En oas nära Sandby

Sjunde nedslaget i kategorin, Österlens bästa fik.

I fredags blåste det rejält, men äntligen var det soligt utflyktsväder och vi rattade mot Österlen. En bit från Sandby ligger Vadenhög Café & Hantverk. 

Till höger om ingången sitter en av de två eldsjälarna, Gösta Kjellberg, som 1996 köpte en förfallen avstyckad gård. Nästan helt för egen hand har han och hustrun Pia steg för steg skapat och byggt upp sin vision. Sådana sannsagor blir jag impad av.
2012 öppnades Vadenhög Café & Hantverk. Vi var där den sommaren och fikade. Mycket har hänt sedan dess i byggnaderna. Men jag tar inte upp det i detta inlägget. För i denna kategori handlar det om fik på Österlen, som jag vill berätta på mitt personliga sätt. 🙂

När Solveig beställde passade jag på att botanisera.

Årets tema i utställningslokalen är Afrika. Färgglada klänningar, väskor och smycken såg jag bland annat.

32 konstnärer och konsthantverkare ställer ut under sommaren.

Jag blev förtjust i denna ängel och  framför allt …

… i denna tuffa variant av glödoljelampa med båge/spets. När vi kom hem ångrade jag mig lite. Samtidigt är det ett bra skäl att återkomma. Som jag gjorde till Lilli´s glasdesign på Bornholm. 😉

Den röda bilen fick mig att välja ett utomhusbord. I ett härligt hörn njöt vi av solen och där kom vinden inte åt. Annars finns det gott om möjligheter att välja sittplats på området. 

En trevlig Pia Sandéhn Kjellberg kom ut med vår beställning.

Vad ska jag skriva? Det hembakade smakade gudomligt. Precis som jag vill ha det.  ❤

Gott presskaffe som bryggs först efter beställningen.

Jag smakade på Solveigs sötsaker och hon provsmakade på mitt. Högsta betyg gav vi båda två till detta superba fika. ❤   Hade jag bott granne skulle jag gått hit varje hemmadag.

Viktigt för mig är både små detaljer och totalintrycket. Finns det en vacker naturomgivning för mina ögon blir det en guldstjärna. Jag kan ju inte bara sitta och titta på min vackra älskade fru. Även om jag vet att hon bara är till låns.

Fina blommor blir jag glad av. Blir extra snyggt på den stora TV-skärmen, dit jag kopplat datorn.

Gröna och röda tomater ger hopp. Genast kom jag att tänka på en av mina favoritfilmer. ”Stekta gröna tomater”. Jag och alla minnen. Mer och mer blir jag övertygad om att titeln ”Minnen som stannat kvar” är ett utmärkt val till min tredje bok.

Här har du beviset på att jag inte lånat bilder på nätet. Här trycker gubben själv. 🙂

Betyg: 5/5

Skånes äldsta kaffestuga

Femte nedslaget gjorde vi på stället som tre år i rad kommit med på White Guides urval av Sveriges bästa caféer.

Vi tog väg 19 mot Kristianstad och svängde av mot Eljaröd. Sedan parkerade vi bilen i naturreservatet och lämnade kvar alla måsten där. Det var som att förflyttas hundra år tillbaka i tiden. Otroligt rofyllt. <3. Jag har tänkt flera gånger på denna oas, som vi besökte på vår första etapp av ”Sex mil hemifrån” 2015, och längtat efter att återvända till. Denna gång tog vi med oss våra döttrar.

Efter att ha tagit bron över Verkaån vek vi in mot Kaffestugan Alunbruket.

Denna korsvirkeslänga byggdes 1705 som arbetarbostad till Alunbruket, som var i drift mellan 1637-1912.

”De röda backarna” blev efter nedläggningen ett populärt utflyktsmål för många.

Hilda Nilsson som varit en uppskattad kalaskokerska i bygden började 1930 servera kaffe med hembakat i sitt föräldrahem. Tydligen gick det rätt skapligt för Hilda. 🙂
2016 drivs kaffestugan fortfarande av samma familj, nu i tredje och fjärde generation.

Det är bordsservering som gäller. Vi fick denna trevliga tjej.

Givetvis kände vi igen denna kaffekoppsdekor som stod i ”Blå rummet” i Lidéns Samlingsmuseum. Gustavsbergs ”Blå blom” uppskattades av många besökare.

Jennifer valde chokladtårta med Äppelmust.

Den vackra sommarnaturen kan bjuda på spännande presenter. 🙂

Jag passade givetvis på att gå runt i omgivningen och ta kort på detaljer och insamla  trevliga intryck.

Det finns gott om platser att välja på. De flesta väljer framsidan. Annars går det förträffligt att sitta vid något av borden på baksidan.

För den som vill förlänga vistelsen och kanske ägna tid åt att vandra på lederna går det utmärkt att övernatta i Alunbrukets B & B. Googla på det, du som är nyfiken.

Efter det att vi njutit färdigt av stillheten, suset från träden, fågelsången och familjesamtalen tog vi med oss våra töser till samma ställe som vi besökte förra året. Skånes största vattenfall, Hallamölla. Mycket sevärt. Jag höll tummarna för att slippa möte även denna gång på den smala gropiga grusvägen mot parkeringen.
Chansen är mycket stor att vi återvänder till Kaffestugan Alunbruket även 2017. Då tar vi kanske med oss några nya vänner som aldrig varit där tidigare.
Betyg: 5/5.

 

 

En kulturell resa till kusten

Vad passande det var att vi fick åka med Pågatåget ”Nils Poppe” till Helsingborg.

