Ögonblick som stannar kvar

Ett

Vi har fortfarande minusgrader på nätterna. Frosten har gjort konstverk av spindelnätet. Om man har alla sina sinnen öppna och inte rusar genom livet kan man få se magiska ögonblick i vardagen. ❤

Pyroman fasadklättrare

Är den ökända nyrika ”gryningspyromanen” redan utsläppt eller är det en fasadklättrare hos grannen? Min nyfikenhet fick ut mig från sovrumsdörren.

Andra saker händer då och då. Tänk vad många ögonblicksbilder som vi ser och kanske automatiskt bara registrerar lite svagt. Är vi stressade eller har tankarna på annat är det fullt möjligt att vi missar något intressant eller viktigt.

Jag berättade i ett ”Månadens kåseri” förra året om hur jag såg snabba bildsekvenser från mitt artonåriga liv, sekunderna innan min hjärna trodde att jag skulle dö. Undra vilka bilder som jag skulle sett i den här åldern, i en liknande situation. Av alla dessa ”extraår” finns det mycket mer att välja på. Både roliga och sorgliga saker. Tänk alla tusentals människor jag mött på min livsstig. Vilka hade fått plats i en sådan ytterst personlig kortfilm? Vilka hade fått plats i din? Här är länken till kåseriet:

https://bosseliden.wordpress.com/2015/02/23/skyddsanglarna-jobbade-overtid/

Ny vän
Någon gång är det den allra första gången som vi träffar en ny människa. Den här kompisen träffade jag i lördags. Minns du när du mötte din bästis första gången?

Ibland händer det något riktigt konstigt. Själv minns jag ett stjärnfall en mörk sommarkväll. Det pratar jag och Jennifer om fortfarande. För det var hon och jag som var ute på kvällspromenad i grannskapet.
Vissa ögonblick kan man drömma om eller önska ska ske. Jag skulle väldigt gärna vilja se ett norrsken live.
Igår eftermiddag såg jag min första blå scilla hos en granne. Härligt ögonblick som gjorde mig glad inombords. Det finns mycket att se fram emot när naturen vaknar till liv igen efter vinterdvalan. Jag är tacksam för att jag får vara med om detta en gång till. Inget som jag tar för givet längre. ❤

Första skrattet

Jag hade själv tillverkat den stora garnbollen. Aldrig kommer jag att glömma vad som hände och vad som inte hände.
Vår första dotter Jennifer hade aldrig skrattat. Vi hade sett henne le, men det var allt. När jag satte bollen i rörelse kom det därför så oväntat. Flera skratt efter varandra som om hon kiknade. Aldrig tycktes hon få nog. Gissa om hennes föräldrar älskade henne extra just då.
På kvällen pratade jag med min mamma som skulle besöka oss i norr nästa dag. Sofia såg fram emot att få träffa sitt barnbarn och få lite ensamtid med henne.
Inget hände. Inte ens ett gulligt leende skymtades i ansiktet. Jennifer låg och tittade på garnbollen som åkte fram och tillbaka över henne och verkade likt en tonåring tycka att det var det töntigaste som hon sett på länge. Den sög antagligen.  😉
Allt går inte i repris i livet. Andra gånger kanske vi måste förtjäna det först. Vad vet lilla jag.

Fem skrap kvar och

Stunden innan jag blir miljonär. Vi satt på Sveriges äldsta hotell i lördags och jag drömde om allt vi kunde göra för alla pengarna. Fem chanser kvar + extrachansen. Vad kan gå fel?  Bäst att sätta sig ner så jag inte glädjesvimmar. Det här kan inte gå fel.  🙂

Ibland har något hänt tidigare. Något som vi missat eller inte sett.
Det rörde sig inte om svart guld.
Svart guld

Jag undrade först vem som var den skyldige till te-högen. Sedan såg jag den skyldige som hade gömt sig bakom julgardinen. Han visade fram en svart tunga, när jag frågade om det var han som gjort det. Härligt skyldig. Familjefriden intakt. Jag var som vanligt oskyldig. 😉
Skägget i burken

Dags för ELFTE UPPGIFTEN i min lilla lek:
(Stängs klockan 20.00 onsdagen den 23 mars.)

Bara en visare

A. Detta speciella ögonblick händer en gång i timmen på kyrkklockor. Om du tar ett kort på en kyrkas klocka där bara en visare syns får du två poäng. (Det måste vara en kyrkklocka.)

