Jag sa inte nej

Jag fick ett SMS från min fru som funderade på att ta ut några timmar komp och undrade om vi skulle träffas. Sådant flott erbjudande säger jag aldrig nej tack till.

Första stopp blev ”Dagens rätt” på Surbrunnsparken. Det är pampigt att köra igenom porten till det anrika gamla nöjespalatset. Bäst dock att köra en bil i taget.

 

 

 

 


Jag fastnar lätt i detaljer och glömmer bort ändamålet – mat.

Smart sätt att visa upp ”Dagens rätt”. Undra om det är tradition att krögarens hund får äta det kallskuret efter stängningsdags.  🙂

Vi hade tur och fick sista lediga fönsterbordet. Vilken lång kö det var en stund senare. Populärt ställe. Har många stamkunder.

Här står två av stamgästerna.

 

”Den lilla blå” skulle behöva tvättas. Hoppas den inte börjar bråka med de två röda.

Ska det bli dansbandskväll på teatern? Vilket gäng. Jag fastnade i google och läste på om bandet som bildades 1960. Första stora låten var ”Lillla Ann” 1966. Själv minns jag när de låg på Tio i topp med ”Happy birthday sweet sixteen”.

Efter allt ätande och tvättande var det skönt med en vårpromenad i vår lilla kuststad.

 

 

 

 

 

Blommor behöver inte mycket utrymme för att glädja sina betraktare.

Fyllda med positiv energi lättade vi ankar och rullade hemåt. Ovetande om vad som precis hade hänt på en annan plats i vårt fina land. Vilka skiftningar livet kan ta. På alla plan. ❤

Nu ska jag hänga ut tvätt. Det är viktigt att ha både rent samvete och rena kläder. För mig är det även viktigt att tvätta ord. Därför ska jag ägna de närmaste timmarna åt den trevliga sysslan. Blir svårt för mig eftersom jag även ska hålla tummarna för en annan viktig sak. En tenta i norr.
Jag önskar dig läsare en fin start på påskveckan. Var rädd om dig. ❤

Ps. Det strular med att lägga in två bilder efter varandra. Ser normalt ut i redigerandet. Där finns det inga vita tomrum. Jag har ingen tid att börja om på noll. 😦

Liebster blog award

Jag kastar mig från min intensiva syssla, att stötta våra tjejer och killar som tävlat på skidor med och utan bössa de sista veckorna i Världsmästerskap av tre olika slag. Flera av de svenska deltagarna har varit duktiga. Fått medaljer. Men de röda från Norge får de flesta tävlande se ryggen på i spåren. Jag är djupt imponerad både av topp och bredd från vårt land i väster. Om Norge hade fått kunde de sopat hem alla medaljer i en stafett om möjligheten att  ställa upp med tre lag fanns. I andra världscuplopp får man ställa upp med fler lag. Därför kan man skämtsamt säga att det är lättare att få en medalj för andra länder i ett VM än i ett vanligt världscuplopp. Det är även lättare för de norskor som får chans att åka i ett lopp i VM att nå en mer framskjuten placering än i Norska mästerskapen. Ur ett större perspektiv är det inte bra för sporten att de är så överlägsna. Än så länge är det bara i de två sprintstafetterna som det inte gick Norges väg när två av deltagarna körde in i den berömda väggen.
Det verkar inte som så många av dem som lämnar kommentarer på min blogg är intresserade av sport. Därför brukar jag mycket sällan ta upp ämnet. Men en sak ska ni veta. Utan min insats i soffan hade ”våra deltagare” haft det svårt. 😉 Idag är det 30 km masstart, klassisk stil för damer som gäller. Missa nu inte det. 😀
Steget från medaljer till utmärkelser är inte superlångt om man åker i en brant skidbacke. Kan ni se kopplingen? 🙂 Eller har jag vallat fel när jag glider över till min andra och tredje utmärkelse jag fått på Blogglandia. Denna gång kom de från just Norge och bloggaren http://siotiumest.blogspot.se/ och från http://frkfridafortissima.blogspot.se/. Jag bugar åt att era tankar gick till min lilla blogg. Jag ser att jag är i fint sällskap i Livsnjutarens kvintett. En mer än i ett skidstafettlag om jag får koppla tillbaka en sista gång. Nu är min utmaning att svara på elva frågor som ingår i paketet. Här kommer både frågor och svar.

Vad ville du bli när du var liten?
Delfinskötare, författare och fotbollsproffs.
Vad är du idag?
Just nu lägger jag energi på mitt debutmanus. En skönlitteratur roman med titeln ”Mina fotsteg i ditt hjärta”.
Vart vill du helst resa?
Om jag ser det i tre steg blir det Azorerna, Gotland eller bara glida omkring på Österlen bland pärlorna som duggar tätt.
Var ser du dig själv om fem år?
Jag försöker se varje dag som en gåva och tänker inte allt för långt fram.
Rött eller vitt?
Dricker inte vin.
Sommar eller vinter?
Helt klart sommar men tycker om tiden runt jul.
Skog eller hav?
Jag skulle få svårt att leva ett rikt liv utan mitt älskade hav, men uppskattar även skog i lagom doser. Vill däremot inte åka tjugo mil för att få stopp på träden.
Hiphop eller dansband?
Den musikfighten vinner dansband, men jag går inte igång på något av dem.
Vad gör dig ledsen?
Övergrepp på barn, åldringsrån och människor som jag haft alltför stor tillit till och som visat sig inte hålla måttet.
Vad vill du bli bättre på?
Droppa tråkiga minnen. Droppa allt som suger energi.
Vad är det bästa du vet?
Det beror på i vilket sammanhang. I stort eller smått. När jag vaknar på morgonen och tittar på min fru som ligger bredvid mig blir jag rörd. När jag ser att det glittrar i våra döttrars ögon känner jag en inre glädje.

Nu skickar jag denna Award vidare till fem bloggar som gör mig glad av olika orsaker. Besök gärna deras sidor och lämna uppskattande kommentarer om ni vill och har tid. Jag har många bloggar som jag gärna landar hos en stund. Ni fem som kommer här under ska inte känna någon press över denna utmärkelse som jag skickar till er av enbart goda skäl. Ni är värda utmärkelsen – MEN ni behandlar den som ni vill. Ni har kanske fått så många genom åren så ni börjar sucka och har redan svarat på liknande frågor. I så fall parkerar ni där. Det har jag full förståelse för. Samtidigt hade det varit trevligt att få veta lite mer om Er.
Extrakram till dessa fem kvinnor.
http://bitihopdax.blogspot.se/
http://johannasbilder.se/blogg/
http://schnauzeraxl.wordpress.com/
http://jagarsandra.blogspot.se/2012_12_01_archive.html
http://sofiabakar.blogspot.se/

Trevlig helg. Vi hörs på tisdag. Innan dess ska Solveig gästblogga två dagar.

OBS! Det vita under här tills ni kommer till en möjlighet att lämna en kommentar är bara orörd snö. Inget farligt. Var inte rädda för att åka vilse. Ingen lavinfara. Åk bara rakt ner en bit. Nu har jag snart fyllt igen det med nonsenstext. 😉

.