Sex mil hemifrån; etapp sex

Ny bil och nytt år, men samma spännande upplägg som förra året.

1

Äntligen vi fick uppleva ”Playa de la Stenshuvud”. Den berömda och vackra stranden som sträcker sig från Lilla Vik till Stenshuvud. Fantastiskt att njuta av havsbrus och att jag lyckades knäppa en bild utan människor. Inte illa alls. Visst var det några som muttrade när jag bad dem att välja på att gå ut i det kalla vattnet eller klättra upp i ett träd. 🙂

2

Kan det vara någon av mina blogglekkompisar som håller på med sin sommarläxa?

3

Strandremsan skyddas av en hög strandbank med träd.

4

Efter att ha promenerat en stund i det uppfriskande vattnet tog vi trätrappan upp igen.

5

En av dessa tre bodar kallas för ”Iskalla boden” och ska visst ha glassförsäljning (?).

6

Ibland är det dop eller bröllop i St:Nicolas kapell som ägs av Rörums församling.

7

Alla är välkomna på ett besök. Givetvis tog vi vara på den generösa möjligheten.

8

Mycket rogivande att stanna till med kropp och själ för en stund.

9

Fin symbol för en god och bättre värld.

10

Det såg tufft ut uppifrån också.

11

Sedan körde vi vidare och fick balsam för magen på Mandelmans trädgårdar som får mer uppmärksamhet i ett kommande blogginlägg. Om det smakade gott? Jodå. En sådan om dagen och vågen och blodsockret når alptoppen.

12

Byn Vik är verkligen pittoresk. Jag hann tyvärr inte se så mycket av de fina husen utan fick hålla koll på de smala slingrande serpentinvägarna ner till dit vi skulle, parkeringsplatsen vid grinden mot de södra strandängarna.
Nu började jakten på det vi sökte, ”Prästens badkar”.
Vi var inte ensamma. Jag kom i kontakt med andra turister som gått vilse och letade efter samma sak. Till slut frågade jag fiskaren, som inte heller hade en aning. Då kom jag på vad jag skulle göra. Jag anställde alla svarta detektiver som jag kunde hitta.
13

Och det gav resultat direkt. 🙂

14

Enligt en sägen ska namnet härstamma från en präst på 1800-talet som hade en riktigt stor kroppshydda. Prästen kunde inte komma i ett vanligt badkar. Därför kom han på denna geniala idé med en daglig tvagning i havet. Sten och klippformationerna runt omkring blev som kanterna på ett vanligt badkar. Smart man. 😀

15

Här var vi förra året. Mysigt med en snabbrepris i Vårhallarna.

16

Vill du läsa och se mer om denna vackra plats i Hanöbukten kan trycka på min länk från utflykten på Norges nationaldag förra året. ❤

https://bosseliden.wordpress.com/2015/05/17/i-erosionens-fotspar/

17

Det blev ett stopp vid denna butik också. ..

18

… och denna söta katt fick följa med oss hem.

19

Fast text:
Solveig kom på en idé våren 2015 som jag snabbt nappade på. Vi bestämde oss för att nollställa trippmätaren och åka iväg sex mil hemifrån och sedan vända bilen. Några önskemål har vi förberett, andra får dyka upp spontant längs med de skånska vägarna. Om du vill läsa om förra årets fem resor är det bara att gå in på kategorin ”Sex mil hemifrån”.

Annonser

Stenshuvud på senhösten

ADet var första gången jag var i Stenshuvuds nationalpark vid denna tid på året.

B

Antagligen hade det varit vackrare att kommit hit för ett par veckor sedan när fler träd var lövklädda.

C

En fördel var att vi såg glimtar av Hanöbukten längs med den kuperade rutten mot toppen.

D

Fotografen på utflykten. Sammanlagt hade vi med fem kameror (3 mobiler) men jag knäppte inte en enda bild. Den största orsaken var att jag var hänförd av tystnaden. Ibland drog jag in djupa andetag lungorna. Livet när det är som bäst – jag strävade efter att njuta av varje sekund.

E

Här är fotografens resesällskap. Inte lika gamla som träden – men näst intill. 😉

I

Måste varit jätten Sten som varit på uselt humör. Förr kallades han för Stenhogubben och det finns många sägner om honom.

F

G

H

Tittade man efter med nyfikna ögon fanns det färgklickar och blommor som vägrat att ge upp.

J

Enda missen med resan var att jag glömde köpa ett smaskigt wienerbröd. Den perfekta kostmedicinen för diabetes ett, om man ska göra något riktigt fysiskt under en längre tid. Därför vågade jag mig inte på Norra huvudet eftersom Libra berättade för mig att blodsockret var rejält på väg neråt. Snabbt kopplade jag ur Melissa (min insulinpump) för jag hade ingen lust att missa fikat på favoritplatsen. Stående supersnabbfika är inget för Bosse Lidén. 😦

K

Inte lika klart väder som andra gånger vi gjort besök här. Spelade ingen roll. Kaffet och det ätbara kunde inte smakat bättre. Synd att det är en tolvmilsresa. Här skulle jag kunna sitta ofta och föda skrividéer. ❤

L

En söt nyfiken, fikasugen krabat.

