Hobbyer och intressen genom åren

Bobo minns …
Undra hur många olika hobbyer och intressen som jag haft genom åren. Åtskilliga, är en kort sammanfattning.

Den här fick vi till Lidéns Samlingsmuseum. I köket fanns det 222 st grytlappar till beskådande.

Enligt mamma började jag tidigt med att leka med grytlappar och grytlock. Gissa vilket som mina föräldrar föredrog på nätterna?  🙂

Det blev mycket lekar med bilar, målarböcker, modellbyggande och lego i alla former.
Vi hade tur att vårt nybyggda hus låg på gatan som var en av de allra första i det stora bostadsområdet, som skulle växa sig stort i vår stad. Därför var det rena landsbygden under några år med möjligheter till friluftsliv och kojbygge.
Grannens tvillingbror kom med häst och vagn på den gropiga grusvägen nästan varje lördag. Samma dag kom mjölkbilen och den snälla mannen (Erik Winberg) brukade fråga mig om jag skulle se Familjen Flinta på TV.
Många år senare blev jag hans brevbärare. Då var det ombytta roller. Nej! Jag frågade aldrig om han skulle se Familjen Flinta.  😀
Om jag hade tur kunde jag se älgar genom mitt fönster. En gång när jag gick till köket höll mamma på att jaga och döda en råtta. Tyvärr var det ingen dammråtta. Jag blev både skraj och impad av kvinnan som var så djärv i de rätta lägena. (Sofia var uppvuxen på landet.)

Jag samlade på filmstjärnor, hockey- och fotbollsbilder.
Sedan blev det många aktiva sporter utanför hemmet. Både med bollar i olika storlekar och bollfria aktiviteter. Ibland var jag lite väl intresserad av tjejer i olika åldrar. Det kunde påverka mina fritidsintressen åt skilda håll. Tränare kunde få gråa hår i förtid för att jag inte var tillräckligt seriös. Jag kunde dyka upp i helt nya lokaler och stall och segla i det blå.

Musik var ett mycket stort intresse. Jag började gå på konserter. Både i litet format och i stora arenor i Sverige och Danmark.

Att se filmer på stor duk lockade. (Jag var kär i Sandy) På den tiden var det stort och kul att se på reklam. Det var det flera år sedan jag växte ifrån.  😦
Mitt intresse för att resa iväg och upptäcka platser delade jag snabbt med kompisar i klassen, som också hade möjlighet att åka gratis i hela Norden med tåg och även färjor till grannländerna. Våra pappor jobbade på SJ. Vilken lyx. Jag skulle kunna skriva en roman om bara de galna resorna. Det finns en djup skatt att ösa ur. Nog om mig.

Dags för FJORTONDE UPPGIFTEN i min lilla lek:
(Stängs klockan 20.00 onsdagen den 13 april)

A: Uppgift ETT:
Berätta i din blogg med bilder och lite text om fem hobbyer som du har eller har haft genom åren? Här är det givetvis okej med ”gamla” bilder. (5 x 2 poäng.)

UPPGIFT TVÅ:
OBS! Här är jag enbart intresserad av nytagna bilder av dig som fotograf, under de dagar som leken är öppen. (Inte från nätet, tv:n, fotoarkivet, böcker, ritade bilder, lånade bilder från kompisar, bilder från förra veckan m.m.) Det var det som var grundtanken och charmen med min lek. Jag ville att du skulle ge dig ut och öppna ögonen. Se detaljer, små som stora. Ha det mysigt och trevligt. Kanske lära dig något nytt. Återuppleva något gammalt. Umgås med dig själv eller med en vän. Efteråt får du en möjlighet att gå in på andras bloggar och se vad de lagt in. (Missa det helst inte denna gång). För det har aldrig varit ”bäst” hos mig. Jag har bara försökt locka med en lek och försökt tända en liten gnista. En del av era inlägg har varit helt fantastiska. Tusen tack! Inget som jag hade räknat med. Inget jag kräver heller. Däremot tar jag för givet att mina direktiv här under görs på rätt sätt. Nu till saken.

Den som först hittar TRE av dessa sjutton alternativ skulle kunna få 9 poäng om personen är först på alla tre. Alla ni som hittar alternativet som tvåa eller senare får 1 poäng. Jag färglägger med blått när någon hittat något. Läs vad andra skrivit före er. Inte säkert att jag är hemma, läst före er och uppdaterat mitt blogginlägg.

