Hitta rätt författarporträtt

Sommarens favorittröja skulle vara med, bestämde jag. Egentligen började det lite dumt. Tjejerna hade varit iväg till Emporia utanför Malmö. När de kom hem satt jag och såg på en viktig fotbollsmatch från Brasilien. 🙂 Mitt under VM-matchen visar Solveig att hon köpt två stycken Hollister t-shirtar till mig. Bollen gick ut till inkast och jag kastar en snabb blick på den ena tröjan.
”Vad smutsig den är. Full av fläckar.”
Fel ord. Istället för ett ord på fyra bokstäver som börjar på T slant min tunga när jag kommenterade något som i själva verket var tröjans ”mönster”.

Tre bilder. Dessvärre kunde det inte bli fråga om någon ”tävling”. Två av bilderna är för små (i KB) och faller på det. Bilden längst ner, där jag på ett vis slår två flugor i en smäll, bör däremot duga till vänster flik som författarporträtt i vår gemensamma bok ”Skimrande ögonblick – och dagar i grått”.

Bild A: Där satt jag och njöt på höjden vid Ale Stenar den magiska kvällen när solen gick ner så vackert.

Bild B: Jag och Solveig gillar att ta paus och rulla ner till Norra Promenaden. Fika, promenera i den vackra parken eller på två minuter ta oss in bland de häftiga gatuhusen i vår vackra stad Ystad.

Bild C: På hemmaplan. När vi tog författarporträttet till förra boken var det tyvärr för tidigt på året och våren 2013 var väldigt sen. Därför fanns inte den härliga grönskan bakom mig på balkongbilden. OBS: Denna bild ska beskäras och bli fyrkantig innan den hamnar i boken.

Förslag ett

Förslag två

TV-bild

Annonser

Tankar bakom ”Mina fotsteg i ditt hjärta”, del elva

Förverkliga din bokdröm

Hösten 2012 hade vi tröttnat på förlaget som fått tre manus av oss (efter t-samtal). ”En andra chans”, ”Mina fotsteg i ditt hjärta” och bilderboken som jag och Solveig gjort ihop, ”Svante trasslar till det”. Trots påtryckningar och över ett halvårs väntetid fick vi inget besked. Vi är i efterhand övertygade om att de inte läste något av våra manus. Vi hade bara skickat pappersvarianter på de två förstnämnda, men bilderboken som var en dummy ville vi gärna ha tillbaks. Därför hade vi skickat med ett frankerat brev med vår postadress på. Det tog tid innan Svante kom hem igen. Svante skulle kunnat bli en populär figur i Sverige. Tyvärr har vi inte råd att ge ut den och alla andra Svanteböcker jag gärna ägnat mig åt. Priset för färgbilder är på en annan nivå.

På slutet av hösten 2012 köpte jag boken ”Förverkliga din bokdröm”. En fackbok som fick mig att tänka om och satte stenarna i rullning. Denna bok har jag skrivet om som månadens boktips. https://bosseliden.wordpress.com/2013/01/21/manadens-boktips-forverkliga-din-bokdrom/

Under jullovet 2012 tog jag ett allvarligt samtal med Solveig. Vi bestämde oss för att bilda bokförlaget SolBo Förlag. Sedan följde jag Joannas och Kristinas bok och prickade av allt, allteftersom vårt arbete fortgick under våren 2013. En del av deras tips hade jag redan anammat tidigare. Mitt manus fanns där. Nu återstod bara den sista tvättningen. Korrekturläsningen. Trodde jag. 🙂

Det är många beslut som ska tas som inte har med själva skrivandet att göra. Vissa var självklara av olika privata skäl. Andra fick vi fundera på. Tålamod var också något jag fick träna rejält på. Väntan på svar från myndigheter, tryckerier och alla andra personer som vi plötsligt blev beroende av. Lärorikt, nyttigt och intressant på flera sätt. Vi lärde oss mycket. Det fanns fällor att hamna i. Främst inom teknikens väggar. Jag har inte plats här för att redogöra för dem. Valet av Scandinavian Book, i Danmark var inte svårt att ta. Inget att ångra. Liksom att trycka i Danskt band med invikta stabila flikar som därmed gav stadga åt boken. Utmärkta för författarporträtt och annat som jag ville ha med som trevlig information. Vi valde ett bekvämt format som ligger bra i handen.

