Ord eller bokstav?

Bosse minns…

Jag har så många ljusa minnen kvar från våra döttrars uppväxt. Dessutom är jag tacksam för att jag skrivit dagbok och gjort en minnespärm vid varje års slut.

En stor fördel är att jag ofta befunnit mig på ”hemmaplan”. Visst hade jag mycket att göra vissa år, men många dagar försökte jag jobba undan när de var i skolan eller i förskolan. Sedan kunde de alltid gå ner till mig om det var något viktigt. När jag sprang in i väggen blev det helt nya förutsättningar. För mig. Däremot skulle jag vilja hävda att tjejerna var de enda som tjänade på det. De fick ännu mer av min tid. Inget ont utan att det kan ha någon gott med sig. Jag såg till att jag sovit och vilat när jag var ensam hemma på dagen. När de kom från skolan möttes de av fika, pedagogiska personliga lekar där jag lekte in kunskaper och någon som hade tid att lyssna på deras äventyr. Ofta mötte jag och Texas dem vid busshållplatsen.

Lever vidare

Kanske var det inte mig de längtat efter mest.  😉

DSC_37910074

DSC_37940077

DSCN877500290001

Denna lärande lek har säkert många föräldrar haft med sina barn genom åren under bilturer. Där barnen lärt sig läsa på bilarnas plåtar. Ett mycket pedagogiskt och roligt sätt. Ett av många. Endast fantasin sätter den osynliga gränsen, enligt mig. Jag brann för att försöka komma på egna metoder och stimulerande uppgifter som jag kompletterade med pedagogiska dataprogram och annat skrivet material. Många morgnar hade jag högläsning en stund innan töserna skulle iväg till bussen. Det var inga problem med att få dem att äta upp frukosten, klä på sig, packa skolväskan osv. Helst inte om det var en riktigt spännande bok som väntade. Då kunde de prata om den redan på kvällen vid läggdags. Jag fick ställa äggklockan så att ”vi” inte missade skolan under lässtunden. 🙂

Bilen med ett B

Jag måste erkänna att jag inte var det minsta glad när reglerna ändrades i Sverige.  Beslutsfattarna tog inte hänsyn till min inkörda lek från familjens bilsemestrar.  😦
Där hade jag suttit i baksätet utan bälte i den blå Ford Austin, som var vår första bil, och haft spännande tävlingar mellan de olika bokstäverna på skyltarna. Tidigt hade jag lärt mig var i Sverige de kom ifrån. (Det län som vi åkte igenom deltog inte i tävlingen) Pappa brukade ha åsikter om någon förare med en bil med ett A eller B inte gjorde som han ville. Så fort vi lämnat Halland och mötte en bil med ett N brukade förarna tuta och heja på varandra. Sådant kan jag sakna? Har du också upplevt det?

Kan du gissa vilken riktning detta blogginlägg kommer att ta nu? 😀

DIN ANDRA UPPGIFT kommer här:
A. Gå ut och ta kort på TRE ord på registreringsskyltar. (Inga ”lånade” bilder från Google.)
Om du lyckas hitta tre ord på tre bokstäver som tillsammans bildar en mening blir det ett bonuspoäng. Ex. HAN HAR ONT, HON SER BRA, DET SKA BLI.
Du får även ett bonuspoäng om ett fordon har bara två hjul. (m-cykel)
Regler: Bara svenska ord, inga förkortningar, namn är tillåtna (om det finns namn?)
B. Lägg in ett inlägg på din blogg med de tre bilderna.
C. Skriv därefter ner orden i en kommentar i detta inlägg. (Då vet de som kommer efter dig att orden redan är tagna. Du måste göra B före C.)
D. Jag kommer att gå in på din blogg och kika. Om du har lämnat en ”blå bloggadress” i kommentaren hos mig kan både jag som domare snabbt se ditt blogginlägg och andra av mina bloggkommentarläsare kan också nå din blogg snabbt. Därmed kan du få nya bloggvänner.
E. Den som är först med ett ord (du får inga poäng för mina tre val eller om någon annan hann före dig) får poäng i mitt svar på din kommentar. Maxpoäng denna gång är fem. Ett poäng för varje EGET ord. En bonuspoäng om du lyckas bilda en mening eller hittar ett ord på en motorcykel. Jag vet att det inte är säsong för att vara ute med bågen. F. Det finns en tabell sist i detta inlägg som jag kontinuerligt ändrar tills uppgiften är stängd.
G. Du bestämmer själv hur mycket text du vill lägga in till bilderna i ditt blogginlägg. (Det är bilderna/orden du får poäng för.) Det är okej att ”fösa” in det i ditt ”vanliga” inlägg som du tänkt lägga in, bara jag kan läsa orden på skyltarna.

