Alla dessa namn


Vi köpte vår bostadsrätt i Ystad andra maj och flyttade ner till Skåne när döttrarna och Solveig slutat sina skolor, strax innan midsommar.
Under dessa åtta veckor åkte vi dit flera gånger från Skummeslövsstrand och fixade och donade. Det fanns både helger, KHFD, pingst och andra möjligheter att välja på.
Vi sov på medhavda sängar och hade köpt barstolarna till barköket som var förankrat och ingick i köpet. 😉
Närmaste grannen på gatan var ordförande i b-föreningen, som bestod av tjugo hushåll. Vi pratade under dessa veckor med Tommy om olika saker och en gång dök hans fru upp.
”Kommer du ihåg vad Tommys trevliga fru hette?”, frågade Solveig på kvällen från sin barstol.
”Annika”, svarade jag snabbt mellan två tuggor.
”Är du säker eller hittar du på?”
”Jag tror det var Lilla Gubben”, svarade någon smart yngre från en annan barstol, som just då åkte som en hiss upp och ner.
”Du får inte göra så Bosse. Nu kommer vi garanterat att säga fel i fortsättningen”, sa hon som jag gifte mig med.

Tiden rann iväg och blev snabbt till sju år. Själv klarade jag galant att hålla isär de två namnen; Barbro på bortaplan/utomhus och Annika på hemmaplan/inomhus. Tror det var svårare för övriga familjemedlemmar. Det hände allt oftare att de tvivlade på sig själva och inte skojade när de sa Annika inomhus.
”Jag som trodde att hon heter Barbro”, sa jag hjälpsamt då och då.
”Du gör bara inte likadant när vi kommer till Gotland.”
Min tunga lovade inget.

Den första som vi mötte av grannarna i Visby var trevlig och pratglad. Solveig stod lite tungt med händerna fulla av gamla flyttkartonger, som vi skulle åka och slänga. Därför hörde hon inte alla ord och frågade dumt nog MIG i bilen vad grannen hette.
Jag vände mig mot henne och knep ihop läpparna och släppte försiktigt fram frasen.
”Det får jag inte berätta. Jag har lovat. Minns du inte det?”
”Sluta larva dig. Var det inte Agneta?” testade Solveig innan hon vred om startnyckeln.
Jag la korten direkt på bordet. ”Hon presenterade sig som Annika. Men det är bäst jag kallar henne Barbro. Så det inte blir galet i namnbokföringen. Rätt ska vara fel.”

När jag googlade på kvällen kunde jag bevisa att mina nytvättade öron hade hört rätt. Till hundra procent. Om inte mina ögon ser fel går just nu Barbro iväg mot parkeringen. När vi känner varandra bättre ska jag fråga om hon heter Barbro i andranamn. 😉 Då kan jag bjuda på att jag heter Anders. Är bäst att jag inte nämner ”Sebastianperioden”. Allt har sin tid.

Ps. Nu vaknade Jennifer i gästrummet och vi kan snart åka iväg på äventyr och bus. ”Mot havet!!!” Det är sol och bara en svag bris.

Annonser

Fjorton tjejer gör det på våren

16

Uppgift sexton av trettio: Hon har namnsdag på våren
Svar: 7 bokstäver
Facit: MATILDA  ❤
Vinnare: Ingen Vinnare
Tävlingstid: 18.00-19.00

Dagens ord/citat:
”Titta aldrig ner på någon om du inte håller på att hjälpa honom upp.”
Jesse Jackson

 

TABELL:
Priskategori ett:
1. Anki Arvidson, 57 p.
2. Åsa Bäcklund, 55 p.
3. Wiolettan, 49 p.

Priskategori tre:
4. Signhild Hortberg, 37 p.
5. Znogge, 36 p.
6. Primrose, 35 p.
7. Lena/Villa Herberts, 33 p.
8. Comsi Comsa, 32 p.
9. Inger Börmark, 31 p.
10. Ethel Hedström, 21 p.