Råd i all välmening:
Hittar du bara ett eller två snabbt. Lägg in det på din blogg. Strunta i jakten på ett tredje. Det ska vara lustbetonat och en lek. Inget jobb. Det kan i bästa fall ge dig tre-sex ärliga poäng om du var först. Några tycker kanske det är betydligt roligare med min första uppgift och struntar i denna ”uteuppgift”. Det är också helt okej. Även de som inte är med och leker kan ha stor glädje att hitta till ditt inlägg och lära känna dig lite mer. ❤

Sjutton alternativ:
Var snäll och lägg bara in tre foton på uppgift två. (Tjat, tjat)
(inget ”skyddsnät”. Dyker det upp fler bilder deltar de tre första/översta bilderna)
1. En person som rider på en häst.
2. En person som går med stavar.
3. En hund som deltar i agility.
4. Någon som håller på med orientering.
5. En hobbyaktivitet på havet.
6. En hobbyaktivitet i luften.
7. En hobbyaktivitet i skogen. (Inga yrkesuppgifter)
8. Någon person som spelar schack på bibliotek eller fik.
9. Någon person som har fått ner alla tio käglorna i bowling. (ska synas på det personligt tagna kortet)
10. En fotbollsmålvakt som slänger sig ner för att rädda.
11. En golfspelare med en klubba höjd över huvudet – på väg att slå till.
12. Ett barn som hoppar hopprep. (Lätt uppgift förr i tiden)
13. Barn som spelar King Out.
14. Ett barn som gungar på en barngunga. (Inget däck/bräda)
15. Barn som leker i en sandlåda.
16. Ett barn som lär sig cykla med stödhjul och har en hjälm på huvudet.
17. En kvinna som fiskar.

Domaren tillåter ex. inte ett flygplan i luften eller en båt på havet långt bort. Det ska synas tydligt att det är en hobby i ex. alternativ 5 resp. 6. En segelbåt går såklart bra. 🙂

B: Viktigt:
Skriv i din kommentar till mig om du hittat ETT-TRE av dessa sjutton alternativ. Nämn vilket/vilka så andra kan se lättare och får en ärlig chans. Är du först får du tre poäng. Annars ett poäng. Hittar du inget i verkligheten under dessa dagar – lägger du naturligtvis inte in något/några foton i din blogg på uppgift två. Lätt som en plätt.
Du får givetvis bara lämna in lekuppgifter vid ett tillfälle. Då gäller det att ha med uppgift ETT och TVÅ och eventuellt svar på mina extrafrågor här under. 😀

Bonuspoäng:
Följande två bild frågor från mitt fotbollsalbum ger 1 poäng/st för den/de som hinner först med rätt namn. (OBS! Du ska ha lagt in uppgift ett och två i din egen blogg först)
A. Vad heter den svenska fotbollsspelaren i vit dräkt på den stora bilden? Svar: Roger Magnusson/Ditte var först.
B. Vad heter spelaren som befinner sig i luften, i röd dräkt och vita byxor, på bilden längst ner till höger. Svar: George Best lirade i mitt favoritlag Manchester United/Ethel var först.
Båda spelarna var två av mina största idoler vid den tiden. Riktiga lirare. Men i ett team behövs det olika typer av spelare/egenskaper. ❤

Maxpoäng på denna lekuppgift är 21 poäng. Genomsnittspoängen kommer att landa betydligt lägre.

Slutord:
Jag längtar efter att få se någon gammal kär personlig leksak på en bild och bli överraskad av en hobby som du har haft eller har just nu i livet. Jag hoppas att tio av de sjutton uppgifterna blir blåa av rätt skäl. Det hade varit häftigt. Hade jag haft med hobbyn spel på datorn skulle det snabbt blivit blått. Nu fiskar jag inte efter busenkla lätta saker. Mest hoppas jag att du som deltar gör det för att du har tid, tycker det är roligt och lite spännande. Inte tycker det är stressande eller att det handlar om en poängjakt på ”blodigt allvar”. Det handlar om lekpoäng. Inte meritpoäng i livet. Jag önskar dig trevliga stunder med dina minnen och eventuella utflykter ut i den friska vårluften.  ❤

Fast text:
Uppgiftsjakten 2016 kan dyka upp var som helst på min blogg – i vilken kategori som helst. Det är mycket troligt att jag lägger in andra inlägg som hamnar över detta om någon/några dagar. Scrolla ner hit om så är fallet, om du ska lämna ditt bidrag.

