoppas jag löser sig inom de närmaste sex veckorna. Den får mig stundtals att grubbla oerhört mycket. En syssla som passar megadåligt med diagnoserna utbrändhet och svårinställd diabetes ett. Finns det en rättvisa borde ”undret” ske. ❤

Jag hoppas denna text kunde ge några bra svar. Som vanligt när mina fingrar tar position på tangentbordet rinner textmängden iväg. När mina/våra två manus skulle bli böcker hade jag suverän hjälp med att tvätta bort onödigt. På bloggen är det gratis läsning. Då får läsaren stå ut med otvättad text eller så lägger de av efter två meningar när de inser att det inte finns några snygga bilder.

För att spara på krafterna svarar jag med en symbol om någon skriver en kommentar. Vem vet. Jag får kanske användning för den fundersamma gubben som Lizette lärde mig i höstas.  😉

Snart är ni Välkomna till uppgift sexton som jag för första och kanske enda gången INTE har ”gömt” i något vanligt inlägg. Annars var det min grundtanke och den varianten kommer jag att visa upp flera gånger i framtida inlägg. Helst med tanke på att jag inte lägger in några vanliga kåserier under detta år. Då får det bli surrogatmodellen med enklare och kortare varianter av texter.

Skärp dig Bosse. Nu får du allt avsluta detta. Eller är du på väg mot tredje boken? Bättre du går och knyter dig. Tänk på att du fick ett tufft yrselanfall i morse. 😦

Ps. Röd 5 inlägg, Grön 3 st, Vit 3 st, Grå 3 st, Gult 2 st, Svart 2 st, Brun 2 st.
Ingen valde min favoritfärg BLÅ .
Det ska bli riktigt spännande att se vilka bilder ni väljer på nästa lekmoment. 😀

Miljonregn över nio kvinnor?

8

Prisklass A:
Stort GRATTIS till Korsordsmästaren 2015 – Anki Arvidson. ❤ ❤ ❤
som dessutom satte nytt poängrekord denna tredje säsong.

Den fina röda rosen

Stort GRATTIS till silvermedaljen – Signhild Hortberg. ❤ ❤

3

Stort GRATTIS till bronsplatsen – Inger Börmark.  ❤

Prisklass B:
Jag gjorde i ordning 30 st lappar med de olika uppgiftsvinnarna. Solveig fick äran att dra två lappar.
Vinnare: Anki och Znogge.

Prisklass C:
Här deltog de deltagare som fått ihop femton poäng. (Anki, Signhild, Inger och Znogge fick inte vara med)
Vinnare: Gunilla Wahlberg och Ditte Akker.

Prisklass D:
Det var inte så svårt för mig att välja bästa felsvaret. Ingen löste uppgift fjorton ”Är nog Zlatan”, men jag fick in några bra alternativ. Ingen slog dock förslaget ”Danskdödare” som senare passade utmärkt i den runda bollsporten. För det var just det Zlatan blev i Köpenhamn. Tack för att han räddade den svenska sommaren 2016.
Vinnare: KerstinCecilia.

Världen & Vardagstankar. En ny kategori för året där jag själv inte svarade med ord på era kommentarer. 106 personer deltog. Jag har de sista dagarna läst igenom alla era ord ännu en gång. Mina ämnen var varierande. Ibland skoj och drömmande. Ibland allvar. Andra gånger nostalgiskt. Precis som livet kan vara. Ni följde snällt med och bjöd verkligen på er själva. Underbart att Primrose och Annika gick iväg och skalade en potatis och en morot. Tusen tack ALLA 106 deltagare. ❤