Bara gult
Om du tar ett kort på ögonblicket då det bara lyser gult på trafikljuset får du också två poäng.
Enbart en poäng

Får du med grönt eller rött blir det ”bara” en poäng för den fotouppgiften.

Lycka till med dessa två moment där du antagligen måste ”jobba” lite för att få uppleva ögonblicket/ögonblicken. Välkommen att läsa vidare. 😀

Fem egna saker:
Därutöver är det upp till dig vad du vill bjuda dina bloggtittare på. Du får välja både från gamla bilder/minnen och från saker som händer under dessa dagar som leken pågår. Inget kan vara fel när det gäller personliga ögonblick, stunder som kommer och som passerar förbi. Där en del intryck stannar kvar en tid i minnesskafferiet. Där ännu färre övervintrar i hela ditt liv. Både de goda och de sorgliga. Sida vid sida är kanske inte rätta sorteringen. Framför allt inte hand i hand. (Även om jag personligen oftast ironiskt kan driva med jobbiga saker). De värsta ögonblicken är nog inlåsta i en mörk hjärnkällare och vädras bara i down-lägen, eller när det är nödvändigt att gå vidare i livet.

Fem bilder behövs för att få ihop fem poäng. Om det finns en bild som berör mig extra mycket kan det bli två bonuspoäng till den bloggägaren. Håll alla era sinnen öppna för ögonblick runt hörnet. Eller gräv i bildarkivet om det känns bättre.

B: Lägg in ett inlägg med de en-sju bilderna på din blogg.

C: Skriv därefter en kommentar i detta inlägg.

D: Jag kommer att besöka din blogg. Om du har lämnat en ”blå bloggadress” eller ännu bättre en länk i kommentaren hos mig, kan jag som domare snabbare se ditt blogginlägg. (Mina gamla bloggvänner har jag som favoriter så er kan jag nå.)

E: Du får poäng i mitt svar på din kommentar (eventuell bonuspoäng delar jag såklart bara ut när leken är stängd). Allt från 0-11 poäng. Två poäng för ”rätt” kyrkklocksbild. Två poäng för enbart gult sken på trafikljuset. Max fem poäng för egna ögonblick. Gamla som nya.

F: Det finns en tabell sist i detta inlägg som jag kontinuerligt ändrar tills uppgiften är stängd. Jag lägger också in en länk till din blogg. (Vill du inte ha med din blogg på länklistan får du ”ryta” till)

G: Du bestämmer själv hur mycket text du vill lägga in till bilderna i ditt blogginlägg. (Det är bilderna du får poäng för.) Det är okej att ”fösa” in det i ditt ”vanliga” inlägg som du tänkt lägga in.

Denna lek ger dig frisk luft, motion, leklust och hjärngympa. Du kan göra den ensam eller ta med en vän som uppskattar ditt sällskap. Det viktigaste för mig är att du gör det med ett leende på läpparna och har kul. ❤

Fast text:
Uppgiftsjakten 2016 kan dyka upp var som helst på min blogg – i vilken kategori som helst.
Det är mycket troligt att jag lägger in andra inlägg som hamnar över detta om någon/några dagar. Scrolla ner hit om så är fallet, om du ska lämna ditt bidrag och meddelande.

Tjat tjat. Fortfarande vet jag inte hur många uppgiftsjakter det blir under året. Ett antal privata frågetecken behöver rätas ut först. Till dess kör jag på som vanligt här på bloggen. Slut på uppslag har jag inte. Hela tiden föds nya tankar. 🙂
Den bloggare som leder när jag slutar får titeln UPPGIFTSMÄSTARE 2016 och en skraplott. Någon annan av de tio högst placerade kommer också att få ett pris.

Lek-Tabell:
1. Eva Rohlén, 80 p.
2. Wiolettan, 79 p.
3. Ditte Akker, 75 p.
4.  Znogge, 70 p.
5. Ethel Hedström, 69 p.
6. Anki, 67 p.
7. Gunilla Wahlberg, 66 p.
8. Villa Herberts, 63 p.
9. Kersti, 52 p.
10. Sanna, 51 p.