Lite försenade kom vi fram till stamfiket Fahlmans på gågatan. Där intog jag min obligatoriska Kaffe Latte och en Sarah Bernhard. Den goda chokladkakan åt jag på det kända konditoriet redan på åttiotalet. Kanske inte just den kakan, men en förfader.

Koffeinpigga fortsatte vi mot huvudskälet till denna tvåtimmarresa. Mer om det i kommande blogginlägg.

Jag gillade alla sex skyltarna som vi snabbt passerade förbi. Dessa tre på ena sidan gatan, som jag hann fotografera innan filmrullen hastigt och olustigt tog slut. 🙂
LenHud, Staken & Veken och Tvål. Vilka tuffa, träffande namn. Samtidigt undrade jag hur konkurrentbutikerna på andra sidan tänkte när de valde sina. Skaffaaknepåfemminuter, (skylten var så lång att den täckte Systembolagets halva butiksfasad) Smärtsamma Nästatueringar och Rostigt & Söndrigt.  😉

Efter två trevliga timmar kom vi ut i friska luften och lät doften leda oss rätt.

Tänk att äta hemma på bortaplan och slippa laga maten. Vem var min namne tro?

Vad tror du låg i påsen på bordet?

Sallad fick vi hämta själva. Det var en ganska liten portion (lagom för oss), men mycket gott. Till Bo kommer vi att återvända fler gånger.  😀

Ordet NJUTA i bakgrunden stämde bra in på atmosfären. God mat, trevligt sällskap och skönt att sitta ner en stund efter allt promenerande och alla intryck som samlats in på vår kulturella stund. Vi hade mycket intressant att diskutera.

Kan du gissa vad som syftas med meningen?

Här är svaret. En rymlig och trevlig toalett. ”Hos Bo” fick ännu fler pluspoäng.

Medan Solveig gick på klädessafari letade jag upp en ny kompis. Han den orandiga med de snälla ögonen.

Tillsammans gick jag och Bloggo iväg till en av mina favoritaffärer i Helsingborg.

Här gick hela min ”veckopäng”.  Det var inte lätt att välja. Vissa saker var givna. En plåtburk CHOK, Hallonvrål, Kryptoniter och vilken tur att de hade Lakkris Djöflar hemma. Jag ska ta en bit när jag hejar på Island mot Frankrike ikväll. Kommer deras fotbollsresa att ta slut nu? Eller får jag uppleva Vulkanen ännu en gång? De kör säkert den ändå. Inget verkar vara omöjligt för detta gäng kämpar, ledda av en svensk förbundskapten som många snackat ”skit” om genom åren. (inte jag)

Tyvärr var inte dessa till salu. Jag minns när jag var ”liten” och bet av ett lager i taget. Det brukade gå sådär.  🙂

Egentligen borde jag köpt en väska för allt svart guld som jag precis inköpt. Men jag var rädd för att väskan var 88 år gammal och doftade ofräscht från butiksinvigningen. Eller de har kanske gjort nya sedan dess?  😉
Jag är mycket förtjust i butiker som överlever och överlever och har en lång story bakom sig. Helst om de gått i arv genom generationerna och anekdoterna frodats.

Vad gulligt. Medan vi varit borta från ”Den lille blå” hade han fått en kompis. Jag hade önskat att vi fick en reg.skylt med ett ord som går att läsa. I det här fallet måste det vara extra tryggt att veta att ”Den lille bruna” har bra gener. På tal om BRA. Det hade också varit ett perfekt ord. För vem vill ha en bil som det står FEL på?
En sak som retade oss var att vi fick betala 80 kr för att parkera, (två påsar lakrits). Annars kostar det 40 kr att ställa bilen vid stationen. På sommaren ”smyghöjs” parkeringsavgiften. I normala fall parkerar vi fem minuter ifrån stationen – helt gratis. Varför vi inte hann det denna gång är privat. 😉

Imorgon blir det stenkul. På tisdag ska jag berätta om när jag och min skolfrökenfru blev tillrättavisade. På onsdag ska jag visa kända kläder. På torsdag blir det antagligen ”Sex mil hemifrån” eller ”Favoritfik på Österlen”. Eller är någon hellre intresserad av häckklippning, montering av två garderober, Vulkanen (Islands fotbollskillars hyllning till sina fans på läktarna), fjorton nya bokbeställningar, höga och låga blodsockervärden? 🙂

Vi hoppas få till några gemensamma dagar med våra döttrar i juli där vi kan åka iväg på något kul. Just nu finns det bara tre möjliga dagar kvar i denna månad. Antagligen kommer det att regna hagel och småspik de dygnen. Eller så kommer MacDonalds att be på bara knän att de måste rädda deras ”butik” och ställa upp och jobba även dessa tre dagar.

 

Lilla rapsturnén

Jag gillar verkligen det gula majhavet.

Både på långt håll och nära inpå.

Blev nyfiken på väderkvarnen som jag såg långt därborta genom kameralinsen.

Steget till att bli sugen på att fika är aldrig för långt. Vi gjorde ett stopp på Åbergs Trädgård & café i Öja. Njöt av hembakat vid ett av borden utomhus.

Vi gillar att vandra runt på våra favorit-handelsträdgårdar och alltid kommer vi hem med något som vi ”behöver”.

Jag vågade mig inte på att provsitta.

Röd Rhododendron har vi redan hemma som blommar. Nu betalar vi och åker vidare till nästa rapsfält.

”Vindkraften” informerar oss om att vi är snart hemma igen på mammas gata. Två dagar senare hade vi tänkt oss den ”Stora rapsturnén”. Då var vi lyckligt omedvetna om att den skulle regna bort.
Jag önskar er en fin avslutning av maj. Njut av naturen och ta vara på varje dag.
Carpe Diem.