Tusen tack till alla

I min ”döstädning” har jag kommit till en personlig avdelning. Jag har de senaste två veckorna läst igenom flera hundra brev, som jag fått genom åren från olika platser i världen. Från jag var en liten grabb tills jag blev en fullväxt gubbe i mina bästa år. 😉
Min första tanke var att jag skulle spara ett brev från varje avsändare. Den planen sprack direkt. ”Så kan du inte göra”, tänkte jag och drabbades av nostalgi.
En del är helt suveräna brevskrivare. Jag är djupt imponerad. Därför gjorde jag på mitt vis och jag lyckades faktiskt riva sönder flera hundra brev. Kvar blev 303 st. Dessa får följa med mig till ”hemmet”. Där får någon anställd läsa högt för mig. Risk att någon av oss börjar rodna. Jag ska redan nu börja träna på mitt pokerfejs. 🙂

 

Att  breven med de olika namnen kom i rätt låda är inte så konstigt så länge som jag bodde i samma stad som jag var känd på jobbet/postverket, för mina smeknamn Sebastian & Bobo. Men att det funkade på alla de andra 22 adressplatserna var mer en gåta. Eller finns det tusen brev till som aldrig kom fram till Eastbourne, Täby, Umeå, Borås, Hjo, Skummeslövsstrand (inte så konstigt med tanke på det skumma namnet) Båstad, Ullared, Falkenberg m.m? Bäst att inte veta sanningen.

De flesta av breven är handskrivna. Handstilen varierar, men sak som återkommer i texterna är MIN handstil. Jag har fått många pikar och utförligt analyserande av den. Det kan jag inte begripa alls. 😉 Tur jag fick beröm för andra saker.
Jag bugar och tackar till er alla som skrivit till mig. Att ni tog av er personliga tid. Hoppas ni haft ett bra liv. 2018 dyker det aldrig upp några handskrivna brev till mig. Kanske är det tur på ett vis. 😉 Aha! Solveig gömmer såklart dem. Inte mer än rättvist med tanke på att jag gömmer hennes. Efter jag besvarat dem på mitt personliga vis. 😉

 

Jag har lyckats slänga massor av stora saker. Till och med mina senaste spikskor har jag tagit farväl av. Solveig har undrat om jag är sjuk. Hon har retats och känt efter på min panna. För hon känner inte igen ekorren som hon gifte sig med.

Okej. Småsaker som biljetter till konserter, pjäser, bio, tävlingar m.m. får såklart plats i små gulliga skolådor. En del minnen har jag totalt glömt bort. Men långt ifrån allt. ❤

Nästa gång ska jag vidare till stenar (lätta saker) som jag sparat genom åren. På baksidan har jag skrivit med tuschpenna platsen som jag lånade dem från. 😉 Mitt bloggande på Blogglandia har blivit lidande för mina aktiviteter på hemmaplan. Men nu ska jag ut i solen. Kanske träffar jag på min nya kompis från igår.


Trevlig helg önskar jag till eventuella bloggbesökare. Jag tänkte jag skulle se om jag kan få med ett foto när det står 333 333 besökare längst upp på bloggen. Det hade varit nice. 😀

Annonser

Det mesta tar längre tid

startbild

Bobo minns …

Detta är ett vykort. Under flera år hade jag samma motiv på en affisch som var upptejpad på insidan av min hyreslägenhetsdörr. Små barn är ofta mer ”vuxna” och oförstörda och ser inga hinder.

Vilket är ”bäst”? Att det syns att man har en funktionsnedsättning, eller att man har en obotlig, kronisk sjukdom som inte syns vid första ögonkastet? Det beror naturligtvis på vad det handlar om. Behöver en person omedelbar hjälp är det en fördel om människorna som finns nära vet hur de ska agera. Ska man söka ett jobb där man anser att man blir missbedömd kan det vara läge att inte nämna det om man inte måste vid en intervju, och det inte kommer att påverka arbetsprestationen i normala fall. Jag minns ironiskt bibliotekschefen, som varit så trevlig och hade bubblat på länge att hon tyckte det var extra välkommet med en manlig utbildad bibliotekarie. Plötsligt fick hon bråttom iväg under vårt telefonsamtal när jag berättade att jag precis kommit hem från sjukhuset efter diagnosen diabetes ett. Det var som att vända en hand. Hennes röst bytte tonläge och luren kändes iskall.