Denna lek ger dig frisk luft, motion, leklust och hjärngympa. Du kan göra den ensam eller ta med en vän som uppskattar ditt sällskap. Det viktigaste för mig är att du gör det med ett leende på läpparna och har kul.
OBS! Du får alltså bara använda egna bilder tagna med mobil eller kamera. Följande ord är redan tagna och ger inga poäng längre: FOT, LAX, TON, HOS, KAM, SYR, BRA RUM MOA, ASP, ROS, ALM, KEN, MAN, ARM, JAG SER OSS, SAL, NAR, ONA, TYG OCH ULL, BOD, LUT, BOL, SNO LOK GUN, LYX, MAL, MYT, HEJ ADA AXA, GEL, WOK, (38 ord)

Fast text:
Uppgiftsjakten 2016 kan dyka upp var som helst på min blogg – i vilken kategori som helst. Varje uppgift pågår tills jag lägger in en ny uppgift.
Just nu vet jag inte hur många uppgiftsjakter det blir under året. Jag kommer att informera när jag vet lite mer om livet. 🙂 Den bloggare som leder när jag slutar får titeln UPPGIFTSMÄSTARE 2016 och en skraplott. Någon annan av de tio högst placerade kommer också att få ett pris.

Tabell:
1. Wiolettan, 7 poäng
1. GunBritt, 7 poäng

3.  Ethel Hedström, 6 poäng
3. Ditte Akker, 6 poäng
5. Anki Arvidson, 4 poäng
5. Mia, 4 poäng
5. Kersti, 4 poäng
8. Gunilla Wahlberg, 3 poäng
8. Eva Rohlén, 3 poäng
8. Maria Bromander, 3 poäng
8. Znogge, 3 poäng
8. Gerd Lindblom, 3 poäng
8. Comsi Comsa, 3 poäng
14. Susanne, 2 poäng
15. Övriga  0 poäng. 🙂

Andra uppgiften är ÖPPEN – minst till 19 januari. Det skulle vara kul om fler nappade på denna udda och lite dolda ”lek”, som jag kom på mitt i inlägget om yrken på gravstenar.

Här är länkar till de som hittat ord på plåtskyltar: (hälsa gärna på och skaffa dig nya bloggkompisar.) 🙂

http://tittelina.blogspot.se/2016/01/bosses-tavling-registreringsskyltar.h
http://wiolettan.bloggplatsen.se/2016/01/12/11249868-skyltning-pa-gang/
http://akker.blogg.se/2016/january/att-soka-ar-inte-alltid-att-finna.html#post-comments
http://dammsamlare.blogg.se/2016/january/bilskylts-lek-2.html#comment
http://lillafridhem.blogspot.se/2016/01/ordlek-med-regskyltar.html?showComment=1452875571570#c7701398633742151614
https://znogge.wordpress.com/2016/01/15/ord-och-inga-visor/#comments
http://ankistankar.blogspot.se/2016/01/runt-runt.html
http://gerd-geddfish.blogspot.se/2016/01/ok-jag-kor-ordleken.html
http://minsoltrappa.se/2016/01/16/nar-jag-var-liten/#comment-82
http://egopyret.blogspot.se/2016/01/bosses-registreringsskyltar.html?showComment=1453043770432#c4820498569333751309

Ord

http://kolonilotta1.blogspot.se/2016/01/promenad-och-ordlek.html?

 

Annonser

Hon fattas oss

Ett kåseri med några år på nacken.

