Uppgiftstitlar och boklandskap

31 olika segrare 2013-2017:
1. Signhild Hortberg, 17 st
2. Ingen Vinnare, 16 st
3. Anki Arvidson, 13 st

4. Åsa Bäcklund, 12 st
5. Znogge, 11 st
6. Cecilia Ottosson, 8 st
7. Kerstin Cecilia,  7 st
8. Inger Börmark, Wiolettan, 6 st
9. Lippe Forsberg, Göran Nilsson, Gunnel Moberg 5 st
12. Susan Johansson, 4 st

3 titlar:
Annika Sohlin, Marie Kristoffersson, Susan Johansson.
2 titlar:
Susan Adelbrant, Susanne Pettersson, Lena/Villa Herberts, Greger Byskata, Marianne Johansson Sturk, Ethel Hedström, 2 st..
1 titel:
Pia Boman, Åse Holmander Mehlin, Monica Jelander, Torsten Larsson, Anitha Jacobsson Lechto, Gunilla Wahlberg, Lisbeth/Lma, Primrose, Comsi Comsa och Eva-Lotta.

* Blåa namn: Nya segrare under denna femte säsong. 

Noterbart:
Signhild och Anki har varit bland de tio bästa alla fem år.

Znogge, Åsa, Lisbeth/Lma och Wiolettan har varit bland de tio bästa varje år som de deltagit.

Nu vet vi alla svaren:
A. Vem som blir korsordsmästare 2017.
B. Tar Anki en trippen?
C. Vilka tre hamnar på pallen?
D. Vilka når tio-i-topp denna femte gång?
E. En sak som jag redan vet är svaret på min egen strävan att nå bredden och lekbiten med ett pris till den som kommer på plats sextiosex. I somras visste jag inget om min tuffa hälsohöst. Därför gjorde jag ingen personlig inbjudan likt de två senaste bloggåren. Nu är jag tacksam för att slippa korrigera en sådan lång tabellrad 25 ggr.

Mitt intresse för statistik kan uppfattas som riktigt korkat för en utomstående. (Helst de som tänker pengar och berömmelse) Men roligt och naturligt för mig som inte hade bråttom, bråttom. 🙂
När jag debuterade med romanen ”Mina fotsteg i ditt hjärta” i slutet av maj 2013 tyckte jag det var så spännande att se vilka landskap romanen hamnade i, att jag sköt upp med att gå vidare till de anonyma ”jättarna” BTJ, Adlibris, Bokrondellen, Bokia m.m. under nästan hela sommaren. För därefter kunde jag inte veta var de flesta av mina böcker hamnade. Depån på Adlibris och BTJ skötte sådant själva centralt. Bokrondellen och Bokia ”berättade”, att vi skulle skicka böcker snabbt till ”neutrala nätstationen”.

Men alla böcker som sålts via min blogg har jag stenkoll på, på många skilda sätt. 😉 Fortfarande hoppas jag att någon på Öland och i Härjedalen ska köpa min första bok så min egen samling av landskap i Sverige blir komplett av ”Mina fotsteg i ditt hjärta”.  ❤


23 landskap. (Halland leder L-kampen)
Finland, Åland, Norge, Frankrike och Australien.

 

 

18 landskap (Halland leder L-kampen)
Finland, Norge och Australien.

 

 

 

 

18 landskap (än så länge) Småland leder L-kampen.
Säljs bara via bloggen.

 

 

 

Om du läst kåseriboken ”Minnen som stannat kvar” och vill lämna dina uppgifter:
https://bosseliden.wordpress.com/2017/09/25/en-marklig-och-behaglig-kansla/

Om du vill ha information när det gäller att köpa böcker – tryck här:
https://bosseliden.wordpress.com/kop-boken/

Hoppas någon på Öland eller i Härjedalen passar på och köper ”Mina fotsteg i ditt hjärta” som reas för 75 kr + porto.
Det är samma låga pris för ”Skimrande ögonblick – och dagar i grått”.