I efterhand känns det mysigt att vi gjorde omslaget ihop i familjen. Solveig, Jennifer och jag.
Jag är tacksam att Annika Bengtsson på Grim Förlag hade tid att sätta inlagan och omslaget. http://annikabengtsson.wordpress.com/kontakt/

Jag kan varmt rekommendera Annika om ni behöver leja bort den biten. Däremot får ni inte låna min vän Kerstins gratishjälp. Hon är orsak till många bra saker med min första roman. Dessutom var hon ett stöd redan från allra första början och hennes insatser var guld värda inför den stora tryckningen.

Ännu ett lov har passerat revy

DSC_0137

Ännu ett lov har passerat revy. Ett ovanligt sådant. Inte ofta som jag varit ute och skottat snö ett påsklov. Dessutom har snön legat kvar hela tiden. Vi som flyttade längre söderut för att njuta av bättre väderlek. Samtidigt är det bara att acceptera läget och träna på tålamodet. Dumt att lägga ner energi på att klaga. Vi har haft det mysigt i vår familj. Umgåtts på olika sätt. Men även detta lov har gått i Mina fotsteg i ditt hjärta´s tecken. Vilken känsla det är att läsa längre texter från ett prasslande papper. Fast jag är en van skärmläsare sedan 1987 kommer aldrig denna teknik att vinna över gårdagens för mig. Jag har bestämt mig för att vara en bokälskare av gamla stammen till min sista ”läsardag”. Möjligheten att slänga mig ner var som helst. Inne eller ute. Vända blad med fingrarna. Gå tillbaka i handlingen. Låta boken vila en stund på mitt bröst i soffan. Sitta i skuggan under ett äppleträd. Eller med fikakorgen bredvid mig – lägga ifrån mig boken och betrakta mitt älskade hav från en favoritbänk, samtidigt som jag i mitt inre befinner mig någon helt annanstans i världen. D.v.s. om boken är fängslande och har fångat mig i sitt grepp.

Vi drog ut hela manuset. Inlagan som det kallas med ett finare ord. Tillsammans låg vi i sängen på morgonen och läste igenom ett antal kapitel. Sedan gick jag upp och gjorde ändringar på skärmen. Det är alltid med en blandad känsla som jag funderar på om det är bra eller dåligt att vi fortfarande kunde hitta små fel eller komma på några nya vändningar på några ställen. Givetvis är det bra. Samtidigt ger det mig en osäker känsla. Visst handlade det mest om petitesser. Ett enda mellanslag för mycket mellan ” och första bokstaven. Glömt ett frågetecken. In med några fler kommatecken. Ta bort någon mening m.m. Fast vi hittade även ett par stycken åt grövre hållet.

Chanserna minskar för varje gång att hitta allt. Provtrycket är vår sista chans. Det är tur att jag även ska låta en riktig expert granska det. Om vi skulle missa ett fel på första sidan skulle det reta mig för alltid.

Baksidestexten som jag kämpat med länge fick ett snabbt slut. Jag tyckte jag var ganska nöjd när jag för ett tag sedan kom på vilken teknik jag skulle tillämpa. Insåg att det inte var superbra, men klart bättre än mina stapplande tidigare försök med detta svåra projekt. Man ska locka men inte avslöja för mycket. Solveig tyckte inte det var bra. Jag ställde henne mot väggen. ”Det är lätt att klaga på andras. Om du nu vet hur det ska vara. Gör det då. Du får fria händer.” Själv gick jag ner en våning för att cykla på motionscykeln en halvtimme. Efter en kvart hörde jag steg i trappan. Sedan var det högläsning under cykelutflykten som inte förde mig en enda mm framåt avståndsmässigt men… Jag tog upp en spontan applåd. SolBo Förlags förlagschef fixade det galant. Jag köpte det rakt av. Hon har trots allt läst manuset några gånger. 🙂 Detta är ju i normala fall en uppgift som experterna, de anställda på förlagen, skriver. Inte författaren.

