Jag känner mig träffad – det förstår jag


Det går mot ett år som fast boende på ön. Än har jag inte lärt mig baskunskapen. Gamla hundar har tydligen svårt för att lära sig sitta. ”Bäääää!” 😉 Samtidigt var det en principsak för mig under Ystad-åren att inte säga JAAAAA som våra döttrar snabbt anpassade till.
Ps. När vi var och åt lunch på en restaurang på Fårö i lördags såg jag två jättesöta hundungar. De finns på bild på mitt senaste inlägg på https://gotlanduppochner.com/
Sedan såg jag på ”Rauksafarin” några hästungar i en hage.

En härlig tid är inledd med besked


Det var knappt kroppen och knoppen hängde med när det strax innan Påsk gick från minusgrader och snöande till lättklätt på balkongen.

 

 

 

 

 

 

Det är nu jag vill sakta ner tiden. För jag har alltid föredragit långa och långsamma vårar. Vill inte att det hoppar direkt från vinter till sommar.

För då hänger jag inte med i svängarna.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tursamt var Solveig ledig i tio dagar när värmen slog till. Vi hann med flera utflykter på ön. Roligast var det när våra döttrar flög hit.

Självklart visste vi redan när vi flyttade hit 3 augusti att Gotland är en fantastisk ö när det gäller mycket.
Igår bokade vi en stuga på Fårö. Synd det inte gick att boka sol dessa dagar i samma paket. 😉
Om 3 dagar firar vi 9 månader som öbor.

 

 

 

 

Då är det väl bara att kliva på. 😉

Nio av tio blogginlägg under 2019 har hamnat på https://gotlanduppochner.com/. Närmare bestämt 62 st inlägg fördelade på 23 kategorier, än så länge. 😉
Det är alltså där du mest hittar mig. Välkommen dit. Tryck gärna på FÖLJ.
Ha en skön Valborg. ❤

Ps. Vilka problem med att få text och bilder att samarbeta. Jag fick ge upp till slut. Det blir inte bättre än så här. Någon ringde och beställde balkongkaffe.

 

Inte bara musik…

Ord som berör mig; 25

”Kunskap talar men visdom lyssnar”.
Jimi Hendrix

Tänk vad många politiker-tal som hållits i den parken genom åren på somrarna. Undra hur många som varit som ballonger och luftslott? 😉
I sommar ska jag den aktuella veckan ta cykeln ner och tjuvlyssna vid något tillfälle. När jag vänder hemåt lär jag inte sitta på sadeln igen. Det går fortare att leda cykeln uppför Hästgatan. Undra hur många som fixar att cykla uppför den gatan? Om vi hyr ut bostaden den veckan för 8 000 riksdaler skulle jag kunna ta limousine. 😉

Det här var andra blogginlägget 2019 på denna kära blogg. På gotlanduppochner har det än så länge dykt upp 12 inlägg. Återstår 3 inlägg till där i januari. Sedan är det stor chans att jag där rivstartar med månadens tävling i början av februari. Visst handlar ämnet om Gotland. Men exakt lika mycket om ”inte Gotland”. 😉
https://gotlanduppochner.com/

Kram Bosse

 

En har blivit två


2019. Vad overkligt att skriva eller säga årtalet högt. Det kommer att kännas speciellt när jag tar fram min femårsdagbok ikväll och börjar skriva på andra året i boken. Nu kan jag om jag vill snabbt få reda på vad jag gjorde samma datum förra året. Behöver inte leta fram förgående dagbok.

Hoppas du fick ett fint avslut på året igår. Gladast blev vi i fredags när yngsta dottern klarade sin uppkörning på första försöket. 🙂

Denna vecka kommer att vara fylld med samvaro och Tour de Ski. Först på måndag kommer jag att bli ensam i bostaden och börja med mina egna aktiviteter fullt ut.
Jag tycker redan att det blivit lite ljusare på eftermiddagen. Vi är på väg åt rätt håll. Det hållet jag uppskattar mest. Ska bli extra spännande att få upptäcka det på Gotland. ❤

Jag är envis på gott och ont. Hade jag satt upp som mål att starta upp en Gotlandsblogg första januari 2019 gör jag det. Precis som med denna blogg kommer jag att smyga igång den lugnt och stilla. Namnet kom till relativt snabbt. Det fick bli en egen domän denna gång. Allt som inte handlar om Gotland kommer att hamna på denna blogg – precis som vanligt. I sin egen takt.