Under några intensiva friska år brann jag för att umgås med handikappade (term som användes då) barn och ungdomar. Jag läste högskolepoäng, tentade och slukade allt i skriftlig väg, på de stora biblioteken. En favoritsyssla var att vara medhjälpare på handikappläger.
Om man är ansvarsfull, inte är rädd för att gripa in, positivt lagd, full av energi och bus passar man förträffligt in i sådana sammanhang. Dygn då ungdomarna ska få en möjlighet att ha extra kul och göra tillfredställande aktiviteter som avviker från vardagens lunk.
Vi fick en mycket försiktig information om den ungdom som vi skulle hjälpa och umgås med. Sekretess var orsaken.
I vanliga fall hade alla ungdomar en personlig medhjälpare. Jag som varit med tidigare fick en speciellt arbetskrävande uppgift denna gång, som det krävdes två medhjälpare för. Extra kul för mig var att det var en kompis som jag trivdes väldigt bra med. Tillsammans behövde vi inte ha några hemligheter för varandra och kunde lösa problemen när de dök upp.
Grabben som vi kan kalla för Jonathan hade en muskelsjukdom som bara drabbar pojkar. Diagnosen är dyster. Få pojkar överlever sin tjugoårsdag. Sedan förra gången som vi träffat Jonathan hade han gått upp mycket i vikt och hade bytt ut sin rullstol mot en permobil.
Vi fick börja med att sätta dit en ”hiss” över sängen i stugan. Tur min kompis visste sedan tidigare hur man monterar en sådan, där vi stod mitt i natten i stugan och inte hade någon att rådfråga.
Ofta väcktes vi under veckans nätter av en svordom och en befallande gäll röst. Allt skulle göras på stubinen. Inget tack. Bara svordomar och elaka kommentarer. Inte konstigt att min kompis med glimten i stämbanden, kunde ropa tillbaka med göteborgshumor från vårt intilliggande rum, innan vi kom till undsättning.
”Slå en knut på den. ”
Det var inte många gånger som jag lyckades få Jonathan att skratta eller ens le. Han var bortskämd, bitter och ofta elak i sina kommentarer mot de andra fjorton ungdomarna som var riktiga pärlor. Han var annars väldigt utvecklad verbalt och hade inga ”skador” i talcentret. Jag tror att om du fick en chans att träffa honom hade du sorgligt nog direkt haft svårt att tycka om honom trots hans utsatta position.
Om reglerna skulle följts borde han inte fått åka på vinterläger flera år i sträck. Många andra i vårt land var värda att få hans plats. Helst de som aldrig fick chansen.
Enligt ryktet var det Jonathans mamma som drog i alla trådar. Både där och i skolan och säkert överallt. (Bra och nödvändigt i många lägen.) Det var också hon som antagligen ”skämt bort” honom på ”fel” sätt genom åren. Jag kan inte i denna text ge alla detaljer och rykten och kommer inte att svara på frågor i eventuella kommentarer. Det jag vill berätta handlar om något annat.
En gång fick jag och min kompis reda på något som säkert var sant, som hade hänt på ett läger några år tidigare. Innan vår tid. Det var ruskigt att höra, men samtidigt kunde en sida av mig förstå varför spärren släppte. Jag skulle själv blivit riktigt arg och besviken på Jonathan. Däremot hade jag aldrig gått över gränsen. Troligtvis hade jag använt humorn som vapen.

Redan som yngre lägerdeltagare var Jonathan jobbig att ha att göra med. Han var slipad och duktig som jag nämnde tidigare verbalt. Hans medhjälpare detta speciella år, som vi kan kalla Sven, måste tyckt att det var supertrist att umgås med denna svärande negativa pojke som satt i en vanlig rullstol och som skulle bli uppassad som en prins. Inte om en minut. NUUU! Medan andra ungdomar som var mer rörelsehindrade kämpade på själva först, med det de kunde klara av.

Ibland behövdes fyra medhjälpares händer för att lyfta. Då fick någon annan vänta en stund. Till saken hör att jag träffade flera ungdomar genom åren som överträffade sig själva. Inte att de var skojiga och med på noterna. Utan att de klarade av moment och sysslor som jag blev djupt imponerad av. Därför var det lite av ett lotteri innan jag fick träffa den ungdom som jag parats ihop med. En gång minns jag en kompis till mig som kunde glida omkring i sju dygn vid ett läger. Hans grabb ville inte ha hjälp. Han var urstark i armar och händer och kunde ex. ta sig upp i bussen för egen maskin. Klädde sig själv. Åt själv. Tömde sin kateter själv.

Sven hade säkert att göra denna vecka med svordomsmaskinen. Jag hade träffat Sven något år tidigare. Han var äldre än mig. Jag minns inte att vi pratade med varandra speciellt mycket. Annars fick jag många nya kompisar under åren. Både medhjälpare och deltagare som blev brevvänner och som jag hälsade på privat eller kom hem till mig.
Överallt fick Sven rycka in och hjälpa till med både små och stora saker. Då var inte Jonathan så stor och tung så Sven klarade säkert lätt av att bära honom från säng till rullstol osv. Det måste ha varit ensamt och trist att aldrig få ett tack eller snälla ord tillbaka. Kanske uppvägdes det av att Sven och Jonathan troligen bodde i en stuga med två andra personer. Det var inte svårt att räkna ut att Sven på fredagskvällen längtade efter lördagsmorgonen när de skulle ta bussen till Stockholm vid lägerslutet.
Jag vet inte exakt hur det gick till i denna scen.
En vanlig kvällsaktivitet var att bada och busa i poolen. En sak som jag inte nämnt var att alla blev som en storfamilj under dessa lägerveckor och hjälpte varandra. Bytte ibland uppgifter. Hade massor av spännande och roliga aktiviteter. Utomhus i snön och i backarna. Inomhus. Fester, diskotek, maskerader, föreläsningar, lekar, tävlingar, skoterturer, snöbollskrig mitt i nätterna etc. På sommarens läger i Skåne var det givetvis mest vattenaktiviteter.