Snön har ställt till det med omslagets framsida. Jag ville ha ett foto från en scen en bit in i handlingen. I det läget finns ingen snö eller is vid havet. Jag och Solveig var nere en kylig eftermiddag och spanade. En liten bild skulle gå att ordna men det skulle bli kallt för Jennifer att gå med uppkavlade byxor i sanden. Längst nere vid strandkanten i den lutande sanden var det snöfritt. Vi har provat några gånger tidigare i vintras när det varit snöfritt på någon strand. Skrattat när en större våg stulit vårt hjärta. Fördröjningen från när en färja kört sin rutt ställer till det i våra trakter. Helst med den nya katamaranen till Bornholm, som är direkt livsfarlig för badande. Den kommer att stjäla ett barnliv förr eller senare trots ändrade rutter. Det skrämmer mig. Allt handlar om money, money i första hand.

Så kom Påskdagen. Solen lyste starkt in på oss vinterbleka varelser. Vi bestämde oss för ett försök efter ännu en underbar Solveigmiddag. Oj vad hon skämmer bort mig på loven. Jag hade inga stora förhoppningar med resan. Jennifer, systemkameran, handduk och varma sockar var nerpackade. Jennifer var inte nerpackad. Hon satt i baksätet. 🙂 Ju längre österut vi kom desto mer snö fanns det runt vägarna. När vi svängde av mot Hagestads Naturreservat smalnade vägen. Högarna med snö kröp närmre bilen. Ändå hade folk letat sig hit. Vi fick flera möten där vi fick stanna bilen. Det var fullt med bilar längst ner mot havet. Jag ställde bilen dumt med framhjulen i en stor snödriva. Solveig och Jennifer gick ut. Jag såg all snön och tyckte det var onödigt. Blev därför överraskad av att Solveig nickade efter en stund. Betydde att jag skulle gå ur bilen. En lagom sträng av sand fanns längst ner. Vattnet hade gjort is av snön en bit upp mot land precis bakom våra ryggar. Solveig ritade hjärtan i takt med att havet suddade bort dem. Det kom hela tiden folk som ville göra fula skoavtryck i sanden. 🙂 Jag hade lust att transportera dem på ryggen förbi filmplatsen. Givetvis blev det många blickar från åskådare som undrade vad som var på gång när Jennnifer tog av sig skor och strumpor. Många bilder togs. Vi bytte även strand. Nästa dag körde vi andra hållet och svängde av på en liten väg som jag velat köra ner på flera gånger tidigare vid Mossby strand. I havet stod en fiskare med våtdräkt. Detta var mer överkurs. Jag hade redan bestämt mig för en huvudbild och en liten bild från förra dagens resa. Min inre bild stämde överens. Så där kunde det ha gått till. Den romantiska stunden på stranden. Dagen innan solen gick i moln för Sebastian.

Tack och eftersnack sidan, vänster och höger flik. Små korta texter som kan hjälpa eller stjälpa stora lass. Allt ska vägas på en våg. Jag valde att låta tre personer från min bloggvärld bidra med några rosor om mitt skrivande på vänster flik efter en sekvens från ett spännande parti i boken.

Författarporträttet. Jennifer tog 85 bilder. Jag fick snabbt ner det till tjugo aktuella. Sedan var det tretton kvar en stund innan de reducerades till åtta. Kvinnorna i huset hade sin speciella favorit. Själv hade jag klarat mig utan alla. Under en lång tid vandrade jag mellan bilderna. Kolera eller pest. I nuläget har jag två kort som jag kan tänka mig. Lägger troligen upp tre som tillgängliga pressbilder om någon tidning får för sig att skriva en rad. Skriver de ris får gubben på bilden skulden. Själv är jag 26 år och oskyldig som vanligt. 🙂 Festligt att jag valde mellan två koppfavoriter. Blå Amanita eller Zebra. Många av er kommer att tycka att jag valde fel om vi går efter kopptävlingen på bloggen. Men någon i Finland borde gilla mitt val. 🙂 Ännu mer komiskt är att kaffet som jag hällt i koppen syns på nästan alla bilder. Men inte på den bilden som jag antagligen kommer att välja som förstabild. Typiskt när jag skickligt balanserat i fåtölj, i soffan och på balkongen.