Priskategori fyra:
11. Åse Holmander-Mehlin, Gunnel Moberg, Maj Johansson, 18 p.
14. Lisbeth/Lma, 17 p.
15. Ditte Akker, Pelle Börmark, Ezter, 14 p.
18. Pia Boman, 12 p.
19. Cecilia Ottosson, 11 p.
20. Eva Johansson, Annika Sohlin, 10 p.

Priskategori fem:
22. Minton, 9 p.
23. Kerstin Cecilia, Susan Johansson, Regnbågen, 5 p.
26. Helena, Maria Bromander, Greger Byskata, Gun-Britt Söderström, 3 p.
30. Ing-Britt Jönsson, 2 p.

Jagande:
31. Eva Rohlén, Skåningen, Gilla, Tant Glad, Tove Olberg, 1 p.
36. Alla andra, 0 p.

Utom tävlan:
Ingen Vinnare 60 p.
Ska hon spränga 100 poängsgränsen?  Kommer hon ifatt Signhild om några få uppgifter?  Alla bloggläsare har förmånen att följa detta drama. Live eller på BL PLAY utan reklamavbrott. Inte ens armbrott eller målbrott.  😉

Priskategori två:
Wiolettan, 3
Lena/Villa Herberts, 1
Åsa Bäcklund, 2
Ingen Vinnare, 6
Ethel Hedström, 1
Znogge, 1
Signhild Hortberg, 1
Anki Arvidson, 1

Kandidater för priskategori sex:
Nilsson (Cecilia Ottosson) Många (Åsa Bäcklund) Utvecklingen (Ethel Hedström)

 

Om du funderar på regler, poäng, tider, priser m.m. Tryck på denna länk: https://bosseliden.wordpress.com/2016/10/22/jag-har-redan-kopt-tio-skrapkryss/

Åttonde segraren i år

8

Stort GRATTIS till Signhild Skrivmoster Hortberg. ❤
Häftigt! Åtta olika segrare under 2015.

Månadsbloggtävlingar & Segrare 2015: Januari: Susie Bloom, Februari: Gunnar Carlstedt, Mars: Tove Olberg, April: Eva Rohlén, Maj: Bosse Lidén, Juni: Gunilla Wahlberg, Juli: Znogge, Augusti: Signhild Hortberg September: ?

Personligt:
Namntoppen 2014 i Sverige. Elsa-Alice-Maja-Agnes-Lilly-Olivia-Julia-Ebba-Linnea-Molly. Endast ett av dessa namn hade jag med på min kanske mossiga lista. Väldigt länge under gårdagens tävling hade jag inte fått in något rätt namn från A-E. Till slut fick jag rätt svar på D. Dessutom fick jag in två namn sju minuter efter jag stängt tävlingen (de är inte medräknade). Totalt fick jag INTE in sju av mina tjugotre namn. Hade en bloggvän som bor i Ystad lämnat svar kunde ett av namnet kommit med. 🙂 Hade någon tänkt på namnet på min insulinpump skulle ett svar till varit löst. Förr. Innan jag var gift sa jag ofta att om jag fick två barn skulle det vara en pojke och en flicka. De skulle heta Sanna & Sebastian. Saga och Sofia var starka kandidater till S. Egentligen tycker jag att det finns otroligt många fina flicknamn. Flera som jag fick av er hade jag som ”andranamn” på bokstaven. Jag räknade med att ni som följer min blogg skulle ha större möjlighet att få två poäng. Våra döttrars namn var givna. Däremot skulle ni falla i fällan och skriva Solveig. Hon har jag inte varit med och ”döpt”, men jag tycker det är ett väldigt vackert norskt namn. Nu till facit: Angelica-Bodil (mitt smeknamn när mamma tyckte jag var för långhårig)-Celine-Denise-Evelina-Felicia-Gunilla-Hanna-Inez-Jennifer-Katarina-Lizette-Melissa (min pump uppkallad efter Melissa Horn)-Natalie-Olivia-(ni som läst min kåseribok vet vem)-Petronella-Rebecka-Sanna-Theresé-Ulla-Viktoria-Ylva-Åse. De grönfärgade fick ingen röst av er.
Jag tackar för visat intresse. Gårdagens inlägg fick en riktigt hög visningssiffra. Nu ska jag försöka få ordning på bilder och text till vår sista tripp med Jojo sommarkort och putsa mer på Månadens kåseri. Hoppas ni får en fin sensommarhelg.
Kram Bosse/Bobo/Sebastian/Bodil. 😀
Ps. Hoppas du vinner något stort Signhild.