Jag siktar på att lägga in 30 lekuppgifter och ha en längre paus under högsommaren. Finaluppgiften lär dyka upp i slutet av oktober. Den bloggare som leder när jag slutar får titeln UPPGIFTSMÄSTARE 2016 och en skraplott. Någon annan av de tio högst placerade kommer också att få ett pris. (jag lottar) Det betyder med andra ord att den som kommer ex. tia kan bli miljonär och den som får titeln kan bli utan miljonen. Fru Fortuna sköter den biten.

Lek-Tabell:
1. Eva Rohlén, 122 p.
2. Wiolettan, 119 p.
3. Ditte Akker, 116 p.
4. Znogge, 111 p.
5. Gunilla Wahlberg, 104 p.
6. Ethel Hedström, 99 p.
7. Villa Herberts, 98 p.
8. Anki, 94 p.
9. Comsi Comsa, Mia, 72 p.

11. Sanna, 64 p.
12. Kersti, 62 p.
13. Primrose, 60 p.
14. Maria Bromander, 59 p.
15. Lma, 52 p.
16. Sussie, Gunnel Moberg, 48 p.
18. GunBritt, 45 p.
19. Gerd Lindblom, 30 p.
20. Tant Glad, 21 p.
21. Gun Toresson, 20 p.
22. Susan Johansson,  Ninnie, 11 p.
24. Ezter, Mickan, Kicki Olsson, 10 p.
27. Anna Andersson, 4 p.
28. Pia Boman, Anne, 3 p.
30. Susie på Stjärnarve, 2 p.
31. Övriga 0 poäng.

Blått namn = Har redovisat uppgiften

Här har du mina lekkompisars bidrag:
http://tittelina.blogspot.se/2016/04/bosses-tavling-om-tre-hobbies.html?showComment=1460117027646#c3108988211747766026
https://villaherbert.wordpress.com/2016/04/08/hobby/comment-page-1/#comment-885
https://znogge.wordpress.com/2016/04/08/hobbyer-och-intressen-genom-aren/#comment-191972
http://akker.blogg.se/2016/april/hobbyer-och-intressen-genom-aren-2.html
http://eva49.bloggo.nu/Hobbyer-genom-aren/#comments
http://egopyret.blogspot.se/2016/04/bosse-lidens-fem-hobbyn.html?showComment=1460205274655#c8679362034530330565
http://enrosafluga.blogspot.se/2016/04/hobbyer-genom-aren.html#comment-form
http://tantglad.bloggo.nu/Hit-a-Dit/#comments
http://ankistankar.blogspot.se/2016/04/uppgift-14.html?showComment=1460292135785#c5007860444532339136
http://wiolettan.bloggplatsen.se/2016/04/10/11295362-nostalgi-och-tavling/
http://sigrid-gunnelsblogg.blogspot.se/2016/04/hobbydags.html?showComment=1460348278738#c4513845460181051649
http://gerd-geddfish.blogspot.se/2016/04/mina-hobbyn-och-intressen-under-aren.html?showComment=1460389011041#c5046334787128478678
http://anthilias.bloggplatsen.se/2016/04/11/11296772-bosses-lilla-lek/
https://lma7.wordpress.com/2016/04/11/nagra-hobbyer/comment-page-1/#comment-12858
http://dammsamlare.blogg.se/2016/april/lekdags-med-bosse-2.html
http://gunwah.bloggo.nu/Mina-hobbyer-genom-aren/#comments
http://minsoltrappa.se/2016/04/13/intressen-over-tid/#comment-181
http://kicki-olsson-58.bloggo.nu/Intressen/#comments

Hobbyer

Åttonde segraren i år

Stort GRATTIS till Signhild Skrivmoster Hortberg. ❤
Häftigt! Åtta olika segrare under 2015.

Månadsbloggtävlingar & Segrare 2015: Januari: Susie Bloom, Februari: Gunnar Carlstedt, Mars: Tove Olberg, April: Eva Rohlén, Maj: Bosse Lidén, Juni: Gunilla Wahlberg, Juli: Znogge, Augusti: Signhild Hortberg September: ?