Solveig la ner flera timmar med att jobba på framsidan under Annandag Påsk. Hon lyssnade på en man på nätet som instruerade henne hur man gör. Jag blev supernöjd. Nu är det bara att hoppas att de som inte har en aning om vem Bosse Lidén är blir sugna att bläddra i boken om de ser den lockande bilden. Titeln har jag alltid varit nöjd med. Adekvat med handlingen.

Imorgon ska jag vara privat och prata om ett oväntat möte jag råkade ut för en dag när jag egentligen borde varit i skolan. Istället reste jag iväg på livets skola på räls.

Tävling – Kopp TIO; Prunus

tio

”Prunus”, 1962-65, Gustavsberg. Dekor; Stig Lindberg

Då har vi nått sista bilden och det är tävlingsdags. Du har sett tio kaffekoppar under tio bloggdagar. Skriv i en kommentar vilken bild som blev din favoritbild. Ska bli spännande att se vilken kaffekopp som ni gillar bäst. En av er som lämnar en kommentar IDAG vinner dessutom en Trisslott. Tävlingstiden tar slut klockan 23.59.
Detta är inte de tio finaste kopparna vi hade på vårt museum, utan ett smakprov. Jag gillar flera av dem. En av dem så mycket att jag hällde i kaffe i den och håller i den på författarporträttet.

Närmaste blogginlägg: Imorgon redovisar jag resultatet. Eftersom Jennifer är ledig får hon dra en lapp även i denna tävling när hon sovit färdigt. 🙂
På onsdag ska jag berätta lite kortfattat om vad som hänt med min skrivdröm.
På torsdag blir det allvar. Då handlar det om ett speciellt möte.
Fredagens kåseri kan bli vad som helst.
Solveig ska återkomma som Gästbloggare på lördag. Denna gång ska hon få äran att lämna Månadens boktips.
Jag ser även fram emot att börja läsa bloggar igen och se vad som hänt på olika håll i världen sista veckan. Ha det så bra denna sista Påskdag. Gå nu inte på några aprilskämt under dagen. 😉

Tävling – Kopp SJU; Amanita

sju

”Amanita”, 1949-57, Gefle. Modell; Arthur Percy. Koppen gjorde även i rött, gult och grönt.

Glad Påsk önskar jag till alla läsare. Här i Ystad är det helt vitt igen överallt. Snöar för fullt.

Vill ni läsa vad jag sysslar med nu är det bara att läsa längst ner på sidan OM MIG.

 

Text för er som inte läste inlägget 22/3 eller deltog i ”Sovtävlingen” vecka 8 och känner igen mitt upplägg: 
Jag kommer från och med 23/3 lägga in ett foto varje morgon i tio dagar.
Uppgiften är enkel. Den 1 april är tävlingsdag. Då har du sett tio av de 3 333 st kaffekopparna som stod i montrar på Lidéns Samlingsmuseum. Skriv i en kommentar denna dag vilken kopp du gillar bäst av de tio tävlande. Ska bli spännande att se vilken kopp som är populärast hos er. Själv gillar jag alla, men allra mest en som jag funderar på att ha med på mitt författarporträtt. En av er vinner dessutom en Trisslott.
OBS! Jag drar en vinnare av ALLA de som lämnat bidrag. Inte bara de som röstade på vinnarkoppen. Tävlingstiden tar slut klockan 23.59 på kvällen. Jag svarar inte på några kommentarer på de första nio dagarna men ni får givetvis skriva om ni vill. Jag läser med glädje. Själv är jag fullt sysselsatt med saker som har med mitt manus att göra.

Tävling – Kopp FYRA; Utställningen i Stockholm 1897

fyra

Text: Minne från Skandinaviska kaffeförädlings aktiebolagets serveringspaviljong å utställningen i Stockholm 1897. Stämplat: Gustafsberg. Besökarna fick ta med sig kaffekoppen och fatet hem som minne.

Sist på sidan Om mig står kortfattat vad jag sysslar med just nu.