Utan att jag vet om det har kanske flera på den långsmala ön mina två första böcker i sin bokhylla. Inhandlade i en bokaffär eller på nätet. Nu tog jag på mina fantasiglasögon och skymtade en bok i Byxelkrok. Nej, nej. Jag såg fel. Det var visst Wiolettans bok.  🙂

Har du läst ända hit ner väntar en present till dig!  ❤
Jag är upptagen med annat resten av onsdagen, så jag har tagit en av mina fridagar under månaden. Kram Bosse/Bobo

 

 

Annonser

En lyckad kombination av fakta och fantasi med humor

Gårdagens rätta svar rävhaj tog jag från denna fantastiska barnbok.

Min Solveig skrev en positiv recension åt BTJ och jag är säker på att de flesta bibliotek köpte in boken. 😀

För det är en helt suverän bok för barn i denna åldersgrupp. Jag skulle kunna tänja på åldersgränsen till barnsliga gubbar i 58-årsåldern. 😉

Har du barn eller barnbarn i detta åldersspann kunde det vara en perfekt julklapp. Stackars sköldpadda. 🙂

Om du själv läser för dem har du lika trevligt. En bra kombination som gör chansen större att boken kommer att slitas ut av positiva skäl.
Där hade inte ens en trimmad moppe haft en chans.

Vad dyrt för tandfen. 😉

En bild till Eva-Lotta som var inne på rätt spår igår.

Där fick jag vatten på min kvarn. Simma lugnt.
Sammanfattning: En mycket lyckad bok som jag ger fem selfie av fem möjliga. ❤

 

En charmig vårtbitare

djurbok

Solveig recenserar barnböcker åt BTJ sedan drygt tjugo år tillbaka i tiden. En stor fördel med det är att jag får ta del av vad som ges ut på marknaden inom den genren.
Jag har alltid varit svag för konceptet att skaffa sig kunskaper med glädje. Allt blir roligare och intressantare och jag är övertygad om att läsaren lär sig mer för framtiden.

Därför gillade jag vad som stod på baksidan. ”Den här boken kommer att få dig att skratta högt samtidigt som du lär dig en massa spännande saker om djurs beteenden.”

djurbok-tva

Boken är fylld av härliga bilder som roar mig och gör mig nyfiken på varför djur gör så. Detta smittas säkerligen till vetgiriga och mindre vetgiriga barn/elever.

Bilden nedanför är en av mina favoriter från denna ”braiga” bok som är skriven av Derek Harvey och översatt av Sara Jonasson. Utgiven av förlaget Tukan förlag i Göteborg. 144 sidor. Ett tydligt register på slutet. Utmärkt bok att sätta i händerna på både barn och barnsliga vuxna.

djur-bok-1

Visst är ”sidfotavtrycket” gulligt?  🙂

 

En trevlig upptäckt

I förra veckan när jag var på bloggpromenad var det extra kul när jag läste Primroses inlägg. Denna kvinna har flera kvalitéer som bloggare, som tilltalar mig. Bara att njuta av hennes konstnärskap är en lisa. Därför är det alltid roligt att se vad hon bjuder på. Denna gång råkade lilla jag komma i fokus. Roligt skrivet. En text som fick mig både att skratta gott och känna en tacksamhet för att jag nådde fram och berörde med min fiktiva text.

http://enrosafluga.blogspot.se/2016/11/sa-talande-akta-bosses-satt-att-skriva.html

Du som är min trogna bloggbesökare vet att jag både uppskattar ord och siffror. Helst statistik när det gäller det sistnämnda, för jag går inte igång på ekvationer.  🙂
Därför gjorde jag direkt hemliga tabeller med dessa kategorirubriker, när x antal ”Mina fotsteg i ditt hjärta” kom hem till mig. Här är två av tabellerna i korthet.

A: Köpt via blogg och dörr. Åtta kategorier i Word-tabellen: Nummer, Datum, Köpare, Kön, Bostadsort, Kontakt/Bakgrund, Respons och Money.

B: Var hamnar ”Mina fotsteg i ditt hjärta”? Tre kategorier i Word-tabellen: Landskap, Antal och Ortsnamn.