Prisklass; Troget lämnande av kommentarer:
Jag skrev att alla som lämnade femton stycken skulle delta i en trisstävling. Nu blev det Skrapkryss som är en mycket roligare lott, i samma prisklass. Min lilla rättvisa kupp var att de som hade kommenterat flitigare skulle gynnas. Därför fick deltagarna en chans mer för varje svar över femton kommentarer. Jag tog fram en stor rulle med brunt omslagspapper. Skrev ner sexton kvinnors namn x antal gånger lite överallt på papperet, som täckte hela hallen på nedre plan. Sammanlagt fanns det 115 namn. Sedan bad jag Jennifer ta på sig en mörk halsduk över ögonen och så hon fick en röd överstrykningspenna i handen. Jag hade ett eget papper med en tabell med de sexton tävlande kvinnorna. Regeln var: Den kvinna som först fick tre poäng vann. Jennifer målade Ezter röd. Sedan gav jag henne en gul penna. Hon kröp omkring på det stora papperet och målade gult på namnet Ezter. Den tredje gången lyckades Jennifer tre gånger träffa tomma platser med den blå pennan. Därefter satte hon med hjälp av sin vänsterhand ner pennan … och namnet Ezter blev blått också. Jag som hade räknat med en låååång tävling där jag skulle få ge Jennifer nya färger. Med andra ord en rättvis segrare. Hoppas Ezter har lika mycket tur med skrapandet.
Vinnare: Ezter.

Prisklass; kommentar som gav mig något extra:
Det går inte komma ifrån att denna kvinna sprider glädje, skämt, snällheter, allvar och kärlek var hon än drar fram. Inte bara hos mig. Jag kan på avstånd på andra bloggar se att hon alltid har tid för ett ord även hos de bloggare som har det tufft. Hennes egen blogg är högst personlig och kan inte kopieras av någon annan. Om man läser de kommentarer hon fått inser man hur viktig hon är på Blogglandia. Ett ljus eller ett yrväder som lyser upp mörkret. På denna kategori hade jag dragit ut tre bidrag från henne som tilltalade mig mycket.
Vinnare: Allas vår TantGlad som ”oälskar” tävlingar. 😉

Jag höll på att skriva att det var sluttävlat 2015. Det var fel. Än återstår Månadens tävling. Den kommer att handla om böcker och dyker upp någon gång i december. Då var det dags för mig att leta upp adresser. Råd till er nio. Se till och skrapa fram rätt ”saker”.

Skarven mellan två sommarmånader

DSC_34580047DSC_33700131

En snigel i blomman är inte samma sak som att ha en snigel i ögat. 🙂

Veckan som snart gått har innehållit en skarv mellan två sommarmånader. Min hjärna har svårt att inse att tiden rusat iväg. Det är en smula vemodigt att mörkret kommer snabbare på kvällen.
Sommaren 2015 har varit en speciell sommar på många sätt och vis. Våra döttrar har prövat sina egna vingar under sina utlandsresor. De far iväg hit och dit och ibland känns det som om de bara mellanlandar hos oss. Däremellan jobbar de på sina sommarjobb. De är duktiga tjejer båda två och vi älskar dem gränslöst. Visst låter jag neutral? 🙂
Jag och Solveig har gjort många mysiga saker på tu man hand.
Libra har förenklat mitt diabetesliv, medan min ena axel har jobbat hårt på att försvåra mitt liv. Det ska tydligen kännas att man lever. 😦
Solbo Förlag har ”vilat” till skillnad från de två tidigare somrarna. Jag vet hur intensivt Solveig kommer att få det under de två kommande terminerna och jag har värnat om att hon ska varva ner och samla energi inför slutspurten.
Om en dryg vecka kommer jag att börja fundera på min egen framtid. Det finns många vägar att gå. Än så länge hemliga till och med för mig själv.
Denna vecka bjöd jag på ett seriöst kåseri och lät er få en inblick i ett sorgligt minne med en stjärna som slocknade alltför tidigt. ❤
Jag har hunnit göra flera bloggvandringar och tittat in hos ett par hundra bloggar. Både gamla mysiga bekanta bloggar och nya trevliga bekantskaper. Det är spännande att se vad ni sysslar med. En del bloggare är fantastiska på att ta foton. Andra roar mig högtidligt på andra sätt. Jag är ledsen för att några är sjuka eller nedstämda av olika skäl. Flera har blivit som mina kompisar, fast vi aldrig träffats. Ni lär mig hela tiden nya saker och jag får tips som jag skriver ner, (jag är en antecknande person). Jag hinner inte kommentera alla inlägg jag läser. Den tiden finns inte längre. När jag stannade vid denna bloggstation, en blogg med hög fotonivå och välskrivna inlägg, blev jag givetvis extra glad. 😀

http://inghar.blogg.se/2015/july/sa-antligen.html.