Månadens tävling: 23 flicknamn

DSCN4466

Här kommer augusti månadstävling:
Gissa mina 23 favoritflicknamn på dessa 23 bokstäver.
(ledtråd 14 st namn slutar på a)

A
B
C
D
E
F
G
H
I
J
K
L
M
N
O
P
R
S
T
U
V
Y
Å

Regler: Den som får flest rätt först vinner en Skrapkryss-lott och blir dessutom månadens mästare.
Jag kommer att skriva in hur många rätt de som lämnat bidrag har, så fort jag ser kommentarerna (om jag är hemma).
Tävlingen stängs klockan 22.00.
Detta är årets åttonde tävling. Än så länge har jag haft sju olika segrare. 🙂
Som vanligt får du bara lämna en kommentar.
LYCKA TILL!
Ps. Skriv gärna en namnkedja: Alberta-Britta-Christel-Dora- osv.

Världen & Vardagstankar: 18 av 30

Två

  1. En lycka kommer sällan ensam. Ett nytt ordspråk från Bosse Lidén. Hur gick detta till? När du vaknar finns tre glada och nyfödda trillingar i en säng bredvid dig. De är dina. Du måste ge dem namn. En flicka, en pojke och den tredje får du bestämma kön på själv. Vilka tre namn skulle du välja åt dem? Favoritnamn var min tanke med frågan.

Månadens tävling hör ihop med ämnet och dyker upp redan imorgon bitti.

Fast text: Jag började med Månadens boktips 2013. Förra året blev det Femtio filmer på torsdagarna. Nu kommer min tredje variant som får stanna kvar på veckans fjärde dag: Världen & Vardagstankar, 30 frågor under 2015.

Personer som kommenterat femton gånger i detta torsdagstema deltar i en trisstävling. (De ska ha svarat på min fråga) Jag kommer också att dela ut en lott till någon som skrivit något som jag blivit extra förtjust i. Tänkvärt, roligt eller gulligt. Jag kommenterar med en glad gubbe att jag läst din kommentar under resans gång och gör en sammanfattning i en fristående kommentar, strax innan nästa fråga.

Du kan när som helst gå tillbaka till en gammal fråga och fylla i en kommentar så länge som jag inte lagt ut alla trettio frågorna. Därför får detta bli en egen kategori som du hittar en bit ner i höger marginal: Världen & Vardagstankar.

Sista morgonturen i centrum

Med lite vemod startade vi sista morgonturen med cyklarna, i centrala Ystad, denna härliga sommar 2013.

Sista ett Sista två

Sova tre

Sista fyra

Sista fem

Vi gillar denna affär – bara att komma in och känna doften i butiken är välbefinnande.

Sista sex

Kvinnan, som vi tror är butiksägaren, är alltid naturligt trevlig.
Klocktornet på S:ta Maria kyrka, som ligger på Stortorget.

Sista sju

Det stämmer verkligen, ordet som sammanfattar sommaren 2013 när den varit som bäst. Dessutom är det början på min frus namn…ett norskt flicknamn.

Sista åtta

Sista nio

”Ursäkta! Är du en flyttfågel?”

Sista tio

”Nja! Jag funderar bara på att doppa fötterna. Fast är det tillräckligt varmt?”