Personligt:
Namntoppen 2014 i Sverige. Elsa-Alice-Maja-Agnes-Lilly-Olivia-Julia-Ebba-Linnea-Molly. Endast ett av dessa namn hade jag med på min kanske mossiga lista. Väldigt länge under gårdagens tävling hade jag inte fått in något rätt namn från A-E. Till slut fick jag rätt svar på D. Dessutom fick jag in två namn sju minuter efter jag stängt tävlingen (de är inte medräknade). Totalt fick jag INTE in sju av mina tjugotre namn. Hade en bloggvän som bor i Ystad lämnat svar kunde ett av namnet kommit med. 🙂 Hade någon tänkt på namnet på min insulinpump skulle ett svar till varit löst. Förr. Innan jag var gift sa jag ofta att om jag fick två barn skulle det vara en pojke och en flicka. De skulle heta Sanna & Sebastian. Saga och Sofia var starka kandidater till S. Egentligen tycker jag att det finns otroligt många fina flicknamn. Flera som jag fick av er hade jag som ”andranamn” på bokstaven. Jag räknade med att ni som följer min blogg skulle ha större möjlighet att få två poäng. Våra döttrars namn var givna. Däremot skulle ni falla i fällan och skriva Solveig. Hon har jag inte varit med och ”döpt”, men jag tycker det är ett väldigt vackert norskt namn. Nu till facit: Angelica-Bodil (mitt smeknamn när mamma tyckte jag var för långhårig)-Celine-Denise-Evelina-Felicia-Gunilla-Hanna-Inez-Jennifer-Katarina-Lizette-Melissa (min pump uppkallad efter Melissa Horn)-Natalie-Olivia-(ni som läst min kåseribok vet vem)-Petronella-Rebecka-Sanna-Theresé-Ulla-Viktoria-Ylva-Åse. De grönfärgade fick ingen röst av er.
Jag tackar för visat intresse. Gårdagens inlägg fick en riktigt hög visningssiffra. Nu ska jag försöka få ordning på bilder och text till vår sista tripp med Jojo sommarkort och putsa mer på Månadens kåseri. Hoppas ni får en fin sensommarhelg.
Kram Bosse/Bobo/Sebastian/Bodil. 😀
Ps. Hoppas du vinner något stort Signhild.

Den tog mig med storm

Oktoberkvällen 2011 var mörk och dyster. Barnen höll på med sitt skolarbete. Solveig ville se något på TV som jag inte hade följt tidigare. Därför berättade jag att jag skulle hyra en film och se den på datorn i sovrummet. Av en slump råkade jag hitta en film som jag visste att kritiker lovordat och som var med på min långa ”kanske-se-lista”. Snabbt kollade jag runt på betygslistor på olika sajter. Antingen högsta poäng eller lägsta. Den ska jag se, tänkte jag.
Jag var inte på mitt bästa hösthumör den kvällen. Efter att ha försökt få in svensk text eller åtminstone engelsk text så att jag kunde ha någon behållning av filmen, hade mitt humör sjunkit nära frostgränsen. Ändå fanns det inte med på min karta att ge upp. För fjärde gången startade jag om filmen och ställde in den svenska texten. Ändå tjafsades det på tyska utan att det var textat. Min skoltyska förstod efterhand delvis konversationen, men inte hade jag lust att sitta där under en hel film och… vad hände då? Plötsligt blev det engelskt tal och svensk text. (De hade alltså valt att inte översatta tyskan som pågick i fem minuter.) På övre plan i vår bostad hade Solveig sett klart sitt program och fortsatt att titta på något annat så länge att hon somnat i soffan. När hon vaknade till stängde hon av TV:n och gick nerför trappan, öppnade sovrumsdörren och hittade mig på stolen framför datorn. Endast skärmen lyste upp rummet.
”Har du inte sett klart filmen?” frågade hon förvånat.
”Det är tredje gången jag ser den. Man får hyra den i 24 timmar. Jag hinner en gång i morgon också …”
Sådär har jag aldrig gjort förr. Det har hänt att jag sett om biofilmer en vecka senare, ex när jag blev kär i en viss blond tjej i Grease.