11. Comsi Comsa, Mia, 49 p.
13. Sussie, 48 p.
14. GunBritt, 45 p.
15. Maria Bromander, 39 p.
16. Gunnel Moberg, 34 p.
17. Primrose, 28 p.
18. Lma, 27 p.
19. Gerd Lindblom, 20 p.
20. Susan Johansson, Tant Glad, Ninnie, 11 p.
23. Ezter, Mickan, Gun Toresson, 10 p.
26. Anna Andersson, 4 p.
27. Pia Boman, 3 p.
28. Susie på Stjärnarve, 2 p.
29. Övriga 0 poäng.  🙂

Blått namn = Har gjort aktuell uppgift. Denna färg= Ledare av leken

Här har du mina lekkompisars bidrag:
http://egopyret.blogspot.se/2016/03/bosse-lidens-tavling-ogonblick-som.html?showComment=1458462545467#c8180735298057118550
https://znogge.wordpress.com/2016/03/19/ogonblick-som-stannar-kvar/#comment-190752
http://wiolettan.bloggplatsen.se/2016/03/21/11286115-minnen-i-mitt-hjarta/
http://akker.blogg.se/2016/march/ogonblick-som-stannar-kvar.html#comment
http://tittelina.blogspot.se/2016/03/ogonblick-bosses-tavling.html?showComment=1458571975142#c5843320947055800439
http://ankistankar.blogspot.se/2016/03/bosse-igen_21.html?showComment=1458573598562#c3715086711453150
http://dammsamlare.blogg.se/2016/march/ogonblick-2.html#comment
https://lma7.wordpress.com/2016/03/21/ogonblick/comment-page-1/#comment-12765
http://gunwah.bloggo.nu/Ogonblick-i-minnets-vav/#comments
http://enrosafluga.blogspot.se/2016/03/ogonblick-som-stannar-kvar.html
http://eva49.bloggo.nu/Glimrande-ogonblick-/#comments
http://minsoltrappa.se/2016/03/22/underbart-ar-kort/
https://villaherbert.wordpress.com/2016/03/23/kyrkur-trafikljus-och-minnen-som-fastnat/comment-page-1/#comment-853
http://gemsofmylife1.blogspot.se/2016/03/bosses-lekuppdrag-11.html?showComment=1458725899055#c114372081676246075
http://sigrid-gunnelsblogg.blogspot.se/2016/03/bara-halvvags.html?showComment=1458755943786#c7162396626853131613

Annonser

Vi tog in på Sveriges äldsta hotell

Ett

Vi kände oss förra helgen överflödiga på hemmaplan, där det var stor fest på gång.
(Absolut inte bortkörda.)  Därför kom Solveig med det utmärkta förslaget för några veckor sedan.
”Vi tar in på hotell och har det mysigt.”
Jennifer körde ner oss ända till entrén och vi kände oss härligt bortskämda.

Två

Förväntansfullt klev vi in i Sveriges äldsta hotell som invigdes 1829. Från lobbyn såg vi en marmortrappa, tre kristallkronor och blyglasfönster.

Tre

Från andra hållet såg det ut så här.

Fyra

Eftersom vi beställt solsken och meteorologen lovat det på TV …

Fem

Såhär illa var det inte och vi gick inte vilse i dimman. Vi behövde inte låna paraply när vi gav oss ut på weekendäventyr i medeltidsstaden Ystad.

SexJag kände det direkt när vi gick ut på Hamngatan, men sa inget till Solveig. Efter femtio meter blev det hon som frågade.
”Känner du det?”
”Ja. Helt otroligt. Det är samma känsla som när man ger sig ut från ett hotell på en plats, som det var länge sedan man besökt. Precis som vi var på semester långt bort. Läckert och samtidigt overkligt.”
Detta förstärkte vi med att besöka butiker och fikaställe som vi aldrig varit i förr.

Efter några timmar lämnade Solveig in mig på Contan igen. Hon hade antagligen hemliga planer. Jag lydde skylten och satte säkerhetsbälte på cigaretten.  😉

Sju

Dessutom var jag i säkerhet. Hotellet hade egen hundvakt.

Nio

Jag blev aldrig riktigt klok på var livvakten satt. Ni ser honom i spegeln i spegeln.
”Bosse Lidén! Så sitter man inte vackert i en antik stol. Är du en gammal cowboy?”

denna

Snart hade jag glömt bort att jag hade en fru. Jag var fullt upptagen av mina manliga kompisar. Ole Einar Björndalen är en legend inom skidskytte. 42 år gammal. VM på hemmaplan i Oslo. Han har nu fler VM-medaljer än hans ålder, 44 st.
Åtta

När jag tittade mot den tuffa klockan blev jag middagssugen. (kortet hade jag tagit tidigare)

Tuff klocka

Vad tror du hände när jag med bestämda steg gick mot ett ledigt bord? Det stod en skylt på bordet med något namn på en snubbe och Solveig tyckte att vi istället  …

Tio. Middagsbordet

Visst känner man historiens vingslag både i väggarna och vid en betraktelse av blyglasfönsterna som fanns på flera ställen.