Jonathan var i denna stund i poolen med många andra. Vi hade nästan alltid poolen för oss själva. Den var inte jättestor. Kanske hade Sven tagit en dricka innan han och några andra ledare gick in i bastun och blev sittande där en stund. Antagligen en alltför lång stund. För Jonathan hade någon ledig uppgift till Sven som ingen annan vuxen i bassängen dög till. Därför glömde Jonatan bort att han var på semester (som han försvarade sig efteråt med).
Plötsligt öppnades dörren till bastun. Gissa om Sven blev förvånad när han såg Jonathan kliva in på sina egna ben. Utan att ta stöd mot väggar. Ingen rullstol med sig. De som hade sett föreställningen berättade att han gick för egen maskin och det såg nästan ut som han sprang som en pigg frisk tioåring på det halkiga underlaget mot duscharna, omklädningsrummen och bastun som låg en bra bit därifrån.
Så de förvånade och säkert småleende vuxna i poolen som såg Jonathan gå upp för trappan, byttes ut mot en först förvånad sedan skogstokig Sven som la sitt tuffa veckopussel blixtsnabbt och kom fram till att han blivit både lurad och utnyttjad tjugofyra timmar om dygnet. Sven tog upp den gående grabben och sprang tillbaka och slängde i honom i poolen. Sedan slängde han även i rullstolen i vattnet och jag gissar på att han tog upp jakten om vem som svor flest svordomar detta läger.
En skröna där sanningen ändå var glasklar. Det var ett sceneri som jag kunde tänka mig var väldigt mycket sant. Även det året när jag var Jonathans armar och ben fanns det lägen då jag var ganska säker på att han kunde hjälpt till – om han velat. Det kändes ofta som han istället njöt när vi misslyckades och att han gjorde sig så svår och tung som möjligt. Slängde ur sig en ironisk kommentar och fnös till. Log elakt. Kallade oss för klantskallar och mycket värre ord.
Jag kom inte just nu ihåg alla detaljer. Eller vill jag inte minnas? Eller vill jag inte berätta allt? Däremot minns jag många roliga episoder. Jag har läst om vissa ungdomar i tidningar, genom alla dessa år som runnit iväg. Sett ett par på TV. Någon hade både gift sig och skaffat barn. Under några år skrev jag brev och fick tillbaka handskrivna brev med riktigt personliga bokstäver som kunde spreta åt olika håll. Tusen tack för de orden som berikade mitt liv. ❤ Om Jonathan är i himlen nu tror jag han fortsatt att köra med alla. Och jag såg på Facebook att grabben som ville göra precis allt själv blivit något stort.

Detta var ett långt intro till vad som komma skall. Nu övergår jag istället till att bli en aktiv blogg … och avstår från att bjuda på fler detaljer från ett av alla minnen som jag dammade av för en stund. Nu försvann det iväg till låsta rummet.

Dags för TJUGOSJUNDE UPPGIFTEN:
(Stängs klockan 20.00 söndagen den 25 september)

OBS! Jag vill med denna lekuppgift blanda in ett allvar och uppmärksamma dem som inte har samma förutsättningar. Precis alla människor kan bli drabbade av sjukdom och skada. Både synliga och osynliga. Ibland bara för en viss tid. I andra fall livet ut. Livet är inte rättvist. Det gäller att de som drabbas får den hjälp som de har sin fulla rätt till för att få ett ”anständigt liv”. Jag är rädd för att just det inte funkar fullt ut i vårt samhälle på många orter. Ta gärna korten ”bakifrån” eller en bit ifrån när det gäller personfoton.

Givna regler vid det här laget:
Du ska ta korten under dessa dagar som uppgiften är öppen. Inga nätbilder. Inga lånade foton från arkivet eller vänner. Vem vet. Du kan kanske göra en insats och vara någons händer eller fötter. Kombinera uppgiften med nytta. I bästa fall få en ny vän som berikar ditt liv.