Glad blev jag också för ett tag sedan när jag fick reda på att en skola i Skåne använt sig av min roman ”Mina fotsteg i ditt hjärta” som studentlitteratur. Det känns både overkligt och smickrande.
En kväll och en natt i veckan var jag riktigt dålig. Jag kunde knappt för egen maskin ta mig upp på grund av yrsel. Det var svårt att ligga i sängen eftersom min axel värkte. Om jag vände mig åt andra hållet snurrade rummet. Min vänstra vad höll på att krampa flera gånger. Istället för att tycka synd mig själv låg jag där i mörkret och lyssnade på Supertramp på Spotify. För att lura hjärnan att tänka på positiva saker lät jag Lena Sanders röra på sig genom Sverige medan Sebastian Rosander befann sig på en läkarkonferens i Seattle under tre veckor. Inte trodde jag att jag var så mordisk. 😉 Dessutom var jag säker på att jag klippt banden till mina två skötebarn.
Eventuella kommentarer besvaras med en 🙂  😦  😀 ❤
På torsdag kör jag igång med andra halvlek; Fråga 16 av 30 av Världen & vardagstankar.
Jag önskar dig som läst detta inlägg en fin söndag. Njut av dagen – för den kommer aldrig mer tillbaka. ❤

Tre år som bloggare

rosknopp framför klostret0005

Så här skrev jag i mitt första blogginlägg den 22 juni 2012.

Alla dessa aldrig

Ibland sitter jag och ler åt alla mina ALDRIG. Jag ska aldrig sätta mig i en skolbänk en enda minut efter jag gått ut från gymnasiet, jag ska aldrig flytta ifrån min hemstad, jag ska aldrig gifta mig, jag kommer aldrig att bli pappa, jag ska aldrig köpa egen villa, jag ska aldrig skaffa mig en Volvo, jag ska aldrig bli egen företagare, jag ska aldrig gå med i något så töntigt som Facebook, jag ska aldrig ens läsa en löjlig blogg, jag ska aldrig…

Jag stod verkligen för vart enda ord. Då. Alltid. Det kändes så välgenomtänkt. Snusförnuftigt. Helt rätt i tiden. Min tid.

Men… Man har väl sin fulla rätt att ändra sig om något. Någon gång. Så här har ni mig. Med en nyfödd blogg. Jag ska bara nypa mig i armen. AJ!!! Det är alltså på riktigt.

På måndag firar jag tre år som bloggare. Det har hänt en hel del sedan jag la in 24 inlägg under juli 2012 och fick totalt 606 visningar. Det dröjde flera månader innan det blev något större intresse för vad jag skrev. Mitt första kåseri hade titeln ”Dambesök i sängen”. Det var just kåserier som jag var intresserad av att lägga in, tillsammans med färska bilder från Gotland, favoritön som vi då precis hade tagit flyget från.

Jag som både älskar ord och gillar siffror kan bjuda på en del färsk WordPress-statistik: 145 000 visningar, 783 inlägg och 25 625 kommentarer från 326 personer. Stort TACK till alla er som tagit er tid att skriva till en okänd Bosse Lidén i staden Ystad. <3.