Välkommen på besök till gotlanduppochner.
https://gotlanduppochner.com/

Ha en bra start på det nya året.
Kram Bosse

Minns du min första header?

Känner du igen den? Min första header som jag behöll väldigt länge. Det fanns säkert en och annan som hade åsikt om att bloggaren aldrig bytte till något annat. 😉
Han bodde ju ändå i en vacker stad, Ystad, och i närheten av Österlen. Nåväl. Det blev några byten i framtiden.

Men till saken hör att jag hade landat någon dag tidigare från en mysig familjevecka i Tofta på Gotland. Fotot hade jag tagit med en digitalkamera.
Alltid tycks det blåsa och vara kallt på Högklint som platsen heter. Den ligger strax söder om Visby. En av mina önskningar inför 2019 är att få komma dit med fikakorg och få njuta av solnedgång och en lätt ljummen vind. ❤

Det var Solveigs idé helt och hållet att jag skulle börja blogga. Hon tyckte jag kunde testa några av alla mina texter & kåserier. Själv visste jag knappt vad en blogg var för någon grunka.
Jag hade imponerande 0-0-0-3-1-1 första sex dagarna i visningsstatistiken. (jag berättade inte för någon vän om min start)
Min första okända som kommenterade hade en egen blogg och via den fick jag kontakt med något som hette 1 av 3.se. Sveriges största skrivsajt året innan. Där fick jag många nya vänner med samma brinnande intresse för ord i olika former. Min blogg kom i andra hand i flera månader. Sedan ändrade jag fokus och fick ett fäste på bloggen.

Jag älskar att sätta upp små och stora mål. Tävla med mig själv. Det dröjde till måndagen i vecka 41 innan jag nådde ett av dem. Passera 100 visningar. Innan året var slut hade jag nått siffran 237 under ett decemberdygn. Under 2013 hände mycket positivt. Roligt när romanen ”Mina fotsteg i ditt hjärta” gavs ut. Overkligt såklart. 😀

Jag hade aldrig tänkt hitta på någon tävling på bloggen. Det bara blev så. Annars var det inget nytt under solen. Åtskilliga tävlingar, lek, hyss och annat är jag ”pappa” till genom många år. Men då var det med fysiska personer. Dem jag kunde se med ögonen.

Tittar jag på besöksstatistiken inser jag att flytten från FB till bloggen med Korsordsmästerskapen 2015 var ett lyckat drag. Jag hade ju ändå haft daglig tabell och slutredovisning på en sida i bloggen. Vågade inte störa för mycket på Facebook. 😊

I november 2015 hade jag 17 650 visningar, 2016 lyckades jag få fem mer. Förra året slutade det på 17411 visningar under november. Då hade jag bara 25 uppgifter och hade slagit nytt rekord om jag haft fem fler som vanligt och haft bättre hälsa.

Därför var det givet att jag spände bågen lite extra i smyg denna avslutande sjätte säsong. Dessutom ville jag nå det gamla målet, 55 deltagare och 500 totalt.
En gång lockade jag med en Skrap-Kryss till den som kom på plats 66. Jag förlorade.
Jag kan bjuda på antalet tävlande, inräknat två säsonger på FB: 43-51-51-41-33. Nu tycks det landa strax under 40 personer och jag missar mitt mål. Däremot har årets deltagare varit trogna. Två uppgifter från mål har jag haft 506 deltagare totalt på 28 uppgifter.