Checklista och poängberäkning:
1. En person med en hederlig gammal käpp. (Ovanligt 2016?) 3 p.
2. En röd rullator. 2 p
3. En annan färg på en rullator. 3 p.
4. En vanlig rullstol som rullas manuellt. 2 p.
5. En elrullstol. 2 p.
http://www.blimo.se/Elrullstol
6. En permobil/scooter. (Finns lite olika tuffa modeller) 2 p.
7. En person som går med EN krycka. 2 p.
8. En person som tar sig fram med hjälp av en vit käpp. 3 p.
9. En synskadad eller en diabetiker med ”okontrollerade” känningar, med en utbildad ”Västhund.” De hundarna ska inte klappas och/eller distraheras, när de är på viktiga uppdrag. 3 p.
10. Tre foton (”bevis”) som din kommun gör för att underlätta för de som har svårt att ta sig fram, in och ut. 2-6 p.
11. En sak som du saknar/vet saknas i din närmiljö inom ämnesområdet. Nämn med text och foto där du vill ha det ”gjort”. 3 p.
Lycka till!

Maxpoäng:
31 poäng. Kanske finns det några hemliga bonuspoäng som jag inte nämner för att uppgiften inte ska ”slarvas” igenom för snabbt.
Poängjakten kommer att leva ända in i kaklet. Om sista momentet sköts enligt reglerna kommer det troligtvis att bli avgörande. Både för toppstriden och de tio högsta placerade i sluttabellen. Detta är sista gången som du kanske behöver vara utomhus. Allt för att jag ska vara rättvis på väderfronten i slutskedet. Kompensa för min kyliga start för de som bor högre upp i ”världen”.
Glöm aldrig bort att detta bara är en gemenskapslek.

Mina förslagsbilder inom några av bitarna:
Jag får inga poäng och behöver inte ha med ”allt” på checklistan. Detta blogginlägg är redan långt som en roman. 😀

1

2

3

4

5

6

7
Fast text:
Uppgiftsjakten 2016 kan dyka upp var som helst på min blogg – i vilken kategori som helst. Det är mycket troligt att jag lägger in andra inlägg som hamnar över detta om någon/några dagar. Scrolla ner hit om så är fallet, om du ska lämna ditt bidrag.

Jag kommer att lägga in 30 lekuppgifter. Finaluppgiften dyker upp i slutet av oktober. Den bloggare som leder när jag slutar får titeln UPPGIFTSMÄSTARE 2016 och en skraplott. Någon annan av de tio högst placerade kommer också att få ett pris. (Jag lottar.) Det betyder med andra ord att den som kommer ex. tia kan bli miljonär och den som får titeln kan bli utan miljonen. Fru Fortuna sköter den biten. ❤

Lek-Tabell: (Efter 26 uppgifter)
1. Eva Rohlén, 316 p. ❤
2. Ditte Akker, 315 p.
3. Znogge, 313 p.
4. Wiolettan, 296 p.  ❤
5. Gunilla Wahlberg, 285 p.
6. Villa Herberts/Lena, 267 p. ❤
7. Anki Arvidson, 259 p.
8. Primrose, 238 p.
9. Ethel Hedström, 236 p.
10. Comsi Comsa, 223 p. ❤
11. Maria Bromander, 204 p. ❤
12. Lma/Lisbeth, 183 p ❤
13. Mia J, 172 p.
14. Kicki Olsson, 157 p. . ❤
15. Gun Britt Söderström, 148 p.

16. Sanna, 82 p.
17. Kersti, 77 p.
18. Gunnel Moberg, 73 p.
19. Tant Glad, 64 p.
20. Anne, 50 p.
21. Sussie, 48 p.
22. Gun Toresson, 38 p.
23. Gerd Lindblom, 37 p.
24. Susjos 20 p.
25. Ninni, 19 p.
26. Ezter 17 p.
27. Annika Sohlin, 12 p.
28. Susan Johansson, 11 p.
29. Mickan, 10 p.
30. Susie på Stjärnarve, 9 p.

31. Minton, Katarina, 7 p. 33. Åsa H, 6 p. 34. Kerstin, 5 p. 35. Anna Andersson, Skåningen, Jennifer, Gunilla J, RosMarie, 4 p. 40. Pia Boman, 3 p.
41. Övriga 0 poäng.

Här hittar du bloggarna med trevliga inlägg i ämnet:
http://wiolettan.bloggplatsen.se/2016/09/22/11367274-bosses-senaste-uppgift/
http://akker.blogg.se/2016/september/tillganglighet-2.html#comment
https://egopyret.blogspot.se/2016/09/bosses-27-uppdrag.html?showComment=1474704773822#c8473721987735286726
https://tittelina.blogspot.se/2016/09/bosses-tavling-om-hjalpmedel.html?showComment=1474730299977#c3730288980507979366
http://enrosafluga.blogspot.se/2016/09/bosses-uppgift-sjugosju.html#comment-form
http://kicki-olsson-58.bloggo.nu/Bosses-lekuppgift-nr27/#comments
https://ankistankar.blogspot.se/2016/09/bosses-tavling-uppgift-nr-27.html?showComment=1474809483979#c8531479304590568460
http://gunwah.bloggo.nu/Funktionsnedsattning/#comments
https://villaherbert.wordpress.com/2016/09/25/bosselek-27/comment-page-1/#comment-1100
https://lma7.wordpress.com/2016/09/25/bosseuppgift-27/comment-page-1/#comment-13287
http://dammsamlare.blogg.se/2016/september/lordag-2.html
http://eva49.bloggo.nu/Tjugosjunde-uppgiften/#comments
https://znogge.wordpress.com/2016/09/25/det-mesta-tar-langre-tid/#comment-201706

 

 

Den blå dörren


1
Jag tror att de flesta har en favoritfärg om någon frågar dem. Sedan finns det alltid de som har fler än en, eller som bytt genom åren.