Jäpp

Vi sov skönt i sängarna och saknade inte ens bambukuddarna. Rummet var inte speciellt stort. För mig är det självklart att det ska finnas två mysfåtöljer i ett dubbelrum för det priset. Inte en och därtill en hård enkel skrivbordsstol.  😦

Dags för Hotellfrukost. Den fick däremot högsta betyg. 😀
Min favoritFrukost

Jag såg att det bästa bordet var ledigt och satte full speed med min fullastade …

Frukostbordet

Frukostbokat

Inte denna gång heller. Vem sjutton är Kurt Wallander som varje gång tycks abonnera på det bästa bordet? Stammar han eller?
Vi tog en lång söndagsfrukost och njöt samtidigt som jag spejade och undrade när den där Wallander skulle dyka upp. Säkert en sur gubbe som kör med personalen.
Solveig åt goda pannkakor som efterrätt.

Pannkaka

Innan vi tog farväl av hotellet läste jag på den tavla som de hade hängande vid lobbyn. Många kändisar hade bott här genom åren. Flera kungar och prinsar. Prins Wilhelm 1918. Gustav den sjätte Adolf 1967. Karl den sextonde Gustaf 1975. Tage Erlander när han var statsminister. Dag Hammarskjöld när han var Generalsekreterare i FN, Stig Malm, Bengt Westerberg och Bertil Ohlin. Författarna August Strindberg, Ivar Lo Johansson, Fritjof Nilsson ”Piraten”, Artur Lundkvist och Bosse Lidén  😉  som jag väntade med att skriva dit med min personliga signeringspenna, tills Solveig gått ut på trottoaren. Varför förstöra en fin och ovanlig weekend. Allt behöver jag inte berätta. Dessutom var jag snäll och väluppfostrad som inte frågade om jag fick släcka kristallkronorna i fem sekunder medan jag tog denna bild. Därför blev resultatet därefter.
Slutbild

Jag minns att jag skrattade rått den gången som Solveig föreslog att vi skulle ta in på hotell i Halmstad. Då bodde vi fem mil därifrån och jag tyckte det lät löjligt. Vad fel jag hade. Både den gången och alla de andra gångerna som vi bott fint i min gamla barndomsstad. Därför skrattade jag inte när Solveig kom med Contan-förslaget. (Trots att det var första gången som vi bott på hotell i den stad som vi annars bor i.) Jag såg det istället som ett utmärkt tillfälle att få uppleva stämningen/ta kort inför den Kurt Wallanderhyllning som jag håller på med på bloggen. Kurt tycker det är dyrt, men ibland unnar han sig att gå till det anrika hotellet och äta. Synd att han inte var där samtidigt som jag. Jag skrev ordet jag för …
… Solveig säger att han inte finns på riktigt. Ibland är hon tråkigt sann. Men jag älskar henne ändå. ❤

 

Andra boken i serien om Kurt Wallander; ”Hundarna i Riga”

Fast text:
Jag tänkte hedra Henning Mankell (1948-2015). Samtidigt vill jag uppmärksamma att det under 2016 är tjugofem år sedan den första Wallanderboken kom ut. ❤
Andra boken

”Jag tycker om att ströva omkring om hösten på det ödsliga Mossbystrand.”                                                                                               Henning Mankell

Mossby strand

Andra boken i Wallandersviten:
Hundarna i Riga, 1992, 339 sidor. Ordfronts förlag. Engelsk Titel: The Dogs of Riga. Publicerad i 31 länder.

Personligt:
Redan i andra boken flyttas handlingen i längre partier från Ystad och Skåne. Denna gång till Baltikum. Detta blir en extra krydda och förnyelse. Antalet mord ökar jämfört med första boken. Även berättartempot höjs.
Mankell skrev att han ville skildra vad som hände i Europa efter Berlinmurens fall. Han flög till Riga och tillbringade några veckor där. Han beskrev det som en märkvärdig tid. Spänningarna mellan ryssar och letter hade ännu inte exploderat. När han ville prata med en lettisk polisman fick det ske i hemlighet på något dunkelt upplyst ölcafé.