M

”Vi lever en sekund i taget och sekunden är just nu.”
Ack så sanna ord från Eyvind Johnson.

N

Nästa gång vi kommer hit är det vår och trångt på parkeringen. Trots allt mötte vi en del människor och hundar denna härliga senhöstdag. Stenshuvud är en pärla på Österlen. Missa inte det om ni har vägarna förbi. ❤

I erosionens fotspår

Ett

Vi tog bilen mot Österlen. Ser ni hjulspår i rapsfältet? Då är det inte vår bils. Solveig säger att jag älskar omvägar. Vem vill bli jagad av en uppretad bonde i en röd traktor med en keps med skärmtexten ”Jag ogillar bloggare”? 🙂

Två

Jag hade fått ett tips i Facebookgruppen ”Vi som älskar havet”. Tack Kerstin Persson för fototipsen och Gun-Britt Österlind för vägtipset. ❤

Tre

Det finns bara ett hus vid Vårhallarna. Vi parkerade på rastplatsen (med toaletter) som ligger en liten bit öster om Simrishamn. Först ska du ha passerat Tobisborg. Efter en backe på väg 9 blinkar du med höger blinkers om du kommer med bil. Kommer du med cykel eller går gör du som du vill med blinkandet men glöm inte att ta en klunk vätska i backen. 😉

Fem

Ett äppelträd i blom. Vackert och njutbart.

Fyra
Min nyfikenhet tog överhand när jag hörde konstiga ljud inifrån huset. Det visade sig att det flög omkring en fågel i racerfart i det trånga köket.

Sex

Den ser gammal och antik ut. Undra om man får fiskelycka eller ösa?

Sju

Tänk vad erosionen kan nöta sönder den hårdaste bergart och skapa konstverk. Ibland blir det lodrätt stupande, andra gånger fristående raukar och ibland mjukt rundade. Inget är gjort på en kvarts kafferast. Enligt fakta skulle sandstenen vid Vårhallarna i Hanöbukten sköljts ren av vågor och högvatten under 500-600 miljoner år.

Åtta

Solveig tyckte att det såg ut som en jättes hand till vänster. Var får hon all fantasi från? Hoppas det inte smittas. Jag vill inte ha en jättes händer i min nacke.

Nio

Den där grottan påminner mig om att vi måste se Kullamannen snart, jag och mina döttrar. Vår årliga tradition veckorna innan sommarlovet.

Tio

En vacker plats vid Hanöbukten. Den ska jag lägga till i min minnesbank.

Elva

Tolv

Tack Solveig för dina närbilder på blommor. ❤
Var det mandelblom och en slags orkidé?
Tretton
Du skrämde mig när du sa att vi skulle ta ett annat bord när vi fikade. Jag som på håll hade sett ut det med den bästa utsikten. Undra om det blir soppa för ägaren den närmaste tiden.
Hem tog vi en annan rapsfältsväg.

Fjorton

 

En trio till Stenshuvud

Stenett

Vi bestämde oss för att fira Norges nationaldag med ett riktigt vårhopp. Förra året gjorde Lizette vårhoppet i Brösarps backar. Denna gång blev det på det sägenomsusande berget Stenshuvud, 97 meter högt.

Stentvå

Vi parkerade vid Naturum i Stenshuvuds nationalpark innan vi vandrade iväg med vår fikakorg och lyssnade på fågelsång i bokskogen. Den gjorde att våra ben glömde bort den stundtals kraftiga stigningen.

Stentre

Första gläntan av Hanöbukten. I klart väder syns Bornholm i söder.

Stenfyra

Mot havet avslutas sandfälten med en badvänlig sandstrand.

Stenfem

Trevligt sällskap hade jag med mig. ”Mor Solveig” och yngsta dotter.

Stensex

Stensju

Efter att vi varit och tittat på södra och östra toppen bestämde vi oss för att gå ner till havet. Vi var inte ensamma om tanken. 🙂
På skyltar varnades det för starka undervattenströmmar precis som i Sandhammaren. Nästa gång vi kommer hit blir det kanske ett dopp ändå.

Stenåtta

Backsipporna har snart gjort sitt för 2014. Annat var det förra året när vi plåtade dem vid Backåkra.
Stennio

En fin växt. Sankt Pers nycklar.

Stentio

Stenelva

Tack vare de sista kalla dygnen kan vi fortfarande njuta av rapsfält på Österlen. Idag såg vi magiska, gula fält överallt och doften var extra stark.

Stentolv
Dags att åka hem till den stackars fjärde familjemedlemmen som pluggar på hemmaplan. 😉