Den här filmen tog mig med storm. Jag har flera gånger analyserat mig själv om varför det blev så. Jag kan varenda scen i manuset. Imorgon får du veta vilken film jag menar. Givetvis fick den en tia av mig i soffan. Det fick den definitivt inte av mina tre andra familjemedlemmar … 😉

En tid som varit

Det tar emot men till helgen tar jag adjö. Hundratals filmer kommer att landa hårt på återvinningscentralen i Hedeskoga. Igår upptäckte jag en stor låda till i förrådet. Jag har inte orkat gå igenom den ännu. Såg att det låg flera köpefilmer överst. Kan nog inte med att slänga vissa av dem. Grease med min hemliga flickvän Olivia Newton-John, Välkommen Mrs Doubtfire med Robin Williams i två roller, En bädd av rosor som jag inte alls gillade första gången, men som jag sett om med behållning flera gånger efter premiären m.m. Bäst att blunda och sätta på locket igen. Jag har tre dagar på mig. 🙂

När vår VHS-spelare gick sönder efter många år köpte vi en kombinerad CD och VHS-spelare, för att fortfarande kunna se inspelade filmer. Ibland har jag tyckt det varit trevligt att visa upp en del riktigt gamla filmer för våra tjejer. Många klassiker i svartvitt. Hösten 2012 blev Jennifer och Lizette förtjusta i att se Skärgårdsdoktorn. Pang! så blev det svart i rutan när Wilma skulle smyga ut mitt i natten. Gick inte ens att öppna luckan och ta ut kassetten. Den fick snällt följa med till soptippen.
Jag vet att man kan rädda filmer och spela över med hjälp av tekniska apparater. Allt har sin tid. Eftersom vi oftast spelade in på long play är kvaliteten inte den bästa och därför är inte tekniken aktuell. Däremot var det suveränt med long play när vi åkte iväg på en veckas semester. När vi kom hem kunde vi återse alla serier och program som vi följde. Det var tiden innan ”playkanaler” tog vid. Givetvis har vi räddat vår bröllopsvideo och inslag från när Lidéns Samlingsmuseum var med på TV och lite annat smått och gott. Frågan är om inte ekorren Bosse Lidén på lördag kommer att sitta med en nostalgisk blick och titta stelt rakt fram i bilen och inte ens lyssna på ljudet när Solveig slänger ner allt i en tom ekande container. Det gör ont i hjärtroten när jag ser bilden framför mig just nu.

Givetvis kunde jag inte låta bli att göra en tabell över vilka filmer vi hade inspelade. En smart minneslista att titta i om min längtan blir för stark. Med lite tur finns filmen på DVD. Det verkar inte som Blue Ray kommer att slå ut DVD i samma racerfart. Ändå. Snart kommer garanterat något nytt på marknaden och då blir det till att slänga våra DVD-filmer när vår nya spelare lagt av.

Hopelessly devoted to you

I måndags var vi föräldrar bjudna till skolans aula för att se Grease. Vår yngsta dotter Lizette spelade en roll i musikalen. Hon är med i teaterprofilen på fredagar. Hon går i åttan och det är alltid niorna som har huvudrollerna i årets stora framträdande. Mina tankar gick till en tid då jag var kär upp över öronen i världens sötaste blondin…