Den text som jag bjuder på:
Mitt intresse för att veta var de sålda böckerna hamnade bromsade i början åtgärderna för att sprida boken åt ”främlingar”. (Det var dessutom sommar/semester.) Helst ville jag sälja signerade böcker enbart via Bloggen. Det finns inget som slår ut den varianten. Då känner jag en närhet och gemenskap med en kommande läsare. Jag försöker sätta mig in i om just den personen kommer att bli nöjd.

https://bosseliden.wordpress.com/kop-boken/

Mitt ovanliga koncept har hela tiden varit en önskan att böckerna ska hamna ”rätt”. Detta fick jag överge när vi fortsatte lanseringen till ex. bokhandlare, Adlibris, Bokrondellen och BTJ. Därför ska min favoritlista över 23 st landskap tas med en nypa salt. Ändå skojar jag gärna om att ingen bok befinner sig på Öland eller i Härjedalen. Sanningen är att ingen från dessa två landskap har köpt via bloggen.
Att Halland står för 50.4 % är inte så överraskande. Den mesta handlingen är förlagd dit och mina rötter finns där. Kul att Skåne kommer på andra plats. Trea kommer inte överraskande Västergötland. Synd att inte Danmark och Island finns med på Norden-listan.  🙂

 

Extra spännande när jag gjorde samma sak med vår kåseribok ”Skimrande ögonblick – och dagar i grått”. Där bytte jag några kategorier.
Jag var naturligtvis mycket intresserad av om det handlade om nya bloggköpare eller om de köpt min roman tidigare.
Pia Boman som var min första bokköpare i mitt liv när hon köpte ”Mina fotsteg i ditt hjärta” 30 maj 2013 fick nummer åtta när det gällde köp av ”Skimrande ögonblick – och dagar i grått”. Då gick jag efter ordningen på kontot. För Pia köpte redan första dagen som flera andra.  😀
Det tillkom en annan ny tabell. Där jag jämförde i procent hur många som var nya och gamla köpare. Mycket intressant läsning att dra egna hemliga slutsatser av.
Nu skriver jag bara kort om bloggköpare. För det finns andra vägar att köpa och låna där jag/vi inte är inblandade längre.
Som alltid gillar jag att förena nytta & nöje. Detta som jag berättade tar väldigt lite tid att skriva in och är inget besvärligt och omständligt. Gjort på ett kick för en intresserad. Därefter gör jag det som jag brinner mest för. Skriva och tänka inåt. Brodera text med osynlig nål och tråd. Det finns så många storys som vill komma ut …

Fotnot:
Eventuella kommentarer läses som alltid och besvaras i detta inlägg med en symbol. Det gäller att få november att räcka till.  🙂  och mitt innersta privatliv värnar jag alltid om.

 

 

 

Nio månaders väntan är över

Facebook

En del väntar på att föda välskapta barn. Det gör inte jag trots att någon retar mig ibland och undrar hur Lillen mår och kastar blickar mot min ”lilla” mage. 😉
Istället har jag väntat i nio månader på att SolBo Förlags senaste bok ”Skimrande ögonblick – och dagar i grått” ska finnas med i Bibliotekstjänsts (BTJ) inköpslista.
Vi hoppas att många bibliotek vill beställa vår bok. Vill du ha den på ditt lokala bibliotek kan du gå in på bibliotekets hemsida och fylla i ett inköpsförslag.
Allra trevligast är det naturligtvis när vi får beställningar på bloggen med önskningar om att få boken signerad av författarna. 😀

Eventuella kommentarer besvaras i detta inlägg med 🙂

Näst sista inlägget

Imorgon är det sista dagen för att lämna en kommentar i bloggtävlingen Femtio filmer. Jag redovisar resultatet måndagen den 2 februari och vilka som vunnit Trisslotter.
https://bosseliden.wordpress.com/femtio-filmer-en-bloggtavling/
Här de tre som för närvarande har flest poäng av de femtio filmerna när fyrtio personer har lämnat sina röster.