Mitt hemliga mål var att nå 18 000 visningar och få ett nytt månadsrekord. Allra helst nå drömmålet 20 000 visningar. Skulle jag vara kaxig för det? Knappast. Det hade jag inte tänkt på efter 1-2 dagar. Så funkar jag. Däremot hade jag mer än gärna bytt ut det mot att det fanns det intresset när jag berättade att en ny bok fötts. 😉
Jag gjorde alltså en tabell med rubriken 18000-19000-20000. I en fjärde kolumn stod ordet snitt. I den första datum. Min stora räknedosa togs fram och jag tryckte och skrev in snittsiffror för varje dag under november månad.
Det började inte bra. 604 första dagen och 535 nästa dag. Då låg snittet på 569,5 visningar. 😦
Lika bra att sluta tänka på och njuta av dramatiken på skärmen istället under kvällarna. Sedan hände något efter några dagar. Nya dygnsrekord lades på hög. Mitt rekord med råge under ett dygn är från förra onsdagen. Då hade jag 3 350 visningar. Igår under samma veckodag var det BARA 686 visningar. Den lilla människan som växer sig för stor. Jag var alltså missnöjd. 🙂 Sedan började jag skratta åt mig själv. Den siffran skulle jag varit supernöjd med vilket dygn som helst under alla dessa år.

Jag gillar att leka med siffror då och då. Men glömmer dem snabbt. Men jag borde komma ihåg i framtiden att jag gick från under 18 000 till över 40 000 visningar mellan novemberjämförelserna. Nästa månad lär jag landa mjukt under 1 000. Jag är samma skit för det. I januari 2019 skulle jag gissa på att jag kommer att ha under 100 om jag beslutar mig för att inte lägga in något inlägg.
Vad fel jag hade. Jag visste inte från början att blogg räknas som en dagbok. Jag trodde det var ett smörgåsbord som inte började mögla. Dumma Solveig. Det var ju hon som lurade mig. ❤
Nu stänger jag ner och tar paus en dryg timme. Hoppas många är taggade då och inte har somnat av” sifferöverkursen”. 😉
Det är ju alltid frivilligt att gå in på bloggar och läsa innehållet.

Är det rätt val att lägga in detta inlägg i kategorin STATISTIK? Eller är jag ute och reser helt utan pass? 😀
Ps. Det kommer inte att handla om siffror och statistik.
Svarar eventuellt med en symbol i detta inlägg.

Det började på mer allvar i Ystad

Visst hade vi köpt ekologiska varor tidigare på våra boplatser, men inte i någon större skala. Utbudet var begränsat. Det som fanns på den fronten var betydligt dyrare än det som dessutom såg finare ut – på utsidan. 😉
I Ystad blev vi mer miljömedvetna. Vår äldsta dotter som gick på en speciell gymnasieutbildning tog med sig mycket information hem och pratade sig varm för ”den rätta vägen”. Själv minns jag min sista sommar i min barndomstad. Jag plockade ekologiska jordgubbar som jag tyckte var jättedyra. När jag tänkte på att jag befann mig väldigt nära E6:an kunde jag inte låta bli att le snett och har nämnt episoden för många genom åren.
Det enda som vi fortfarande inte helt uppskattar är de ”giftfria” bananerna. Förr var de dyra och såg ensamma och trista ut. Numera kan de se jättefina ut – på utsidan. Jag vet inte hur många som jag slängt helt, eller kapat av minst hälften på under dessa gotlandsveckor. Ibland finns det bara ekologiska bananer i utbudet. Då är det nästan bättre att hoppa den frukten, tänker vi ibland.

När vi storhandlade första gången i Visby, när vi kom hit i början av augusti, köpte vi dessa mjöliga potatisar. Mums! ❤ Vad otroligt goda de var. 🙂 Därefter har vi köpt dem vid varje veckohandling.
Efter ett par veckor började Solveig sitt jobb som speciallärare. På skolan fanns en till kvinna med samma yrke. Vad häftigt det var när Solveig kom hem en dag efter jobbet och berättade, att hennes kollegas man och hans bror ägde Widegrens gård på Gotland. Gården ligger i Atlingsbo, nära Romakloster. RK är en fin plats som vi besökt vid varje Gotlandssemester.
Världen är ofta liten. Det har jag upptäckt flera gånger i livet.