…När jag kom ut från biografen Röda Kvarn var jag mer än nöjd. Jag var så belåten med filmen att det fick bli en repris två veckor senare. Fjorton nätter där jag drömde ljuvliga drömmar om Sandy Olsson från Australien. Den söta blondinen på Rydell Highschool i USA.
Engelska Olivia Newton-John hade varit popstjärna i fem år när hon fick rollen som Sandy i filmen ”Grease”. Den numera klassiska filmmusikalen blev en kult världen över. Det dansades på diskoteken till hitsen så att golven gungade. Sandy tänkte på Danny Zuko när hon gick ut från Frenchys hus med brevpapper och penna i handen. Hon lutade sig mot räcket på verandan. När hon började sjunga balladen ”Hopelessly devoted to you” sjöng hon rakt in i mitt pojkhjärta i mitten av biosalongen. Mitt är nog inte det första hjärta som krossas. Mina ögon är inte de första som fäller en tår.
Det var det oskuldsfulla som tilltalade mig. Hon såg ut precis som flickan jag hade drömt om. Jag kan inte tänka klart. Min hjärna säger: glöm honom dummer, men hjärtat säger: släpp inte taget. Du måste hålla ut.
Vi skulle gå barfota hand i hand längs strandkanten. Tillsammans titta på eldklotet, som gick ner i horisonten bakom Tylön i Tylösand. Lekfullt stänka vatten på varandra. Därefter skulle jag jaga ikapp henne. Avslutningsvis skulle vi utforska varandras kroppar tills stjärnorna lyste upp himlavalvet. Jag kunde känna den salta smaken på hennes mjuka läppar. Se det blöta tyget på hennes blus som avslöjade hemliga konturer.
För mina kompisar vad det precis tvärtom. De föll pladask för Sandy när hon i slutscenen hade tuffat till sig för att impa på Danny. Tände till på hennes trånga läderbrallor, att hon rökte en cigarett, att hon hade en helt annan look. Jag vet inte om de var mogna nog för min åsikt om att man ska vara sig själv. Inte spela en roll som inte var äkta. Inte förändra sin personlighet bara för att vinna tillbaks en kille som inte förstått vilken pärla han hade haft i sin hand. Om hon valt mig skulle hon fått vara den tjej hon innerst inne var.
Av en kompis lillasyster fick jag en posters. Från den dagen tittade Olivia på mig varje gång jag stängde dörren till gillestugan, där jag hade mitt pojkrum. När jag flyttade hemifrån flyttade givetvis Olivia med. Hon tog plats på mitt kylskåp. Kanske var hon ett kallt inslag när jag hade dambesök. Som om det lyste rött för upptaget till ett personligt rum. Vet inte om det hade varit bättre med John Travolta (jag får ringa Jonas Gardell och reda ut det). Lite salt i såret var åldersskillnaden. Det var Staffan som kom med ovädret. Glädjedödaren. Tack Staffan. 🙂
”Olivia Newton-John är en bit över 30 år.”
”Skämtar du?”
”Visste du inte det?”
Jag trodde bergis att det handlade om avundsjuka. Min Olivia kunde inte vara en dag över 18 år. Det var jag som hade fel. Jag bläddrade fram det hemska i en biografi på biblioteket. Med tunga steg vandrade jag hemåt i höstblåsten.
Tiderna förändras. Livet går vidare på något vis. Tar nya svängar. Jag gifte mig inte ens med en äkta blondin. Ändå kunde jag inte låta bli att köpa DVD:n. Vet att det kan vara direkt livsfarligt att se om en film man älskat för länge sedan. Det är nu som det kommer fram om det är en klassiker som ex. ”Casablanca” eller en kalkon. Musikalpjäsen på Broadway som blev en biofilm har fortfarande bra musik och dansnummer. När jag såg om Grease 2012 tyckte jag att storyn var rätt tunn som biofilm. Men hon i läderbrallor… hon gick inte av för hackor. Hon var kittlande tuff och läcker. 😀

Tack Lizette för en fin föreställning och ljuva tonårsdrömmar.

OBS! Om du vill lämna någon kommentar EFTER det att du läst ”Mina fotsteg i ditt hjärta” så var snäll och gör det genom att trycka på fliken SolBo Förlag längst till höger under Gotlandsbilden/Headern. Avslöja helst inga viktiga detaljer för dem som ännu inte läst boken. Vill du hellre skriva något privat går det bra till mejladressen som står på samma ställe.
Ska du köpa boken glöm inte att läsa instruktionerna under fliken: Köp boken. Försök få dit för- eller efternamn på bankens snåla utrymme, 12 tecken, där det står meddelande till mottagaren. Det är viktigt för oss så att vi kan pussla ihop pengarna med rätt adressuppgifter och slipper gissa.
Under sommaren kommer jag att lägga in inlägg som jag gjort tidigare. Dock inte varje dag. Om det händer något roligt som har ett samband med min debutroman kommer jag givetvis att lägga in det. Annars blir det samma mix av saker som tidigare. Kåserier, funderingar, bilder på Skånes smultronställen, månadens boktips, tävlingar och andra lite halvgalna saker som jag kommer på. Naturligtvis kommer jag med intresse att följa alla mina favoritbloggar. Ni blir fler och fler till antalet.
Jag önskar er alla läsare av denna blogg en skön sommar. Var rädda om er. Bry er om varandra. Njut av livet så gott det går. Ta varje dag som en gåva. Kram Bosse.