Tidsintervall:
Vad häftigt att startdatumet i andra boken var den 12 februari 1991, (min födelsedag).  (”Mördare utan ansikte” startade på Solveigs födelsedag).
Slutdatum i 18:e kapitlet är 27 mars. I epilogen är det en dag i början av maj 1991.

Huvudperson:
Kurt Wallander. Kriminalpolis. Ensamstående. Bor i en ostädad lägenhet på Mariagatan där det ofta, utanför på gatan, svänger en gatlykta i den byiga vinden. 😉

Familj:
Linda. Dotter. Läser på en folkhögskola i Bromma.
Karl Wallander. Far. Nästan alltid klädd i overall och avklippta gummistövlar. Bor kvar i huset i Löderup på Österlen, där han fortsatt med att måla tavlor med ständigt samma melankoliska höstlandskapsmotiv. Har numera hemhjälp som kommer till honom regelbundet.

Kollegor:
Otto Björk. Polischef. 55 år. En aning lynnig.
Karl Evert Svedberg. 40 år. Nästan flintskallig, född i Ystad! Kunde ofta verka vara sävlig och ointresserad. Men han var noggrann och något som Kurt satte värde på. Svedberg är fågelskådare.
Martinson. Knappt fyllda 30 år. Född i Trollhättan. Var på många sätt Svedbergs motsats. Impulsiv och en smula slarvig. Satsar hårt på att göra karriär inom poliskåren. Peters och Norén. Mestadels trafikkontrollanter.
Anette Brodin. Vikarierande stadsåklagare från Stockholm.
Ebba. Alltiallo i receptionen.
Ove Hansson. Jobbar med ett annat fall i denna boken.
Evert Rydberg. Förlorat kampen mot prostatacancern i januari. Kurt saknar honom på många sätt och för ofta inre samtal med honom när han kör fast i tankarna.

Sent på kvällen den 4 augusti 1990 tog Wallander med sig en flaska whisky och körde hem till Rydberg. I bilen lyssnade han på kassetten med ”La Traviata” med Maria Callas. Medan han och Rydberg delade på whiskyn på Rydbergs balkong insåg Wallander att hans vän och mentor var på väg att dö.

Hjälp utifrån efter att rikspolischefen bestämt det:
Bertil Lovén. Utredare på Våld i Stockholm. Femtioårsåldern.
Sture Rönnlund. Utredare på Narkotika i Stockholm. Femtioårsåldern.
Birgitta Törn. Cirka 30 år. Tjänsteman och observatör från Utrikesdepartementet med uppgift att hjälpa till med kontakter i dom länder där Interpol inte har något inflytande. Hon bor på Hotell Sekelgården.
Hotell
”Jag är inbokad på ett hotell som heter Sekelgården”, sa hon när de körde mot Ystad. Hotell Sekelgården låg på en gata bakom torget. Wallander stannade bilen och sträckte sig efter rapportpärmen. Sen lyfte han ut hennes väska ur bagageluckan.

Personer utanför polishuset:
Major Karlis Liepa. Kriminalpolis i Riga. Kedjerökare. Mycket närsynt. Wallander fattade sympati för mannen och tyckte han hade likheter med Rydberg med en skarp hjärna och stor erfarenhet.
Baiba. Gift med Major Liepa sedan åtta år. Ingenjör och översättare.
Jazeps Putnis. Polisöverste i Riga. Bra på engelska.
Ausma Putnis. En mycket ung fru till Jazeps.
Polisöverste Juris Murniers i Riga. I femtioårsåldern. Ryss från födseln.
Sergeant Zids. Chaufför åt Wallander under Rigabesöket.
Upitis. Lett. Fjärilssamlare och poet.
Inese. Planterad älskarinna till Kurt.
Mörth. Obducent på sjukhuset i Ystad.
Jacobson. I fyrtiårsåldern. Bor i Svarte. Säger sig vara fiskare.
Sten Holmgren. Bor på Mariagatan i Ystad. Äger fiskebåten ”Byron” som ligger i Branteviks hamn och som aldrig doftar fisk. 😉
Joseph Lippman. I 60-årsåldern. Driver en handelsträdgård enligt visitkortet.
Preuss. Mager ärrig man som talar enbart tyska.

Bokens dos av kärlek åt Kurt:
Han höll om henne när hon skakade av gråt. Det var då han definitivt gick över gränsen, och började bejaka sin kärlek. Han undrade om han någonsin hade känt något liknande i sitt liv.