0010001001The Pretty woman

Jag fick hem två beställda böcker från bibblan i veckan.
Set0002

Jag ser fram emot att läsa andra fristående delen om kriminalöverkonstapeln Douglas Palm i Malmö. Set Mattsson är sjuksköterskan som blev journalist för att sedan bli författare. Han debuterade med den kritikerrosade Ondskans pris 2012, som jag hade som Månadens bok https://bosseliden.wordpress.com/2013/07/29/manadens-boktips-ondskans-pris-av-set-mattsson/
Detta är så långt ifrån en renodlad kriminalbok man kan komma. Otroligt intressant att läsa om hur det såg ut i Malmö på 1940-talet och hur samhällsklimatet var i Sverige. Flera av de fall Set skildrar bygger på verkliga händelser. För mig blir det en lärdom och insikt om att ex. upplopp i storstäder inte är något nytt påfund i modern tid. Människan glömmer så fort …
Håkan0001

Däremot är jag mer kluven till tolfte romanen om Erik Winter. Jag har läst allt av Åke Edwardson med stor behållning. När han rimligtvis tog död på Winter i en pool i Spanien i tionde boken har jag därefter svårt för ett ”Bobby Ewing mirakel a la duschscenen i Tv-serien Dallas”. Stämmer ryktet om bokförlaget som behövde nya pengar?

När jag slog upp boken möttes jag av en stor överraskning. VILKA STORA FETA BOKSTÄVER. När jag vände på boken fick jag förklaringen. Vi hade valt fel ex. när vi gjorde beställningen via nätet och valt en storstilsbok.

Stor stil

Samtidigt blev jag en aning skraj. Var detta ett tecken? På onsdag ska jag göra en ögonbottenfotografering av mina diabetesögon. Kommer det att sluta med ljudböcker? Jag släppte oron och tänkte istället på fördelen med att barn växer upp. Nu slipper Solveig ta ledigt för att köra hem mig. Jennifer kan sköta den biten. Pupillerna blir rejält förstorade av vätskan som droppas in och att köra bil är inte tänkbart. Jag får inte glömma solglasögon. Är det sol när man kommer ut går det knappt att se eller hålla uppe ögonen. De problemen brukar gå över på några timmar. Fast en gång fick jag dubbeldos. Den gången hade jag bestämt mig för att gå in i på Pressbyrån och tippa stryktips. De som såg mig trodde garanterat att jag var en alkis. 😉 Jag hade behövt både en vit käpp och en allround hund som kunde fylla i tecken på rätt plats. Tänk om jag fått tretton rätt och det var en stor utdelning. Skulle jag behövt dela pengarna med hunden? 😀

På måndag kommer jag att lägga in Månadens kåseri. Jag hoppas att ni ska uppskatta detta. Under veckan kommer jag att vidta olika skrivprojekt. Kåseriet ska även läggas in på YouTube. Vad gör jag inte för dem som älskar halländska 🙂

Jag önskar alla läsare en trevlig helg. ❤

Ord som berör mig; 13

Gunilla Wahlberg

Det är en av livets vackraste kompensationer
att ingen kan uppriktigt försöka hjälpa en annan
utan att samtidigt hjälpa sig själv.

J Pearson Webster

Kloka ord från en för mig okänd person.
Vi har vandrat in i sista höstmånaden. Det är både märkligt och fantastiskt att fortfarande kunna se blommor på balkongen och i trädgården. Igår satte vi in några för att få njuta av dem en sista tid. Ljuvligt att kunna se Sommardahlior, Potatisblomman (med en ynklig blomma kvar), Marguerite och Afrikansk Marguerite, även kallad Stjärnöga, förgylla höstmörkret och få oss att känna tacksamhet. I trädgården har vi kvar de tuffa Japanska lyktorna, Lobelia, Ljung och Höstaster som färgklickar i det grå. Levande bevis på små under.

