Trodde jag aldrig

bli-avundsjuka

Tänk att grönsaker är precis som vi människor. Jag lovar. Det handlade bara om två, högst tre människofraser som jag sa med ljus och glad höströst. Typ.
”Vad härligt att du har blivit så stor och röd. I mitten av oktober. Vill du följa med in en stund?”

Egentligen var det en lurig, falsk och lömsk fråga. Den gick ju från friheten i höstvindarna till … det finns kanske barn som läser min blogg.
Tre röda sekunder. Högst tre sekunder tog det för den lilla röda tomaten bakom den stora att byta skal till grönt. Grönt för avundsjuka när den är som ”bistrast”.

dsc_00020081

Dessa två blev bästa vänner på bladet och delade på fukten. Då är det fint med grönt.

dsc_00230025

Det öppnades ett nytt fik på gågatan i Ystad för några veckor sedan. Där har vi givetvis varit några gånger. Undra varför jag snöat in på gröna saker denna söndag? Snö är ju inte ens grönt. Jo. Möjligtvis skånsk snö. Förklaringen dyker säkert upp när man/kvinna minst anar det. Bara den inte gör det i natt. Då vill jag sova och drömma om lärkor på våren. Snödroppar och krokus som välkomnar mig i trädgården.