Ondskan har många ansikten

Vintersolen stack i ögonen när jag kom ut från Varbergs bibliotek. Framför mig i trappan gick en lång man med vitt hår. När han vände färdriktning såg jag det onaturligt bruna ansiktet. Det hade gått drygt tjugo år men mannen såg ut precis som då. Mina knogar vitnade när jag höll hårt i den tunga tygkassen med böcker. En inre spärr hindrade mig från att drämma kassen i bakhuvudet eller åtminstone skicka ner kräket i snöhögen som kommunen så tjusigt skottat upp. Med ord skulle jag inte nå någonstans.…

På perrongen i Halmstad stod vi otåligt och väntade. Min kompis hade låtit sin lillebror följa med på utflykten till Göteborg. Vi skulle ut och vädra våra gratiskort från SJ. Bröderna gnabbades om något. Svor och spottade. Själv stod jag vid den stora anslagstavlan och läste. Trots tågförseningen fanns inga andra väntande resenärer. Syntes inga till. Ändå stod han där plötsligt. Nära mig vid tavlan.
”Man kan aldrig lita på SJ”, var hans oskyldiga öppningsreplik.
Jag minns inte min ålder. Troligtvis i gränslandet till tonårsåldern. Vi hade precis fått tillåtelse att åka ensamma utan föräldrar. Jag var väluppfostrad. Visste hur man tilltalade främmande människor. En sida av mig förstod att mannen antagligen tyckte det var trevligt att prata med mig för att jag inte svor. Just då. Jag sa säkert inte så mycket. Svarade bara artigt på tilltal. Vi pratade väder. Han frågade vad vi skulle göra för spännande. Jag var ingen öppen bok men tyckte heller inte det fanns någon anledning att glida på dessa naturliga frågor. Jag tror till och med att jag upplevde det som trevligt att en kort väntande stund prata med en okänd vuxen som verkade intresserad av mitt vardagsliv. Svårt att säga om det rörde sig om fem minuter eller mer så här i backspegeln. Nu i efterhand söker jag efter andra tecken. Tecken som jag lärt mig genom steg i livets skola på hårda asfaltgator. Tåget kom och jag hängde på mina kompisar igen. Det var mitt på dagen så jag gissar på att vi var på väg till Ullevi för att se på fotboll med mitt favoritlag Änglarna.
På perrongen i Göteborg dök han upp igen vid min sida. Min ”nya gamla” kompis. Alldeles vitt hår och chokladbrun i ansiktet vid fel årstid. Med en forcerad röst ställde han den mest knasiga fråga jag någonsin hört från en främmande människa:
”Ska du följa med mig till Daghotellet? Mitt emot stationen.”
Först hängde min hjärna upp sig på det nya ordet som jag aldrig hört förr. Vad sjutton är ett daghotell? Sover man där på dagarna? Antagligen körde jag redan då med taktiken att tramsa till svaret. Vinna tid. Plötsligt lät han inte trevlig längre. Tjatade på som ett trotsigt barn vid godisavdelningen. Han tog aldrig i mig. Jag tyckte bara det var så helknäppt att en främmande vuxen man ville att jag skulle följa med honom istället för att gå med polarna och se Änglarna. Inte ens om Oliva Newton-John hade frågat mig om vi skulle fika på ett Eftermiddagshotell och jag hade fått smeka hennes läderbrallor från filmen Grease hade jag svikit en dödspolare. Jag nämnde aldrig episoden för någon. Inte ens för mina föräldrar när jag kom hem. Antagligen tyckte jag det var för knäppt. Sparade episoden istället, i ett hemligt rum där så mycket annan bråte fanns.