Nu ska jag planera nästa veckas marknadsföring för ”Skimrande ögonblick – och dagar i grått”. En syssla som jag mer än gärna bytt ut mot att skriva på något nytt spännande bokprojekt. Min hjärna är fylld av idéer, men måste hela tiden bromsas för att det inte finns någon annan som gör vissa sysslor. SolBo Förlag har ingen stab av folk som passar upp. Inte ens någon käck sekreterare som pinglar när kaffet är klart. Istället får jag ta på arbetskläderna, rulla upp skjortärmarna och gilla läget. Drömmen är en bra recension hos BTJ. Då kommer beställningar från biblioteken att droppa in. Skulle vår hemliga upplaga ta slut kommer vi inte att trycka upp ny. Sådant är inte lönsamt i liten skala. Skylten, helst en söndag, 😉 om att titeln är slutsåld skulle få mig att småle inombords. En hemlig önskedröm. Du sladdrar väl inte? 😉 Livet är fullt av beslut. Små som stora. Jag ser fram emot December med få sociala besök (Facebook helt stängd) och massor av funderingar om allt mellan himmel och jord. En vit månad, förutom att bloggen och SolBo Förlags mejladress måste hållas öppen för bokköp av våra två titlar. Det är inte speciellt betungande. Jag kör gärna och lämnar gröna paket på Kvantum varje dag, så länge halkan håller sig från våra vägar. Butikspersonalen som har hand om posten känner igen oss vid det här laget. Trevliga kvinnor allihop. Det är trevligt att byta små fraser, leenden och skratt som gärna får gå utanför de vardagliga affärsreplikerna. Vissa ord väger mer än andra. Kram på dig som nått hit ner i min söndagstext. ❤

Den andra resan…

 

30003

Min önskan kom tidigt. Därefter har jag varit försiktig med tjatet. Bara ibland har jag fört det på tal. Solveig har inte vacklat, men hennes arbetssituation har varit på gränsen till kaotisk. Själv begriper jag inte hur hon orkat med heltidsjobb som lärare, lektörsjobb åt BTJ, redigerat tre böcker åt Gleerups Förlag (som hon skrev förra sommaren), klarat av två terminer på distanskursen till speciallärare i Kristianstad samt varit sekreterare i Bostadsrättens styrelse. Ibland har jag varit riktigt orolig för hennes hälsa. De personer man älskar bryr man sig extra om. Förresten bryr jag mig om en massa bloggvänner som jag inte ens träffat.
”Först till sommaren 2014 kan det bli aktuellt”, var hennes replik i höstas. Det har varit min morot i mitt skrivande. Därför har jag inte lagt ut de bästa kåserierna under mina två år som bloggare. De har jag istället sparat i en speciell mapp. Sista månaderna har jag dessutom fyllt på med nyskrivna episoder. Vad roligt det har varit att minnas, skratta och även drabbas av vemodig saknad. Jag älskar att resa mellan då och nutid.

10001

Det handlar alltså om en kåseribok. Om det varit en ny roman skulle ni inte sett några inlägg på min blogg på flera månader. Då behöver jag lugn och ro för att göra berättelsen rättvisa. Jag har fem-sex idéer till olika typer av romaner. En deckare ligger bra till. Behöver först förankras på olika plan. Klarar sig inte ”tvåan” ekonomiskt, blir det i så fall enbart ett manus för mitt eget nöjes skull, eller så droppar jag allt socialt och vänder blad i mitt liv. Jag har aldrig varit en vän av Facebook. Nu vet ni det – om ni inte visste det tidigare. Rätt använt är det trevligt. Annars är det för ytligt för min smak och mycket annat som bara stjäl tid från det verkliga livet som jag vill leva. Att bloggvandra uppskattar jag mycket mer. Då känns det som jag kommer bloggägarna närmare. 🙂

20002

Intressant att läsa hur få, eller inga alls som kommenterade och det ringa antalet visningar jag hade när jag la in mina första kåserier sommaren 2012. Oftast pendlade visningarna mellan ensiffrigt och farliga arton. 😉 Molnen som utåt sett redovisar bloggvädret var tomma på siffror. Inga kommentarer. Jag skrev för mina löss och Solveig som tittade in från sin dator och skapade konstlad och falsk statistik. Alla kåserier och betraktelser som jag lagt in har jag dragit ut på papper. Flera av de som jag startade upp med, tyckte jag själv bra om. Kanske får de en ny chans i boken. Den delikata uppgiften blir garanterat svår – att välja ut de bästa. Först ska en struktur göras upp.