Text på påsen:
”Potatisen i påsen är ekologiskt odlad i den gotländska myllan. Smakerna är skapta tillsammans med naturen. Den kalkrika jorden och mycket sol ger goda förutsättningar för potatisen. Vi väljer sort och jordart så att potatisen skall bli så god och hållbar som möjligt.”
Hälsningar från bröderna Ansén med medarbetare

Ps. Hur gör du hemma hos dig? Vädra gärna dina åsikter. Jag läser med stort intresse men svarar med en symbol. Jag måste läsa klart Peter May boken som ska lämnas in i eftermiddag när vi hämtar nya beställningar. Dessutom håller jag på med lite hemligheter. 😉

De skrev om mig idag i Gotlands Allehanda

Tänk att jag var med på sidan sex i dagens morgontidning. Inte illa. 😉
Det stod med feta svarta bokstäver; 59 000 bor på nu på ön. I år har över 2 300 personer flyttat hit. Vi är två av dem. 😀
Om du undrar så får du denna fakta helt gratis. Gotland är ca 17 mil lång och 5 mil bred. (på vissa ställen)

Vi var helt övertygade om att Visby var större än Ystad. Så visade det sig att det var tvärtom. Inte mycket, men ca 5000 invånare skiljer det mellan de mysiga städerna.
I Visby bodde det 31/12-17 24 330 personer. Innanför muren bor det ca 2700 invånare. Några fler under sommaren. 😉

Det är just delen innanför muren som facinerar mig under denna del av året. Mitt mål är att uforska varje liten del av innestaden. ❤
Sista tiden har inte kameran fått följa med. Istället lägger jag märke till detaljer. Platser som jag kommer att besöka i rätt väder. Under tiden njuter jag av personliga åretruntbutiker. I lördags fick jag fyra nya favoriter. Givetvis är mycket stängt eller begränsat när det gäller öppettider. Därför har jag gjort en lista på öppetider för aktuella besök under vintern, så vi slipper googla varje gång. På hemmaplan läser jag in mig på fakta om Visby och hela ön. Jag har redan en fullsmockad pärm med möjligheter, insatta efter rätt bokstav i registret.
En ledig stund kom statistiknisse på besök. 🙂 Det var när jag studerade kartan ovan. Precis som i Ystad finns det häftiga namn. Jag blev nyfiken på vad det fanns mest av innanför muren. Gator, gränder, vägar eller något annat? Syftar på gatunamnen. Eftersom jag inte är som normala människor tog jag mig tid att först räkna dem. (Kom fram till 105 namn innanför muren). Lite oväntat för mig vann gatunamn som slutar på –GRÄND överlägset. 66 st. -GATAN kom tvåa på 27 st. -BACKE fick 6 poäng och övriga var endast också 6 st till antalet.

Hur många av er läsare av detta inlägg har besökt Gotland? Vilka är era favoritsevärdheter/ställen? Har ni varit på öarna runt omkring Gotland? (Fårö, Lilla o Stora Karlsö, Gotska Sandön m.m.)

Fest i vardagen


Vi har under flera år haft som vana att nästan alltid har färska blommor hemma. För oss gör det skillnad. Vi njuter och ser dem verkligen. Uppskattar dem. Det gör oss gott. ❤

Jag hörde att tulpanerna redan är här. Dyrare än rosorna. Möjligen är jag avig och bakåtsträvande, men för mig handlar det om att jag gillar att längta & vänta efter saker. Därför vill jag varken ha eller se ex. semlor under sommaren. Sedan är det så att jag förknippar årets första tulpaner med Solveig. Hon fyller år i början av januari och får alltid årets första bukett på sin dag. ❤

Det är givetvis trevligt med annat som blommar längre. Solveig är duktig på att sköta orkidèerna. (hamnade apostrofen rätt?) Den uppgiften lämnar jag över till henne.

