Bild Q

Den här gången gick det inte. Krafterna var slut.
Annars minns jag med ett leende på läpparna vår taktik för att få tjejerna att äta upp sin kvällsmiddag. Funkade säkert arton gånger av tjugo. För oftast kämpade de i sig allt från tallriken. Belöningen som lockade var en ”Bananer i pyjamas”. Smaklösa små glasspinnar som vi köpte hundratals från Hemglass-bilen.
Syskonen älskade att gå till frysen och välja sort. Tänk om den förälskelsen kunde hållit i sig ännu längre. Då fanns det bara vinnare.  🙂

Nu ska jag prova den fina skjortan som Solveig köpte idag på Hollister till mig. Vad gulligt att hon tänkte på lilla mig och Melissa (insulinpump) som kommer att ligga mjukt i skjortfickan.

Tävlingsregler:
EFTER jag lagt in alla deltagande foton från A till S kommer ett tävlings-blogginlägg.
OBS! Det är endast där som du deltar i tävlingen.

En av er som lämnar poäng och deltar vinner en Skrapkryss.

Du har 15 poäng till ditt förfogande. Poängen fördelar du precis som du vill.
Ex. ge alla poäng till det fotot som du tycker bäst om, ge fem poäng var till tre foton, ge en poäng var till femton foton. Eller en helt annan personlig poängvariant.
Domaren är bara intresserad av hela poäng.  🙂

Annonser

En stadsdel i Malmö

 

Vi tog Pågatåget Jarl Kulle mot storstaden Malmö och klev av i stadsdelen Hyllievång. Helst hade jag gått in här och sett på en match eller en konsert,

eller tagit bron som binder ihop oss med grannlandet Danmark. Om vi inte kört vilse i dimman som jag såg från takparken denna tidiga förmiddag.

Att ta nästa tåg hit till det jag alltid kommer att kalla Kastrup lockade också. Om några veckor ska vi ta tåget över om det blir som vi planerat. Ha tålamod Bosse.

Alltid intressant att titta på arkitektur. Fint eller fult?

Vill inte ha ett sådant i Ystad eller i Abbekås, men här på lagom avstånd går det alldeles utmärkt.

Typiskt att det var upptaget. Kan ni vara snälla och knö er lite? 😉

Det var Emporia som var målet för en trio i familjen Lidén. Detta mecka för så många och där våra döttrar varit åtskilliga gånger.  2007 utlystes en arkitekttävling som Gert Wingårdh vann. 25 oktober 2012 skedde invigningen i den 13 m höga byggnaden, som hyser ca 200 butiker & restauranger och som kostade 2 miljarder att bygga. Butiksytan är 68 000 kvadratmeter. Det första jag mötte var en skylt som berättade att man inte fick fotografera därinne. Kul för Bosse Lidén. 😦 In med allt i skåpet. Efter några trevliga timmar kunde jag konstatera att siffran inte stämde. Vi måste ha varit inne i minst tusen butiker. Roligast var det i ett omklädningsrum där Solveig provade en klänning. Det var stort som en svit på Grand.
”Hur går det i Stora provrummet? Får jag komma in?” frågade en expedit. Tur att det inte var jag som provade klänningen. 😉
Min favoritaffär är Hollister. Bara att se på väggen med strandfilmen är värt ett besök. I den affären blev det tre t-shirts. Jag fick även ihop tre par byxor och en vårjacka utan att gnälla en endaste gång att jag ville hem eller ut. Istället blev jag sugen på att köpa mer. Hade jag feber i fredags? 🙂 Vilken god kycklingfilé jag åt på Jensens Böfhus förresten.

Jag var förvånansvärt pigg efter denna shoppingtur – till stor förvåning från två håll. 🙂

Suget efter en kaffe latte blev stort och detta romankända konditori låg nära till hands.

Ser ni vad det står på väggen?  VARNING FÖR KÄNSLIGA MÄNNISKOR står det.
Är ni beredda? 😉  Här kommer modelejonet Bosse Lidén. Den fule gamle gubben gör allt för att skämma ut sig på Blogglandia.

Vilken tröja tyckte du var snyggast? Är Panter-Gunnel med vet jag vilken färg hon väljer. 😉
Vad komiskt det var när Solveig upptäckte att tjuvlarmsknappen satt kvar på min jacka. Helt fantastiskt. Solveig gick in på Dressman i Ystad för att få hjälp. De kunde inte ta bort den men var snälla och bytte ut den mot en likadan jacka. Så min jacka är köpt på Emporia, men rent fysiskt kommer den från en affär i Ystad. Tur att den inte var köpt på Hollister. Fast då hade jag å andra sidan haft ett bra skäl att återvända dit snabbt. 😉

Hitta rätt författarporträtt

Sommarens favorittröja skulle vara med, bestämde jag. Egentligen började det lite dumt. Tjejerna hade varit iväg till Emporia utanför Malmö. När de kom hem satt jag och såg på en viktig fotbollsmatch från Brasilien. 🙂 Mitt under VM-matchen visar Solveig att hon köpt två stycken Hollister t-shirtar till mig. Bollen gick ut till inkast och jag kastar en snabb blick på den ena tröjan.
”Vad smutsig den är. Full av fläckar.”
Fel ord. Istället för ett ord på fyra bokstäver som börjar på T slant min tunga när jag kommenterade något som i själva verket var tröjans ”mönster”.

Tre bilder. Dessvärre kunde det inte bli fråga om någon ”tävling”. Två av bilderna är för små (i KB) och faller på det. Bilden längst ner, där jag på ett vis slår två flugor i en smäll, bör däremot duga till vänster flik som författarporträtt i vår gemensamma bok ”Skimrande ögonblick – och dagar i grått”.

Bild A: Där satt jag och njöt på höjden vid Ale Stenar den magiska kvällen när solen gick ner så vackert.

Bild B: Jag och Solveig gillar att ta paus och rulla ner till Norra Promenaden. Fika, promenera i den vackra parken eller på två minuter ta oss in bland de häftiga gatuhusen i vår vackra stad Ystad.

Bild C: På hemmaplan. När vi tog författarporträttet till förra boken var det tyvärr för tidigt på året och våren 2013 var väldigt sen. Därför fanns inte den härliga grönskan bakom mig på balkongbilden. OBS: Denna bild ska beskäras och bli fyrkantig innan den hamnar i boken.

Från en hamn till en annan

Skillinge är ett av våra många smultronställen på Österlen.

Min vana trogen plåtade jag en snygg skylt.

 

Vi lämnade en fiskehamn för att…

…åka till en annan. Kåseberga hamn. Oj! Vad lång jag är. Världens längsta Bosse. 🙂

Ale Stenar. Intressant att läsa och skönt att ta en paus efter klättringen.

Vi var fyra med på utflykten, men även månen var nyfiken och ville vara med.

Vallmo får jag aldrig nog av, men de håller på att ge sig.

Okej! Jag ska fundera på om jag vill vara med på bild. Räcker det inte med min nya Hollister tröja? Gubben tycker jag har gjort sitt på bild. Honom känner jag inte igen längre när jag tittar mig i spegeln.

Vi tröttnar aldrig på att åka hit. Sitta en stund på en filt och fika. Titta ut över havet, eller vända sig om och betrakta de där stenarna som har stått där några år. Låta fantasin stillsamt få flöda.

Solen var på väg ner, men vårt humör var på topp. Jag kände en stor tacksamhet över att ännu en gång få vara med om detta.