Min har alltid varit blå, men med åren har jag blivit förtjust i många fler färger. Det beror givetvis på vad det handlar om. Jag tycker det ser onaturligt ut med blått gräs och äter ytterst sällan blåa pölsekorvar. Hoppar heller inte högt av lycka för att nejlikor kan vara blå numera i vissa butiker. Det ser för onaturligt ut. Jag har själv för skojs skull färgat vita blommor. Kul för stunden.

Jennifer Vesslevägen

Under en tid hade vi en cool blå dörr till vår bostad. Vid detta tillfälle förklarade jag för Jennifer att hon bott här sitt första år i livet. Precis efter jag tagit kortet kom kvinnan som bodde där ut. Först misstänksam. Sedan nyfiken. Tur hon trodde på min förklaring. Därefter blev vi kompisar och så blev det som vanligt. Solveig undrade vart jag tagit vägen. Hon och Lizette satt kvar i bilen bakom garagen och såg inget. Jag skulle ju bara ta ett kort och visa Jennifer var hon bodde när hon var liten. I normala fall ett treminuters uppdrag.  😉

En berömd filmdörr var den blå läckra i ”Notting Hill” som såldes på auktion efter filmen haft premiär. Undra vad priset landade på. Jag läste att den ersattes av en svart dörr för att förvilla nyfikna. Det gick tydligen sådär med hemligheten.

Även fula saker kan förskönas.

2

I vår stad nära havet finns det sköna blå detaljer lite överallt.

3

4

5

6

7

8

DSC_41500136

Dags för FEMTONDE UPPGIFTEN i min lilla lek: (Halvvägs)
(Stängs klockan 20.00 onsdagen den 20 april)

A: Välj en färg till den här leken. Det behöver inte vara din favoritfärg. Läs om bonuspoäng längre ner och fundera på möjligheter och svårigheter. Sedan gäller det att hitta och fota följande nio saker i just den färg som du valt, under de dagar som leken pågår. (Läs detta ordentligt)

Saker & Poängmall för ditt lekuppdrag – endast utomhusbilder ger poäng!!!

En fasad på en byggnad av något slag; hus, villa, lokal, 1 p.
En dörr, 2 p.
En postlåda, 2 p.
En bil, 1 p.
En cykel, 1 p.
Fritt val. Något oväntat som du ser på din promenad, 1 p.
En leksak, 1p.
Ett klädesplagg, 1p.
En blomlåda under fönster/balkong, 2 p.

Dessutom:
B: Ett YouTube klipp med en sång där din färg ingår, 2 p.
Det är okej att istället välja att skriva av en dikt eller en vers på en låttext. Är du riktigt kreativ får du hitta på en egen dikt.
Tove hör du mig? Du är en baddare på att leka med ord. Kanske dags för dig att göra entré. För att inte tala om Skrivmoster. Jag har njutit av hennes dikter sedan jag lärde känna henne på numera insomnade skrivsajten 1av3.se och det var så trevligt att se uppslaget i Året Runt i veckan. Inget modernt går upp mot handskrivna brev. Det skulle vara när jag skickade runstenstexter till … asch. Jag bara skojar.

Signhild ett

Signhild två

Tänk att dessa två kvinnor har skrivit brev till varandra i femtio år. Imponerande. Jag hoppas de kan fortsätta med aktiviteten i tjugo år till. Minst. Undra hur många brev som skickats genom alla åren. Jag hade garanterat fört statistik och inte klarat av att slänga/elda upp dem. Men jag förstår och respekterar deras tanke om detta.

Summering och givna kristallklara regler:
Utomhusfotona ska tas av dig under dessa dagar. Det är lekuppdraget. Hoppas du får vårvindar i håret och kombinerar lekuppdraget med något annat trevligt. Jag vill absolut inte ha förra veckans bilder, gamla bilder, nätbilder, lånade bilder från vänner m.m. Då är det ingen aktiv lek utan bara taskigt mot blogglekkompisarna.