Den här gången var min plan att Solveig skulle få ta plats. Enligt mig är hon en duktigare skribent än vad jag är. Det hade varit både kul och spännande att göra en bok tillsammans. Inte bara att hon hade rollen som min redigerare. Sidproducent är den nya termen för det viktiga yrket. Vår vän Kerstin har också välsignat projektet. Hon var en mycket viktig kugge för ”Mina fotsteg i ditt hjärta”. 😀

För några dagar sedan sa Solveig JA till mig. Ett litet ord på två bokstäver som gör mig glad och varm inombords. En gång handlade det om en relation och ringar på livstid. Denna gång om en pappersbok med danskt band. Solbo Förlags förhoppning är att skötebarnet med arbetsnamnet ”Skimrande ögonblick och dagar i grått” ska bli en trevlig läsupplevelse eller ”gebortpresent” för våra köpare. Nu återstår bara några hundratals timmar med redigeringssaxen. Något datum kommer vi inte i detta inledande läge att gå ut med. Troligtvis lägger jag in blogginlägg då och då om hur projektet fortskrider. Jag gillar att vara på gång igen… 🙂

Tankar bakom ”Mina fotsteg i ditt hjärta”, del tio

 

CCI20140511_00010001

Ungdomsboken ”Sebastian och Lena” hamnade i karantän. Vi sålde vårt stora hus på 3 x 160 kvm och köpte en liten söt gul skokartong på 97 kvm. Jag slickade mina sår. Havet och solnedgångarna såg vi inte längre från altan och fönster, trots att vi hade närmare till havet (900 m). Någonstans där vaknade tanken på att börja skriva igen. Solveig tyckte att jag skulle satsa på att förbättra ”Jonas – fantasins mästare” som är hennes favorit av mina manus. Istället gungade jag fram andra möjligheter i mormors gungstol, (som jag med stolthet placerade i manuset) möjligheten att göra om handlingen i ”Sebastian & Lena” till en vuxenbok. Jag sa inget till Solveig. Ville först se hur ringrostig jag var.
Det första jag gjorde var att göra om manuset från tredje person till jagform. Denna metod var möjlig tack vare att jag bestämt mig för att ”öka” antalet viktiga personer i handlingen. Vilken fördel det var att skriva med vuxna ord. Det tog inte lång stund innan jag hade prologen och första kapitlet i hamn. Dessa skickade jag till min vän Kerstin som jobbar på en tidning som redigerare. Tillbaks fick jag proffsiga sidor som såg ut som en riktig bok. Dessa lät jag ligga framme på skrivbordet några dagar. Dagar då jag hoppades att Solveig skulle snubbla över dem, eftersom vi delade skrivbord. Men hon höll mest till i köket eller vardagsrummet när hon kvällsjobbade just dessa väntande dagar. Jag var helt övertygad om att min älskade fru skulle tycka skrivandet var jättedåligt.
Det tog tid. Jag minns hur jag låg på den bäddade sängen en kväll, när jag upptäckte att hon läste från papperna.
”Vad är detta för något?”
”Vilket då?” (lätt nonchalant ton)
”Vem har skrivet detta?”
”Är det dåligt?” (min röst var så neutral som det gick)
”Nej. Verkligen inte. Vem är författaren?”
”Det är jag. Starten på min nya bok.”
”Jag känner inte alls igen din stil.”

Ett beröm från Solveig i dessa lägen betyder mycket mer än snälla ord från någon som tycker om mig. Hon är lektör sedan över tjugo år på BTJ. Hon är godheten själv när det gäller mycket, men aldrig att hon öser kompissnällhet över mitt skrivande. Där tror jag hon bedömer mig hårdare än kända författare. 😉 Just nu minns jag förra vårens ”slitande” på alla hennes lov. Där vi gick igenom varenda stavelse och försökte hitta alla eventuella fel i manuset ”Mina fotsteg i ditt hjärta.
”Kan du inte någon gång säga att något är bra?”
”Det är inte därför jag offrar ännu ett lov.”
Jag spelade ledsen cockerspanielhund. Ingen svår roll efter hundratals timmar med att hitta svagheter och fel i något jag lagt ner tusentals timmar på.
”Visst är det mesta bra. Kom så får du en puss sedan läser jag högt igen så vi märker att texten flyter.”

