Den tog mig med storm

Oktoberkvällen 2011 var mörk och dyster. Barnen höll på med sitt skolarbete. Solveig ville se något på TV som jag inte hade följt tidigare. Därför berättade jag att jag skulle hyra en film och se den på datorn i sovrummet. Av en slump råkade jag hitta en film som jag visste att kritiker lovordat och som var med på min långa ”kanske-se-lista”. Snabbt kollade jag runt på betygslistor på olika sajter. Antingen högsta poäng eller lägsta. Den ska jag se, tänkte jag.
Jag var inte på mitt bästa hösthumör den kvällen. Efter att ha försökt få in svensk text eller åtminstone engelsk text så att jag kunde ha någon behållning av filmen, hade mitt humör sjunkit nära frostgränsen. Ändå fanns det inte med på min karta att ge upp. För fjärde gången startade jag om filmen och ställde in den svenska texten. Ändå tjafsades det på tyska utan att det var textat. Min skoltyska förstod efterhand delvis konversationen, men inte hade jag lust att sitta där under en hel film och… vad hände då? Plötsligt blev det engelskt tal och svensk text. (De hade alltså valt att inte översatta tyskan som pågick i fem minuter.) På övre plan i vår bostad hade Solveig sett klart sitt program och fortsatt att titta på något annat så länge att hon somnat i soffan. När hon vaknade till stängde hon av TV:n och gick nerför trappan, öppnade sovrumsdörren och hittade mig på stolen framför datorn. Endast skärmen lyste upp rummet.
”Har du inte sett klart filmen?” frågade hon förvånat.
”Det är tredje gången jag ser den. Man får hyra den i 24 timmar. Jag hinner en gång i morgon också …”
Sådär har jag aldrig gjort förr. Det har hänt att jag sett om biofilmer en vecka senare, ex när jag blev kär i en viss blond tjej i Grease.

Den här filmen tog mig med storm. Jag har flera gånger analyserat mig själv om varför det blev så. Jag kan varenda scen i manuset. Imorgon får du veta vilken film jag menar. Givetvis fick den en tia av mig i soffan. Det fick den definitivt inte av mina tre andra familjemedlemmar … 😉

Annonser

Idag är det helgdag

DSCN6785

Idag är det helgdag. Jag känner för att bada badkar. Hela kroppen behöver mjukas upp. Kroppsarbete sliter på min lekamen. Vi har kämpat i flera dagar med att få loss skruvar och  andra mojänger i olika material som suttit fast i vårt garage. De tidigare ägarna var så givmilda att vi fick behålla allt eller så glömde de att ta med sig det de inte behövde. 🙂 Nu fick vi anvisningar från bostadsrättsföreningen att det skulle vara tomt och rent tre meter in i garaget. Orsaken var att vi ska få nya fjärrstyrda vikdörrar.
Det blev riktigt fint. Perfekt. Bilen kan stå närmre dörren. Jag slipper höra meningen:
”Pappa. Snabba dig. Flytta bilen. Jag kan inte ta ut cykeln. Skolan börjar snart.”
När mannen visade mig hur fjärrkontrollen fungerar tänkte jag på ”Fångarna på Fortet”. Att det gäller att komma under och ut från porten innan tigrarna släpps ut i garaget och att det inte får bli strömavbrott just då. Jag sa inget om detta till mannen. Jag vet inte om han var sugen på att leka med mig. Hade inte Jennifer också börjat bli sådär tråkigt vuxen kunde vi lekt som vi gjorde förr. Då räckte det med att jag smög ut i mörkret i trädgården och bankade på rutan. Tjejerna släppte allt de höll på med och hoppade i ytterkläderna och jag hörde dörren öppnas och stängas. Sedan lekte vi gömme med ficklampor. När jag går ut nu via altandörren ser jag Jennifer sitta vid sin dator på sitt rum. Möjligtvis hejar hon. Lizette sitter med sin dator eller någon annan teknisk leksak en våning upp. I sin egen värld. När jag samlat på mig tillräckligt med mod ska jag fråga grannarna om vi ska leka gömme när det blir mörkt. Kanske till hösten. Nu tar jag mig ett bad. Synd att det inte var badkaret på bilden som finns på ett av våra favoritfik på Österlen. Närmare bestämt i Backåkra. Härligt med skum. Var är min gula anka? ”Solveig! SOLVEIG! ÄR DET DU SOM TA…”

Önskar er en trevlig Kristi himmelsfärds dag. Här i Ystad välkomnas vi med ännu en soldag. Efter lunch ska vi åka på utflykt.

Första sommarjobbet

Vilken känsla det måste ha varit för vår äldsta dotter när hon cyklade iväg klockan kvart i åtta förra måndagen. Visserligen har hon delat ut Svensk Direktreklam i ett år, men nu var det mer på riktigt. Första sommarjobbet. Hon var en av de skolungdomar som hade tur och fick ett kommunalt sommarjobb. Tre veckor på en förskola. Bara fyra timmar om dagen. Tidigare fick ungdomarna jobba åtta timmar om dagen. Nu kunde visst dubbelt så många få sommarjobb. Det har något med matematik att göra. Jennifer som hon heter har redan bestämt sig för vad hon ska köpa för lönen. En ny dator. En vit.
Den trevliga handledaren träffade hon i fredags och därför var inte Jennifer speciellt nervös första dagen. Vår dotter är bra på att umgås med barn och har lätt för att ta ansvar. Det kan heller inte vara någon större nackdel att hon älskar att pyssla, sjunga, spela instrument och gillar att röra på sig. Jag har för mig att små barn gör det rätt ofta. Om inte minnet sviktar helt.

Idag är det dags för vecka två av tre. Jennifer är helnöjd. Hon har trivts som fisken i vattnet. Har knappt tänkt på att hennes tio veckors sovmornar har tagit paus. Hon har tagit ett steg till mot vuxenvärlden.