Bonuspoäng:
Den som visar upp en ”färsk” selfie där du äter en glass får en bonuspoäng.
De som är ENSAMMA om en färg får två bonuspoäng. (Därför delar jag inte ut poäng förrän leken är avslutad)
Maxpoäng landar på sjutton.
Lämna gärna in även om du bara har gjort en enda uppgift. ❤

Ord till nya deltagare:
1. Lägg in bilderna på din egen blogg ihop med text.
2. Berätta sedan i en kommentar på detta blogginlägg att du är klar.
Skicka en blå länk så jag kommer in på din blogg.
3. Jag besöker din blogg och läser och tittar.
4. Poäng i tabellen ändras när leken är stängd.

Fast text:
OBS! Lekens grundtanke är att du ska ta nya bilder med mobil eller kamera. Om du inte hittar allt är det helt okej. Du får poäng efter vad du gör under uppgifterna. Inga fotade bilder från media av något slag.

Uppgiftsjakten 2016 kan dyka upp var som helst på min blogg – i vilken kategori som helst. Det är mycket troligt att jag lägger in andra inlägg som hamnar över detta om någon/några dagar. Scrolla ner hit om så är fallet, om du ska lämna ditt bidrag.

Jag siktar på att lägga in 30 lekuppgifter och ha en längre paus under högsommaren. Finaluppgiften lär dyka upp i slutet av oktober. Den bloggare som leder när jag slutar får titeln UPPGIFTSMÄSTARE 2016 och en skraplott. Någon annan av de tio högst placerade kommer också att få ett pris. (jag lottar) Det betyder med andra ord att den som kommer ex. tia kan bli miljonär och den som får titeln kan bli utan miljonen. Fru Fortuna sköter den biten.

Lek-Tabell:
1. Eva Rohlén, 137 p.
2. Wiolettan, 132 p.
3. Ditte Akker, 131 p.
4. Znogge, 126 p.
5. Gunilla Wahlberg, 118 p.
6. Villa Herberts, 113 p.
7. Ethel Hedström, 112 p.
8. Anki, 109 p.
9. Comsi Comsa, Mia, 81 p.

11. Sanna, 78 p.
12. Kersti, 77 p.
13. Primrose, 73 p.
14. Maria Bromander, 72 p.
15. Lma, 67 p.
16. GunBritt, 56 p.
17. Sussie, Gunnel Moberg, 48 p.
19. Gerd Lindblom, 37 p.
20. Tant Glad, 29 p.

21. Kicki Olsson, 25 p.
22. Gun Toresson, 20 p.
23. Ninni, 19 p.
24. Susan Johansson, 11 p.
25. Ezter, Mickan,  10 p.
27. Anna Andersson, 4 p.
28. Pia Boman, Anne, 3 p.
30. Susie på Stjärnarve, 2 p.

31. Övriga 0 poäng.

Färgat namn = Har redovisat uppgiften men fortfarande inte fått någon poäng.

Här har du mina lekkompisars bidrag:
http://enkvinnamittilivet.bloggo.nu/Uppgift-15-i-Bosses-lek-/#comments
http://akker.blogg.se/2016/april/pa-spaning.html#comment
http://enrosafluga.blogspot.se/2016/04/bosses-tavling.html
http://gerd-geddfish.blogspot.se/2016/04/varfest-och-bosselek-om-farg.html?showComment=1460795060364#c9160958326154848009
http://wiolettan.bloggplatsen.se/2016/04/16/11299023-tavlingsdax-sa-skojigt/
http://egopyret.blogspot.se/2016/04/bosses-lek-en-farg.html?showComment=1460821240165#c3884471396331019078
https://znogge.wordpress.com/2016/04/16/den-bla-dorren/#comment-192423
http://tantglad.bloggo.nu/Fargen-Rod/#comments
http://kicki-olsson-58.bloggo.nu/Bosses-lek/#comments
http://tittelina.blogspot.se/2016/04/bosses-bloggtavlingar-fortsatter-en-farg.html?showComment=1461002033519#c6916901433589788866
http://dammsamlare.blogg.se/2016/april/bosses-lek-3.html
http://ankistankar.blogspot.se/2016/04/blott-vitt-blev-mitt-val.html?showComment=1461004740771#c110253666234937327
http://minsoltrappa.se/2016/04/19/gront-ar-skont/#comment-185
http://lillafridhem.blogspot.se/2016/04/fargtema-bosses-utmaning.html?showComment=1461093037115#c2155701181015312590
https://villaherbert.wordpress.com/2016/04/20/brunt-ar-fult/comment-page-1/#comment-894
https://lma7.wordpress.com/2016/04/20/att-se-rott/comment-page-1/#comment-12880
http://gemsofmylife1.blogspot.se/2016/04/svart-ar-ocksa-en-farg_20.html
http://eva49.bloggo.nu/Lek-med-foto-och-farg—brun/#comments
http://gunwah.bloggo.nu/Foto–farg—gra/#comments

Grönt

Mitt nyårslöfte som gick upp i rök

Fusk

Detta räknas inte. Det är fusk att börja med den skylten.  😦

Ibland när det händer och jag ser 001 kan jag inte låta bli att retas.
”Nu känner jag suget igen. Jag måste börja om och nå målet 999.”
”Du tänker inte ens tanken.”
”Jag gav upp för lätt sist.”
”Då flyttar jag.”
”Vart då?”
”Vart som helst. Inget mer SPOTTANDE tack.”
”Vi kan börja skriva handskrivna brev igen till varandra? Blir inte det mysigt?”
”Det går inte längre att läsa dina kråkfötter. Lova att inte börja igen.”
”Vad får jag om jag låter bli?”