Axel ur led

Tänk vad ett förnamn kan bli glödhett. Ett vackert namn som man gillat i åratal kan plötsligt bli så obehagligt att man inte ens vill ta det i sin mun. Själv skulle jag egentligen ha hetat Göran, om jag bara varit född ett par månader tidigare. På den tiden det begav sig fanns inget Internet. Inte femtioelva kanaler på TV. Inte ens Facebook var på tapeten. Twitter var något fåglarna höll på med. Heta nyheter kunde ändå spridas via kioskvältare och skvaller. Oron växte uti stugorna. Var skulle det lysa upp nästa gång i Sverige? Mordbrännaren Göran slog till på Öland. Pyromanen Göran tände till igen. Texten skrämde med sina stora svarta bokstäver utanför tobakshandlarna. Allt eftersom veckorna gick blev rubrikerna ännu större. Inte minsta konstigt att förnamnet Göran slocknade hos mamma och pappa. Lampa efter lampa. Det fick bli Bo. Antagligen insåg de mina begränsningar. Tog det säkra före det osäkra. Ville att jag skulle kunna stava rätt till mitt namn. Jag växte upp. Blev gift. Vi väntade vårt andra barn. Tillsammans gick jag och Solveig igenom almanackan. Skrev var sin lista på förnamn vi kunde tänka oss. Sammanställde resultatet. Hittade tio gemensamma flicknamn, men endast två pojknamn; Axel och Gustaf.

Tvååriga Jennifer skulle börja hos en dagmamma. Jag följde med under hennes första dag. Dagmamman och jag satt i köket och drack kaffe. Hon satt ”strategiskt” med ryggen mot barnen. Plötsligt höll jag på att sätta det heta kaffet i halsen. En pojke stod och slog med en plastyxa mot min dotters huvud. Jennifer stod kvar och tittade med oförstående ögon mot mig. På håll såg jag att tårarna började rinna på hennes kinder.
”Hallå grabben! Lägg ner yxan”, sa jag lite lamt eftersom jag lirade på bortaplan.
Dagmamman tog över konversationen och flyttade en aning på Yx-Axel.
”Det var värre innan. Då hade vi verktyg av trä. Fick ta bort dem. Jag vet inte varför Axel gör så. Han är inte arg eller så. Söker mest kontakt”, avslöjade dagmamman från klokboken.
”Nähä”, sa jag förståndigt.
Jag kände mig som en hönsmamma i flera veckor varje gång jag lämnade in Jennifer. Är det sådant här jag ska betala för, tänkte jag.
Jag hörde inte Axel säga många ord. Han behövde inte det. Yxan talade istället. Både till döda och levande föremål. Det måste ha varit under dessa månader som Jennifer grundlade sin snabbhet. Jag såg aldrig Axel springa. Han stod bastant på golvet och höll krampaktigt i något verktyg. Efter en tid började han variera med hammare, såg och tång. Min pedagogiska sida hoppades att Axel skulle tjänstgöra som slöjdlärare i framtiden. Kanske inte på någon skola där det fanns barn, kontrade en elak sida av min personlighet.

Det fanns ETT tillfälle där Axel var kroppsligt oskyldig. Det måste jag hålla med om. Man måste vara rättvis. En natt vaknade jag av en duns. Jennifer hade ramlat ner från sängen. Någon sekund senare hördes en morsk anklagande röst från golvet:
”Dumma Axel!”

Namnet Axel blev iskallt. Namnproblemet löste sig smidigt några månader senare. Jag såg ingen snopp när jag presenterades för vårt barn nummer två. Fast Jennifer såg bekymrad ut nästa dag när hon granskade sin lillasyster. Till slut sa hon:
”Det ser ut som en liten gubbe.”
”Schhh! Inte så högt, Jennifer. Han kan höra det.”
”Nu var det du pappa. Du sa han.”
”Jag sa aldrig gubbe.”
Jennifer drog ihop ögonen och verkade tänka efter.
”Jo. NU sa du det.”