Jag tycker om att leka med statistik när jag får göra det på mitt sätt. Finns det någon mer bloggare som har en privat färgglad tabell över sina kommentarlämnare? Som är glad för att 43 personer är med i hundraklubben och att fyra personer knackar på dörren med sina 97 kommentarer? Som vet att den som ligger på 100:e plats har lämnat 33 kommentarer? Som vet att bästa man ligger först på 37:e plats? Som vet att endast 5 personer har toppat listan under dessa 37 månader? Som var sjätte vecka gör en ny tjusig tabell. Är jag genial eller bara halvt galen? Tävlingsmänniska, svarar jag själv. Med distans till mig själv. Samtidigt är det spännande att analysera om man gör det med en nypa salt. Roligast har det varit med de okända personer som tyckt om mitt sätt att skriva och börjat sträckläsa bakåt genom hela bloggen. Då har jag varit som stoltast. Dessutom vet jag att det finns de som följer min blogg, men som aldrig lämnat en enda kommentar. De är välkomna de också. (Flera av dem har köpt båda våra böcker). Istället tackar de via vanliga mail, vykort, meddelande på Facebook, telefonsamtal och hederliga gamla brev. Ibland blir jag riktigt blyg och rörd. Helst när de analyserat ”Mina fotsteg i ditt hjärta” och förstått mina ambitioner med att ex. skapa ett ungdomsspråk som relaterar till 1970-talet. En stor fördel med läsupplevelsen, är att ha upplevt det decenniet.

Treårsdagen firar jag med att åka på spår. Vart vi ska åka beror på vädret. Under resten av sommaren följer jag de andra somrarnas upplägg och lägger mest in lättare inslag med mycket bilder. Varvat med kortare bloggpauser då jag bloggvandrar istället.

Jag har hela tiden varit ärlig och sagt att det är skriva böcker som är mitt stora intresse och mitt skäl till att det blev en blogg. Jag har i skrivande stund inte bestämt mig för om jag ska analysera mitt bloggande 31 december 2015 som jag tänkt från början eller göra det redan 30 september när den mörka delen av hösten knackar på dörren. (Vissa nätter funderar jag på ämnet. Nästan aldrig på dagen). Det beror på flera olika faktorer och hemligheter som ligger och gror. Jag kunde bjuda på ”lösa ord” som efterfrågan, glädje, intresse, ork & hälsa, kåseribokintresse, romansug, moln, solglimtar, research-iver, ”blåsningar” och många andra ting som jag tyvärr inte styr över.

Eftersom SolBo Förlag vill fortsätta sälja böcker via bloggen kommer den inte att stängas av helt i framtiden. En trevlig bild och en länk till köp bok/böcker kommer ”alltid” vara synlig så länge vi har böcker att sälja. Men alla böcker ämnar jag inte sälja.

En bloggvariant skulle vara att lägga in 365 bilder under ett år. Skälet till att jag fortsatte med blogg 2013 efter romanen ”Mina fotsteg i ditt hjärta”, var att en kåseribok var möjlig att kombinera med blogglandia. Det var rätt tänk då, med den erfarenhet jag skaffat mig.

Eventuella kommentarer i detta inlägg besvaras med en ”gubbe” eller hjärta.

På tisdag avslutar jag juni med Månadens kåseri. I ett Worddokument har jag ett par hundra ”nya” och minst lika många tänkta kåserier i ”stolpform”, som jag inte bestämt vad jag ska göra av i framtiden. Så här ser kommentarmolnen ut i år efter fem inlagda. Den pinsamma upptäckten, 108
Skyddsänglarna jobbade övertid, 110 😀
Efter sjuttiofem meter visste alla vem han var, 72
Post till de döda, 78
Mitt liv som stalker, 74
Amatöranalys: Det mest seriösa och djupaste kåseriet verkar vara populärast. Bloggen har ofta varit som en ventil för mig där jag tillåtit mig att tramsa till det. Långt ifrån böckerna som SolBo Förlag gett ut (har säkert legat mig i fatet ibland). I böckerna bjuds det på skratt och leende, men allvaret finns med, om man läser mellan raderna.

Några nya kategorier kommer att dyka upp under de närmaste månaderna om inte WordPress nya sida kommer att sätta käppar i hjulet. När det gäller teknik tar jag inget för givet. Kan jag inte fortsätta att använda det gamla inläggnings sättet är det Morsning Goodbye. Solveig kläckte en rolig kategoriidé som jag nappade på direkt. Den skulle andra av mina bloggvänner kunnat låna. Det kunde blivit jättetrevligt.

Ha en bra avslutning på juni. Gör det bästa av varje dag. Blir det en ”skitdag” lovar jag en sak. Just den dagen kommer aldrig mer tillbaka. ❤