En hemlig natt i en kyrka.

Två nätter och en dag i en lägenhet i Riga.

Kurts bil:
En Peugeot (antagligen har Nissan bytts ut under hösten).

Kurts karaktärssvagheter/hemlighetsmakeri i denna roman:
Ni får arbeta efter eget huvud så länge. Jag har ett gammalt ärende som jag måste reda ut i Malmö. (Sanningen: Han skulle köra sin far till en färghandel.)

Han håller gärna inne med upplysningar han fått eller kommit på.

Han går in till Björk och frågar om han kan ta ut tio dagars innestående ledighet och hänvisar till en påhittad bilresa till Alperna för att åka skidor.

Contan
Björk ber honom att överta ett föredrag som skulle hållas för stadens Rotaryklubb. Han tog över uppdraget och höll ett misslyckat föredrag om moderna tekniska hjälpmedel inom polisarbetet, vid en lunch på Hotell Continental. Vad han sagt mindes han inte sekunden efter det att han hade uttalat sina ord.

Kurts hälsa:
En muskel under hakan låste sig. Smärtan var våldsam.

Strax efter klockan två på natten vaknade Kurt Wallander av en våldsam smärta i bröstkorgen. Han låg i mörkret och tänkte att nu dog han.

Känningar av ett gammalt ryggskott.

En böld på ena skinkan som återkom då och då.

En morgon när han vaknade fick han för sig att han var sjuk. Han gick till polisläkaren och gjorde en ordentlig hälsoundersökning. Läkaren friskförklarade honom, men föreslog att han skulle fortsätta hålla ett öga på sin vikt.

När han vaknade på söndagsmorgonen hade han hjärtklappning.

Evert Rydbergs kloka ord som lever kvar inom Kurt:
Rydberg skulle sagt åt mig att inte vara så otålig.

Rydberg hade ofta talat om förmågan att se det osynliga. Att upptäcka det oväntade i det skenbart naturliga.

Återvänd till utgångspunkterna, skulle Rydberg ha sagt. Börja med det du vet alldeles bestämt.

Sök efter samband även där du inte tror att dom kan finnas, kunde Rydberg ofta säga.

Rydberg hade många år tidigare lärt honom att inte dröja med att utforska förnimmelser av att en ledtråd dinglade så nära hans ögon att han hade svårt att se den.

Han gjorde som Rydberg, så ofta sagt till honom: Säg som det är, ont blir inte värre, men säg som det är!

Hastigt påminde han sig något som Rydberg en gång hade lärt honom. Man ska alltid bestämma sig för om det är lämpligt att vara den förste eller den siste som anländer till en utvald mötesplats.

StängtMossby Strand var övergivet. Kiosken var igenbommad och gungorna slängde och gnällde i sina kedjor. När han steg ur bilen kände han den kalla vinden i ansiktet. Högst uppe på gräsklinten där den sluttade ner mot sanden stod en ensam människa och fäktade med ena handen.

Nyckelspår & Villospår:
Räddningsflotte, öststaterna, överlöpare, skenrättegångar, en kondor och en vipa inom polisen, leksakslager, LP-fodral, polishögkvarter, kinesiska asken och Centrala Varuhuset.

DSCN6437Wallander gick de smala och vindlande gatorna till Fridolfs Konditori. Där åt han några smörgåsar och drack ett glas mjölk. Under tiden tänkte han igenom vad som hade hänt.

Kopplingar till första boken (Mördare utan ansikte):
En av mördarna i Lenarp fick permission häromdagen för att hans mamma skulle begravas. En mamma som varit död i minst tio år.

”Du vet väl att vi läcker”, sa Wallander och mindes återigen dubbelmordet i Lenarp.

Tidigare hade han känt sig trygg i sitt yrke som kriminalpolis. Men nu gjorde han det inte längre. Känslan av osäkerhet hade drabbat honom när han året innan hade hållit på med att försöka lösa det brutala dubbelmordet i Lenarp.

Kurt minns med obehag när han mist sitt omdöme som berusad och kastat sig över Anette Brolin.

För ett år sen framförde jag min bil i kraftigt berusat tillstånd. Men ingenting hände eftersom mina kollegor ställde sig runt och skyddade mig, och även där skakar alltså förbrytaren hand med sin jägare.

Han for kustvägen och stannade vid det ödsliga fält där Kivikska marknaden hölls varje sommar. Där hade han rusat som en galning året innan, med en pistol i handen, jagande en mördare.

