Vad trevligt det var när Solveig berättade att Tamara McKinley var tillbaka i gammal stil i boken ”Eldhärjad”. Vi hade båda blivit förtjusta i Tamaras debutbok ”Matildas sista vals”, som kom 2000 och de närmast följande titlarna. Sedan tyckte vi att hon tappade i styrka och jag har hoppat hennes sista böcker.
”Eldhärjad” (2013) fångade mitt intresse direkt i första kapitlet, som inleddes i Brisbane 1946. Tempot skruvades upp i takt med eldens spridning och alla personer som befann sig på olika utsatta ställen. Mycket välskriven bok inom denna genre. Måste erkänna att jag satt ledsen vid köksbordet och Solveig berättade att handlingen inte var på riktigt. Hon vidareutvecklade och nämnde att det var som med Kurt Wallander. Då var det som om något brast. För Kurt är min vän och finns visst på riktigt och då måste xx och yy finnas och då vill jag inte att det ska hända något hemskt med… däremot får gärna otäckingen xxxx råka ut för eldens flammor.
Baksidetext: Tamara McKinley är tillbaka med en ny roman, fylld av dramatik, romantik och överraskande förvecklingar. Vi lära känna romanens rika persongalleri och fängslas av såväl fascinerande livsöden som Australiens storslagna landskap.
Baksidestexten lever upp till orden. Under lässtunden befinner jag mig i Australien och ser den otäcka brunormen framför min näthinna. Får också lära mig att ormar älskar att krypa ner i värmen från en människa som sover utomhus i en sovsäck…
Maeve Binchy har gett mig många trevliga stunder genom åren, som fått mig att längta och drömma om Irland. 20 böcker är översatta till svenska. Nu är det slutskrivet för den irländska författaren. Hon dog d. 30 juli 2012. ”Vinter i drömhuset” är helt klart läsvärd, men inte i klass med böcker som ”Nora O´Donoghues dröm”, ”Huset vid Tara Road” (som filmatiserats), ”Scarlet & Feather” och ”I själ och hjärta”. Jag läste att hon var gift med barnboksförfattaren Gordon Snell som fick sista tillägnandet i ”Vinter i drömhuset”. Vackra ord: ”Till käre, generöse Gordon som gör livet fantastiskt varenda dag.”
Bloggäventyr med Bosse Lidén 