Jag blev äldre. Som alla blir när tiden går. Psykologi är ett av flera ämnen som jag studerat flitigt genom åren. I verkliga livet och i yrkeslivet kunde jag sedan omsätta kunskaperna. Nu är jag inte lika naiv och blåögd längre. På gott och ont. När jag läste på bibliotekarielinjen i Borås tvingades jag åka först motorvagn till Varberg och sedan vanligt tåg vidare till min barndomsstad eller till kompisar i Göteborg. Det hände ett par gånger att jag såg mannen med det speciella utseendet på Öresundståget. Då gick mina tankar tillbaks till äcklet.
Inte var just jag så speciell att jag råkade vara först. Han måste ha försökt tidigare och framför allt senare. Visst lät han på gränsen till irriterad av sitt bakslag. Trots min ringa erfarenhet av udda personligheter tyckte jag att hans krav var det dummaste jag hört. Jag blev så förvånad över hur en trevlig människa kunde byta personlighet utan att det hänt något. En konst jag inte behärskade fullt ut ännu i den åldern.
Hur hade han agerat i mörker i en trång gränd om han var sådan mitt på ljusa dagen bland en massa andra resenärer på perrongen i Götet? Vad lever han för liv nu? Har han verkligen kunnat klara sig undan rättvisan under alla år med den osunda driften? Han var då som nu välklädd. Såg ut som en affärsman. När datorn blev vardagsmat måste snubben ha firat julafton varje kväll när han dräglade över sitt gedigna fotoarkiv.
Jag skulle inte kunnat anmäla honom för något. Varken då eller nu. Först måste han gå fler steg i sina smutsiga grova skor. Han är heller inte ensam. Det vimlar av skygga kusiner med liknande intressen. Det skrämmer mig. Nuförtiden handlar det inte om äckliga gubbar med en godispåse som de små barnen ska akta sig för. Det behöver inte ens vara en man. Sist hörde jag min dotter berätta att en bil stannat till vid hennes förra skola och att ett medelålders par hade frågat en klasskamrat om hon ville åka med en sväng med deras bil. Bilen hade registrerats flera dagar utanför skolan. Nu krypkörde den bredvid tjejen och fönsterrutan gled ner. Till saken hör att hon bodde bara ett par stenkast från skolan. Som tur var så var hon inte lättlurad till sin natur.
Kanske har jag skrämt mina barn när de var yngre. Pratat mot mig själv om att man ska vara trevlig och artig mot alla människor. Även de man inte gillar. Jag vet hur extra trevlig en av dem kan vara mot alla. Varnat för att tilltala människor som frågar efter vägen från en bil. Även om det finns personer i närheten. Det räcker med en fuktig trasa med en vätska… Bättre säga något snällt och försvinna bort. Aldrig gå för nära. Inte låta sig luras av en smart vuxen med en neutral öppningsreplik. Givetvis vet jag att det inte går att helgardera sig. Sätten kan vara så mycket mer raffinerade än så. Godis från en skrynklig påse lockar inte längre kids som får snask bara de tjatar i affären.
En elak sida av min personlighet skulle vilja rispa bort skokrämen i ansiktet på snubben som tog ett bett från min barndom. Ändå ställde han endast en fråga. Jag lider omätbart mycket mer med de anhöriga som önskar att deras älskade barn istället bara fått denna fråga och sedan kommit levande från pratstunden när de råkade befinna sig på fel plats vid fel tidpunkt. Vissa saker ska inte förlåtas. Får inte förlåtas så länge ondskan förmörkar våra rättigheter. Den här texten tillägnar jag alla människor som haft barn som råkat illa ut.

Höstens aktiviteter

Bara fem år sedan. Samma stenar. Samma linnegubbe. Men var är de där små tjejerna nu?

Hösten är startskottet för nya och nygamla aktiviteter för döttrarna i familjen Lidén.
Jennifer fortsätter med sin friidrott. Än så länge utomhus men om några veckor flyttar klubben sina flesta träningspass in i lokaler där det inte regnar, snöar eller blåser snålt.

Jennifer har också äntligen kommit in på Kulturskolans kurs ”Sing-songwriter” dit jag anmälde henne långt innan vi flyttade till Ystad. Festligt att läraren heter Jennifer. Nu ska det under hösten snickras egna låtar på svenska. Läraren är från Kanada och tyckte att det var bäst att starta med svensk text så att hon inte hackade på engelskan för mycket i början.

Lillasyster Lizette har precis börjat fjärde terminen på sin tennis. Nu går hon i en fortsättningskurs och utvecklas förhoppningsvis ännu mer. Hoppas att det går jättefort så hon kan köpa det där Vattentornet för 29 miljoner till sina snälla föräldrar. I veckan började hon också sin konfirmationsläsning i Ystad församling som ska mynna ut i konfirmation söndagen den 4 maj i Maria Kyrka. Lizette har kvar teater som profilval även i åttan. Teatergruppen ska detta läsår ge sig på Grease. Ska bli spännande att få se resultatet nästa vår.
Jag har precis redigerat ett kåseri om filmen Grease. Lägger ut kåseriet någon fredag på bloggen. Jag minns med nostalgi att det inte gick många dagar innan jag såg OM filmen en andra gång. En viss blondin strulade till min nattsömn. Sedan hamnade hon på dörren till mitt tonårsrum i gillestugan och blev som en isbit innanför tröjan hos vissa besöksdamer. Ända tills en klasskamrat berättade en otäck historia som visade sig vara sann. 😀

Ha en trevlig måndag. Var rädda om varandra.