Solveig var alltså van vid att läsa och redigera mina barn och ungdomsböcker. Hon hade även läst min självbiografi. Hon kunde med andra ord min skribentstil. Trodde hon. 😉 Tänk att hon inte kände igen sin egen mans stil. Det är kul att överraska. Åt det hållet.

Från den lilla stugan som finns på bilden strömmade det ofta ut sjuttiotalsmusik, när jag satt där inne med min laptop och en stor hög med gamla kassettband som jag letat fram från gömmorna. Den där natten då jag vaknat och kommit på den nya titeln ”Mina fotsteg i ditt hjärta” har en speciell plats i min minnesbank. När temperaturen och väderleken tillät det satt jag gärna i skuggan under ett fruktträd. Livet skulle varit som i min innersta dröm – om vi lämnar min hälsa utanför inlägget.

 

En av två

Ibland är det inte så svårt. Ofta behöver man inte singla slant. Så länge valet bara står mellan två saker.

DSCN94380037

Här är det busenkelt för mig. Kaffe Latten är min. Det där ynkliga lilla starka italienska hinner inte komma ner i halsen… jag skulle inte ens hinna tänka hela ordet Espresso förrän det blir Finito i koppen. Den är för Solveigs gom.

DSCN6606

Låt mig fundera två sekunder. Ska jag ta denna tallrik eller…

DSCN6607

… vad svårt det kan vara…när andra ser på;)

DSCN94850001

Måste erkänna att jag tycker det är kul att ha fel. Här var jag övertygad om att blåbär skulle vinna. Helst med tanke på att jag inte tycker att man ska blanda kakor och glass. Fel, fel, fel. Inte ens Bamse hade gillat blåbärsglassen. Däremot var den högra burken helt okej utan att glänsa.

Efter tre spänningsromaner; Jussi Adler-Olsen, Björn Hellberg och sist Peter Robinson får jag sticka mellan med något lättsammare och ”omordigt”. Vilken läsupplevelseresa jag gjorde mellan Adler-Olsen och Björn Hellberg. Vem tror ni vann med hästlängder? Vem slängde ihop ett slut som var snopet och verkade hopsnickrat för att det var en tennismatch på burken om femtiotvå minuter? Vem gjorde som vanligt? Avslutade med en grand final som hette duga? Svaret doftar danskt lång väg…

 

DSCN95960003

Sista valet är också lätt med viss hjälp från fru. Solveig har inte tid att läsa denna intensiva höst. Det är svårt för henne att hitta en lucka med tanke på heltidsjobb, studier på högskolan, tre böcker som ska släppas på ett bokförlag, lektörsjobbet på BTJ och en familj som gärna vill umgås ibland så vi inte glömmer bort varandra. Sorgligt med tanke på hur mycket hon älskar en bra bok. Eftersom hon blev sjuk och hamnade i sängen i förra veckan kunde en skönlitteraturbok ändå glida med. Hon trodde inte att Kockskolan skulle passa mig. Däremot tänker jag följa med Jenny och hennes tre väninnor när de tar tåget till Ystad för att åka på cykelsemester. Augustiresan är en roman om kärlek, vänskap och de hemligheter vi bär på. En både varm och omskakande berättelse om vikten av att våga visa hela sitt jag för dem man älskar. Hoppas boken lever upp till de tänkvärda baksidesorden. Annars hoppar jag in bland de hemska böckerna igen. Jag läste Sommarhuset 2011 och Lyckostigen 2012 av Anna Fredriksson med ganska stor behållning. Bäst tyckte jag om den förstnämnda. En resa till Ystad och Österlen känns både hemma och spännande. Tänk om det blir ett sammanträffande. Jenny och hennes tre väninnor cyklar förbi mitt fönster…nä… den gubben går jag inte på. Detta har redan hänt innan det blev bok. Jag är från Halmstad och kan skilja på dikt och verklighet 😉