Det var ett klagorop som påminde honom om året innan, när en somalisk flykting brutalt hade blivit mördad i Sverige, och Martinson hade försökt lugna den förtvivlade änkan.

Grodor i boken:
Text från ”Mördare utan ansikte”, förra och första boken:
”Vi har en kriminalpolis som flyttade ner från Stockholm för några år sedan. Svedberg heter han. Han flyttade hit eftersom han inte stod ut i Stockholm. För några dagar sen sa han att han funderade på att flytta tillbaka.” Senare i boken. Svedberg upprepade sitt önskemål att flytta tillbaka till Stockholm.
Text från ”Hundarna i Riga”:
Svedberg var en nästan flintskallig fyrtioåring, född i Ystad, och illvilliga rykten skvallrade om att han drabbades av hemlängtan redan när han passerade stadsgränsen.

Wallander tänkte tillbaka på året innan, då en polisman i Malmö kallblodigt skjutit ner en asylsökande flykting. Sanningen: Det var hans äppelätande kompis som stod för dådet.

Vid 43 års ålder saknade han en förtrogen människa vid sin sida. Sanningen: Kurt Wallander fyllde 44 år 30 januari 1991.

före 1
Han körde in i Kåseberga och fyllde på bensin. Eftersom han var tidigt ute fortsatte han ner till hamnen. Han parkerade och gick ut i blåsten. Det fanns inte en människa i hamnen. Kiosken och fiskrökerierna var igenbommade. Det är en egendomlig tid vi lever, tänkte han. Vissa delar av det här landet har bara öppet under sommarmånaderna. Hela samhällen hänger upp skyltar att det är stängt.

Kuriosa:
Han slog 90 000 och begärde Polisen. Fortfarande inga mobiler hos poliserna.

Wallander har fyllt i en ansökan till ett jobb som säkerhetschef hos Trelleborgs Gummifabrik. Han funderar flera gånger starkt på att skicka in den innan han till slut gör slag i saken.

Man tog för givet att personen som kom från UD och hette Törn var en man. Visade sig heta Birgitta.

Hans skånska skorrade. Wallander tänkte att ingenting kan låta hotfullt när det uttalas på skånska. Han visste ingen annan dialekt som hade så mycket omtänksamhet inbyggd.

På Arlanda såg Kurt Wallander hur skräddarsydda män oavbrutet talade i mobiltelefoner och till sin förvåning hörde han hur en överviktig handelsresande läste sagan om Hans och Greta för ett barn i sin overkliga telefonapparat.

BioPå kvällen gick Wallander på den enda biografen i Ystad som fortfarande var i drift. Han såg en amerikansk polisfilm. Motvilligt tyckte han den var spännande, trots alla overkliga överdrifter.

Citat och stycken som jag uppskattar i denna bok:
I kväll ska jag möta en av dessa fåglar med skadeskjutna vingar.

Bach har inget hemland, tänkte han.

Men ni måste förstå att varje förtroende vi ger en annan människa kan vara en belastning.

Vissa människor väcks av tuppar, andra av att tystnaden är för stor.

I lögnens rike kanske halvsanningen är kung.

Jag dricker med en av de värsta brottslingar jag någonsin varit i närheten av, tänkte Wallander. Jag vet bara inte vem av dem det är.

Vi lever i en tid när råttorna jagar katten, tänkte han. Men inte heller det är sant, för ingen vet längre vem som är råtta och vem som är katt.

I vårt land kan man dö om man talar, sa hon. Man kan dö om man tiger. Eller säger fel saker. Eller talar med fel människor.

Han levde som en man som var tvungen att vända på alla stenar som kom i hans väg. Han måste alltid veta vad som fanns under.

Jag vet att paradiset har många portar. Liksom helvetet. Man måste lära sig att skilja på dessa portar. Annars är man förlorad.

Då och då måste man ställa världen på huvudet, för att få den på fötter.

Han var på väg till sitt svåraste uppdrag någonsin. Ett uppdrag som inte ens existerade.

PizzanTelefonen ringde och en man som talade bruten svenska bad honom att komma till den pizzeria som låg snett emot Hotell Continental.

Speciell torr humor på gränsen till svart:
”Stranden var ingen brottsplats. Flotten flöt ute i vattnet. Skulle vi ha satt plastband runt vågorna?”

Kanske det finns en mikrofon i askfatet, tänkte han ironiskt. Kanske det sitter en man under bordet och mäter min puls?