Text för er som inte läste inlägget 22/3 eller deltog i ”Sovtävlingen” vecka 8 och känner igen mitt upplägg:
Jag kommer från och med 23/3 lägga in ett foto varje morgon i tio dagar.
Uppgiften är enkel. Den 1 april är tävlingsdag. Då har du sett tio av de 3 333 st kaffekopparna som stod i montrar på Lidéns Samlingsmuseum. Skriv i en kommentar denna dag vilken kopp du gillar bäst av de tio tävlande. Ska bli spännande att se vilken kopp som är populärast hos er. Själv gillar jag alla, men allra mest en som jag funderar på att ha med på mitt författarporträtt. En av er vinner dessutom en Trisslott.
OBS! Jag drar en vinnare av ALLA de som lämnat bidrag. Inte bara de som röstade på vinnarkoppen. Tävlingstiden tar slut klockan 23.59 på kvällen. Jag svarar inte på några kommentarer på de första nio dagarna men ni får givetvis skriva om ni vill. Själv är jag fullt sysselsatt med saker som har med mitt manus att göra. Jag måste passa på när mina tre tjejer är hemma och kan utnyttjas i olika sammanhang. 🙂 Ha en fin dag! 😀

En sak till om kopparna: En fråga som vi fått hundratals gånger de sista åren. Var har ni gjort av alla koppar och andra samlingar? Vi ger samma svar till alla personer. De fyra S:en. Sparat, skänkt, sålt och slängt.

Tävling – Kopp TRE; Berså

tre

”Berså”, 1960-74, Gustavsberg. Dekor; Stig Lindberg

Sist på sidan Om mig står kortfattat vad jag sysslar med just nu.

Text för er som inte läste inlägget 22/3 eller deltog i ”Sovtävlingen” vecka 8 och känner igen mitt upplägg: Jag kommer från och med 23/3 lägga in ett foto varje morgon i tio dagar. Uppgiften är enkel. Den 1 april är tävlingsdag. Då har du sett tio av de 3 333 st kaffekopparna som stod i montrar på Lidéns Samlingsmuseum. Skriv i en kommentar denna dag vilken kopp du gillar bäst av de tio tävlande. Ska bli spännande att se vilken kopp som är populärast hos er. Själv gillar jag alla, men allra mest en som jag funderar på att ha med på mitt författarporträtt. En av er vinner dessutom en Trisslott. OBS! Jag drar en vinnare av ALLA de som lämnat bidrag. Inte bara de som röstade på vinnarkoppen. Tävlingstiden tar slut klockan 23.59 på kvällen. Jag svarar inte på några kommentarer på de första nio dagarna men ni får givetvis skriva om ni vill. Själv är jag fullt sysselsatt med saker som har med mitt manus att göra.

Tävling – Kopp TVÅ; Sundborn

två

”Sundborn”, 1993-, Rörstrand. Design; Pia Rönndahl

Text för er som inte läste inlägget 22/3 eller deltog i ”Sovtävlingen” vecka 8 och känner igen mitt upplägg: Jag kommer från och med 23/3 lägga in ett foto varje morgon i tio dagar. Uppgiften är enkel. Den 1 april är tävlingsdag. Då har du sett tio av de 3 333 st kaffekopparna som stod i montrar på Lidéns Samlingsmuseum. Skriv i en kommentar denna dag vilken kopp du gillar bäst av de tio tävlande. Ska bli spännande att se vilken kopp som är populärast hos er. Själv gillar jag alla, men allra mest en som jag funderar på att ha med på mitt författarporträtt. En av er vinner dessutom en Trisslott.
OBS! Jag drar en vinnare av ALLA de som lämnat bidrag. Inte bara de som röstade på vinnarkoppen. Tävlingstiden tar slut klockan 23.59 på kvällen. Jag svarar inte på några kommentarer på de första nio dagarna men ni får givetvis skriva om ni vill. Själv är jag fullt sysselsatt med saker som har med mitt manus att göra. Jag måste passa på när mina tre tjejer är hemma och kan utnyttjas i olika sammanhang. 🙂 Ha en fin dag! 😀

En sak till om kopparna: En fråga som vi fått hundratals gånger de sista åren. Var har ni gjort av alla koppar och andra samlingar? Vi ger samma svar till alla personer. De fyra S:en. Sparat, skänkt, sålt och slängt.