Utomhus har det blivit färre färger. Detta foto tog jag för ett par veckor sedan. Men faktum är att kommande foto, tagit på samma plats igår, är inte så avvikande. Gissa vem som satt där i mörkret? 😉

”Vad gör du där Mr Winter?”
”Väntar på en Gotlands-taxi.”
”Får man fråga vart du ska?”
”Fråga får man.”
”Du vet att du är domare imorgon kväll. Så stanna inte för länge hos Miss Spring på Fårö.”
”Du behöver ingen domare nästa gång. Till och med dina hjärnceller kan avgöra vem som har rätt och vilka som har fel.”
”Du sa fel där. Jag har bara EN hjärncell.”
”Sedan har jag ett viktigt krav också. Det stör mig att du överst ska ha 30 stycken foto på dig själv.”
”Kan jag skönja lite avundsjuka.”
”Rättvisa är mitt epitet.”
”Vilket ord du vränger dig med. Skölj munnen och prata halländska så jag förstår.”
”Här är mina krav. Inte kav. Nästa gång ska det vara 30 kort på mig.”
”Ska de gissa vilket årtal? Okej. Tror det blir vissa smärre problem. För du ser väldigt mycket lika ut hela tiden.”
”Jösses. Har du ingen fantasi Bosse? Ska jag göra allt? en napp, ett skötbord, en bil, en fet cigarr, solbrillor. Några schysta gotländskor. En ståtlig rauk. Vi kan sticka till olika platser på Gotland och ha det kul.”
”Bör nog prata några ord med Solveig först.”
”Är du Fridolf eller? Givetvis ska du inte nämna ett ord till henne. Det här är man-talk.”
”Vi får ta det sedan. Jag ska ut med kompostpåsen och sedan…”

Tre månader som öbosse

Idag är det tre månader sedan vi trötta kom med färjan till Visby. Så här länge har jag aldrig bott på en ö. Världsrekord för mig. 🙂 Sammanlagt har jag dock befunnit mig på en ö under en längre tid. Borde kanske skriva en fiktiv roman om Cypern. ❤

Hösten har gjort sitt intåg på Gotland. Den kom med ”Snabbtåget”. Ena dagen tyckte jag det var för varmt med bar överkropp och gick in och tog en svalkande dusch. Några dagar senare plockas vantar, mössa och långkalsonger fram ur gömmorna. Min ärthjärna hade svårt att hänga med i svängarna.

Löven lägger sig inte var som helst för att vila. De söker upp sina gamla kompisar.
Detta var min premiär. Jag har varit på Gotland flera gånger. Alltid på sommaren. Aldrig har jag kört in en bil innanför muren till Visby innerstad. En tidig lördag tyckte jag det var dags. I förväg hade jag memorerat vägen. In genom Norderport. Direkt vänster uppför den branta Rackarbacken som numera bytt namn till Nygatan. Målet var att hitta en p-plats på Kyrkberget. 🙂
Jag kom in genom den smala porten. Inte en bil i sikte. Plötsligt blev jag lite osäker. Låg Rackarbacken så nära muren? Räknades den vägen? Skulle jag ett steg till? Plötsligt dök det upp en taxibil från Stora Torget-hållet när min bil befann sig på vänster sida och skulle ta sats för den branta backen. Då fick jag motorstopp. Taxiföraren som smidigt kunnat glida förbi på andra sidan fick för sig att prova om det gick att trycka ut tutan genom dörren. Han låg på den i alla fall. Tänk om han fick hjärtstopp. ”Den lilla blå” bestämde sig för att lösa problemet. Den fortsatte uppför backen glatt medans taxiföraren visade upp sina fingerkonster.
Vilket flyt. 🙂 En enda p-plats fanns kvar. Nattgäster utnyttjade antagligen de andra.

Hur tänker du läsare här? Fortfarande har jag kvar min nyfikenhet. Den vägrar att lämna mig. Ser jag en sådan här vy går min fantasi direkt igång. Jag måste bara se vad som finns runt krönet. Idag ska vi göra något trevligt och fira de tre månaderna. Hoppas du också har något kul på din agenda.