Trädgrenar rev och piskade i Wallanders ansikte. Nu överskrider jag den yttersta gränsen, tänkte han. Men taggtråden har jag i magen.

Antal mord/dödsfall:
13 st + fler i styrkorna.

Zebra                                                                                   Foto från Lidéns Samlingsmuseum.

Antal urdruckna kaffekoppar:
63 st.  😉
Bosse nörd kunde inte låta bli (ta det med en nypa salt).

Bosse Lidéns betyg:
5/5 😀

Sista tre meningarna:
Pappersbitarna strödde han som brödsmulor över vattnet. Ännu visste han inte vad han skulle skriva till henne. Men hans längtan var mycket stark.

Baksidestext:
En vinterdag 1991 flyter en räddningsflotte i land vid den skånska sydkusten. I flotten ligger två män, mördade. För kriminalkommissarie Kurt Wallander och hans kolleger vid Ystadspolisen börjar en mödosam brottsutredning. Vilka är de döda männen? Varifrån kommer flotten? Kurt Wallander tvingas åka till Riga för att lösa dubbelmordet. Och så småningom inser han att han har blivit en bricka i en konspiration som direkt hänger ihop med de dramatiska omvälvningarna i de baltiska staterna. Alltför sent inser Wallander att det inte bara är han som jagar en okänd brottsling. Någon jagar även honom …

Inläggets fråga till dig läsare:
Vilket hade du valt helst om ”Wallanderserien”, om Mankell bett dig att ha en åsikt?
a) Att handlingen enbart handlade om Ystad och dess närmaste omgivning.
b) Att det alltid fanns en parallellhandling mellan Ystad (Wallander) och utomlands (utan Wallander).
c) Att Kurt Wallander flyttar sig mellan Ystad och något annat land.
d) Du tycker att Henning Mankell har klarat av den biten förträffligt själv utan din insats och är nöjd över resultatet.

Tabell som jag ska försöka hålla aktuell:
Alternativ D: 13 röster.
Alternativ A: 1  röst.
Alternativ B: 0 röster.
Alternativ C: 0 röster.

Fotnot:
I denna kategori har jag valt att svara på eventuella kommentarer med en symbol av något slag. Annars skulle jag säkert kunnat prata om Kurt Wallander i många timmar. En tid som jag inte har längre. Men jag läser gärna snälla och intressanta personliga reflektioner.

 

 



 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tomtar på loftet

Jag trodde att jultomten var stressad den 21 december. Istället stod han och solade sig hela tiden som jag såg på.Ett

Även för tomtar är det rökförbud inomhus.

Två

Handlade det om vänsterprassel eller om en smitning från notan på Hotell Continental?

Tre

Det var spännande att se balkongtomtens val av väg.

Fyra

Jag blev så paff att jag inte hann ta kort när han likt Tarzan svingade sig över till andra sidan med hjälp av lianen. Du tror väl mig? 😉

Fem

Borde det inte varit tvärtom? Stjärnorna utomhus på himlen. Rosorna inne i stugvärmen.

Sex

Utanför klostret i Ystad blommade japanska körsbärsträdet för tredje gången i år.

Sju

Vackert, men känns ändå fel i tiden. Vad tycker du?

Åtta

Vad söt. Vill du följa med hem?

Nio

Jag gillar julen, men längtar efter ljuset ska komma tillbaka. När jag ser tulpanlökarna blir jag varm inombords. ❤

DSC_38160002

Jag önskar dig läsare en GOD JUL!

 

Tysta eller öppna rummet?

Jag kan inte riktigt fatta att Brevbärarens dotter har körkort.
10007
Vi brukar stanna till och fika här i Billinge, halvvägs Ystad-Skummeslöv, längs väg 13.
Andra fikar på andra ställen.
20006
30005

Jag föredrar positionen utanför. Helst när det finns något att sitta på.

DSC_06200001

Får man ta hunden med sig när man sover? Vilken tur att Solveig kryssat i en ruta på nätet där det stod tyst rum. Nu blev det bara underhållning från en utomhuskonsert på Stortorget till klockan 02.00. Tänk om hon kryssat i ”stökiga rummet”. 😉
DSC_06220002Ska vi ta vänster eller höger?
80004

 

Äntligen svängde vi av i Skäralid mot Naturreservatet vid Kopparhatten.
100003

110002
”Det är fint här uppe i bokskogen, men ska vi verkligen bo här i natt?”

120001