Någon liknande dialog kan hända när jag skrämmer Solveig. För hon minns med obehag gamla tider. Här är länken till kåseriet.
https://bosseliden.wordpress.com/2013/01/18/siffror-kan-latt-smittas/

Dags för TRETTONDE UPPGIFTEN i min lilla lek:
(Stängs klockan 20.00 onsdagen den 6 april)

Poängmall för dig: (du får bara poäng för en skylt i varje kategori)

A. Stigande siffror. Ex. 235, 259, 168 = 1 poäng

Stigande

B.
Sjunkande siffror. Ex. 973, 852, 641 = 1 poäng

Sjunkande

C. Stigande stege i följd, grannar = 2 poäng

Grannar i höjden

D. Sjunkande stege i följd, nummergrannar = 2 poäng.

Grannnar neråt

E. Tre samma siffror. Ex 222, 444, 999 = 3 poäng

Samma siffror

F. Jämnt hundratal. Ex. 300, 500, 900 = 2 poäng. (Här hittade jag snabbt flera)

500200900

G. Ett riktnummer i Sverige (måste vara ett på tre siffror) = 2 poäng.
Halmstad riktnummer och Jönköping/Habo riktnummer.
RiktnummerJönköping

H. 5 bonuspoäng till den som FÖRST hittar Mr Bonds registreringsskylt ute på fältet.
(inte på film eller liknande) Om det är någon/några fler som hittar 007 får du/ni 3 poäng.

James Bond

James Bond bilen från Goldfinger.  😉
Dsc 430000222

Maxpoäng = 18 st. Lycka till!

1. Lägg in ett inlägg med bilderna på din blogg.
2. Skriv därefter en kommentar i detta inlägg (Du måste göra A före B.)
3. Jag kommer att besöka din blogg. Om du har lämnat en ”blå bloggadress” eller ännu bättre en länk i kommentaren hos mig, kan jag som domare snabbt se ditt blogginlägg och andra av mina bloggkommentarläsare kan också nå din blogg. Därmed kan du få nya bloggvänner och dina lekkompisar kan se dina bidrag på bild kanske innan jag sett dem
4. Du får poäng i mitt svar på din kommentar. Allt från 0-18 poäng.
5. Det finns en tabell sist i detta inlägg som jag kontinuerligt ändrar tills uppgiften är stängd. Jag lägger också in en länk till din blogg. (Vill du inte ha med din blogg på länklistan får du ”ryta” till)
6. Du bestämmer själv hur mycket text som du vill lägga in till bilderna i ditt blogginlägg. (Det är bilderna du får poäng för.) Det är okej att ”fösa” in det i ditt ”vanliga” inlägg som du tänkt lägga in.

Denna lek ger dig frisk luft, motion, leklust och hjärngympa. Du kan göra den ensam eller ta med en vän som uppskattar ditt sällskap. Det viktigaste för mig är att du gör det med ett leende på läpparna och har kul. ❤

OBS! Lekens grundtanke är att du ska ta nya bilder med mobil eller kamera. Om du inte hittar allt är det helt okej. Du får poäng efter vad du gör under uppgifterna. Inga fotade bilder från media av något slag.

Fast text:
Uppgiftsjakten 2016 kan dyka upp var som helst på min blogg – i vilken kategori som helst. Det är mycket troligt att jag lägger in andra inlägg som hamnar över detta om någon/några dagar. Scrolla ner hit om så är fallet, om du ska lämna ditt bidrag.

Jag siktar på att lägga in 30 lekuppgifter och ha en längre paus under högsommaren. Finaluppgiften lär dyka upp i slutet av oktober. Den bloggare som leder när jag slutar får titeln UPPGIFTSMÄSTARE 2016 och en skraplott. Någon annan av de tio högst placerade kommer också att få ett pris. (jag lottar) Det betyder med andra ord att den som kommer ex. tia kan bli miljonär och den som får titeln kan bli utan miljonen. Fru Fortuna sköter den biten.

Lek-Tabell:
1. Wiolettan, 106 p.
2. Eva Rohlén, 105 p.
3. Ditte Akker, 97 p.
4. Znogge, 92 p.
5. Gunilla Wahlberg, 91 p.
6. Anki, 83 p.
7. Ethel Hedström, 82 p.
8
. Villa Herberts, 80 p.
9. Sanna, 64 p.
10. Comsi Comsa, Mia, 62 p.