Jag är en hemmapappa. Jag har axlat min mammas roll. Hon var visserligen ingen hemmapappa, men en underbar hemmafru.
När skolbussen stannar till vid vårt hus finns jag till hands. Vi har det mysigt när vi en stund senare sitter och fikar. Tjejerna pratar om sin skoldag. För det mesta bubblar de av glädje. Har svårt för att inte prata i munnen på varandra. En ädel konst som vi annars har tränat mycket på genom åren. Att inte prata samtidigt.

Det var sista sommardagen enligt almanackan. Än så länge var vädret somrigt. Vi satt på altanen. Ämnena kunde skifta snabbt runt det blå träbordet. Från dag och stund. Nu kom vi in på det känsliga ämnet farmor. Fortfarande blir både jag och Jennifer tårfyllda när farmor kommer på tapeten. Farmor dog några dagar innan julafton förra året. Jennifer var sju år och Lizette hade nyss fyllt fem år. För storasyster finns det fortfarande många mysiga minnen kvar, medan de flesta börjar blekna i kanten för lillasyster. Lizette kommer heller inte ihåg så många saker från tiden, när farmor fortfarande var frisk och full av busenergi.
”Jag minns farmors varma händer”, säger Jennifer med öm röst.
Jag minns själv när jag var liten och kom in genomfrusen efter pulkaåkning. Inte behövde jag lägga mina händer på elementet, när mammas mjuka händer fanns till hands. Värmen från dem strålade snabbt ut i mitt blodomlopp. I vanliga fall hade jag berättat om episoden. Denna gång försökte jag istället memorera stunden och höll en låg profil.
”Hennes goda hjärta. Alla fina presenter vi fick”, fortsätter Jennifer.
”Hon var glad för mina teckningar”, säger Lizette.
”Det är skönt att sitta och prata om farmor. Jag behöver försöka komma ihåg allt om henne. Vill inte glömma något. Usch! Vad ledsen jag var på julafton. Visst var det kul med julklapparna, men det saknades någon liksom”, filosoferar Jennifer vidare.
”Jag kommer ihåg när farmor satt i soffan när mamma spelade julsånger på pianot, upplyser Lizette.
”Ebba har en gammelfarmor kvar och alla de andra fyra med”, berättar Jennifer.
”Fy vad fuskigt”, utbrister Lizette.
”Det är väl bra för henne. Du ska inte vara avundsjuk”, säger storasyster.
”Jag är inte avundsjuk. Det är bara fuskigt. Föresten är det bara Nanne (Grönvall) som är avundsjuk. Så det så”, säger Lizette med en bestämd röst.
”Lizette! Det är bara en sång. Tror du att det är hennes riktiga öron också?”
”Synd att inte morfar bor närmare oss.”
Lizette är bra på att byta riktning på samtal om hon håller på att bli inträngd i ett hörn.
”Hade vi bott i Skara hade vi kunnat hälsa på honom varje dag”, säger Jennifer.
”Varannan dag. Vi måste gå på Skara Sommarland också”, rättar Lizette som därmed fick sista ordet denna gång med.

De har så många underbara funderingar de små liven. Ibland kommer något urklokt från deras munnar. Bättre än en Nobelpristagare skulle kläckt ur sig. När jag och Solveig släckt våra sänglampor händer det att vi berättar för varandra om dråpliga kommentarer och episoder. Tyvärr glömmer jag ibland bort att skriva upp dem direkt i min dagbok. Ljuvliga ord som inte går i repris. Vilken gåva barn är. Det gäller att fånga dagen. Små barn blir snart stora. Plötsligt tvingas de att tänka och prata som vuxna. Blir mer trångsynta. Enligt ett italienskt talesätt föds ett barn med hundra språk men berövas nittionio. På tisdag skulle farmor fyllt 88 år. Om hon fått leva. Sådant råder vi inte över. Trist att våra barn inte fick ha någon av de fyra kvar när de blev tonåringar. Jag är övertygad om att de hade haft riktigt stor glädje av varandra. Vilken tur att vi har Sofias lillasyster Majsan kvar i livet (till höger på bilden).
CCI20140326_00010001