12. Kersti, 52 p.
13. Primrose, 50 p.
14.  Maria Bromander, 49 p.
15. Sussie, 48 p.
16. GunBritt, 45 p.
17. Gunnel Moberg, Lma, 37 p.
19. Gerd Lindblom, 20 p.
20. Susan Johansson, Tant Glad, Ninnie, 11 p.
23. Ezter, Mickan, Gun Toresson, 10 p.
26. Anna Andersson, 4 p.
27. Pia Boman, Anne, 3 p.
29. Susie på Stjärnarve, 2 p.
30. Övriga 0 poäng.

Blått namn = Har redovisat uppgiften

Här har du mina lekkompisars bidrag:
http://wiolettan.bloggplatsen.se/2016/04/02/11291957-siffror-och-ater-siffror/
http://akker.blogg.se/2016/april/uppdrag-utfort.html#comment
http://egopyret.blogspot.se/2016/04/bosse-lidens-utmaning.html?showComment=1459666578537#c2554504193816832354
https://villaherbert.wordpress.com/2016/04/02/siffror-siffror/comment-page-1/#comment-869
http://enrosafluga.blogspot.se/2016/04/bosse-lidens-utmaning.html
http://eva49.bloggo.nu/Bosses-tavling/#comments
http://gunwah.bloggo.nu/Bosse-tavling/#comments
http://tittelina.blogspot.se/2016/04/bosses-bloggtavling-om-siffror-pa.html?showComment=1459853195174#c5790714219754405811
https://lma7.wordpress.com/2016/04/05/registernummer/comment-page-1/#comment-12833
http://dammsamlare.blogg.se/2016/april/bosses-lek-2.html
https://znogge.wordpress.com/2016/04/05/det-ar-viktigare/#comment-191832
http://ankistankar.blogspot.se/2016/04/bosses-utmaning-fortsatter.html
http://minsoltrappa.se/2016/04/06/sifferkombination/#comment-178
http://gemsofmylife1.blogspot.se/2016/04/bosses-lekuppdrag-13.html?m=1

Film fyrtiofem av femtio

Liberal arts

Liberal arts
Genre: Romantisk komedi/Drama, 93 minuter, 2012.
Betyg:
1). I filmsoffan med familjen: 27/40
2). Bosse Lidén 2014: 97/120

Favoritscen: Jesse Fisher tar fram block och penna. Han skriver upp sin egen ålder: 35 år och Zibbys ålder 19 år och räknar ut skillnaden bara för att få de dystra tankarna på pränt. Sedan räknar han ut att när han var 19 år så var hon bara 3 år. Han jämför åldrarna både bakåt och framåt och kommer fram till att när han blir 87 år så kommer Zibby att vara 71 år. Jag kan riktigt se hur han tänker sig in i åldrarna. Förnuftet och hjärtat har sammanträde.

Egna ord: Det är svårt att bli arg på den genomsnälla bokälskaren Jesse Fisher (Josh Radnor) som spelar huvudrollen och som även skrivit manus till filmen. Jesse har alltid ett snällt ord eller ett skämt över både till de som behöver det och de som inte är värda det. Han tycks ha svårt att få ordning på sitt vuxenliv trots att han blivit 35 år. Stundtals ser jag likheter med hans namne Jesse i mina favoritfilmer ”Bara en natt” och ”Bara en dag”, helst under tvåpersonssamtal på olika platser med 19-åriga Zibby (Elizabeth Olsen). Sakta uppstår en ovanlig romans med inslag av klassisk musik och hederliga handskrivna brev som skickas mellan New York och collegelyan i det lugna samhället. Åldersskillnaden skrämmer Jesse och han kämpar emot. Romantik, intressant dialog och humor blandas smidigt med allvar och seriösa inslag. Skådespelaren Zac Efron gör en kul biroll som en kuf vid namn Nat. Ännu en film där jag är nöjd med slutet.

Baksidestext: Jesse Fischer är singel och oinspirerad till livet. Istället minns han sina glansdagar på college – fyllda av fester och poesiseminarier. Han undrar om hans bästa tid är förbi. När hans favoritprofessor från skoltiden frågar om Jesse vill hålla ett tal på hans avskedsmiddag tar Jesse chansen att återse sitt gamla college. När han möter Zibby – en musikälskande student – vaknar något inom honom och han måste fundera på om det inte är här han hör hemma.

Kuriosa: Båda de yngre kvinnorna i filmen heter Elizabeth på riktigt. I filmen heter till och med en av dem Elizabeth men kallas för Zibby.

Dagens fråga: Vilken är den största åldersskillnad du haft i ett förhållande?

Här är texten till nya läsare om denna bloggkategori som slutar med en tävling i december 2014. https://bosseliden.wordpress.com/2014/01/08/mina-blogginlagg-pa-torsdagar-2014