Livet gick för fort

Bobo minns

Jag minns kroppskontakten som fick oss båda att tappa andan. Tiden var vintern 1980. Platsen Scandinavium i Göteborg. Då var jag en oslipad diamant som gick mina egna vägar. Hon redan ett världsnamn. Jag hade i flera år haft henne som en idol. Inte kunde jag drömma om … inte ens i en mardröm, att vi skulle träffas så tight på vår första date.

Det var vemodigt i söndags när Solveig berättade att Linda Haglund dött i cancer. En av de berömda 56:orna har lämnat oss. Det enda kvinnliga bidraget till den kända kvintetten med Björn Borg, Ingemar Stenmark, Frank Andersson och Thomas Wassberg, som glatt oss idrotts älskare så många år och gånger. ❤

Linda Haglund var Sveriges stora kvinnliga sprinter som deltog i tre OS, kom fyra i Moskva 1980 och tog silver på 100 meter i EM 1978. Fortfarande har Linda svenska rekordet på utmärkta 11.16.
Den berömda idrottssagan fick sig en törn vid dopingkontrollen på SM i Skövde 1981. Enligt Arne Ljungqvist är Linda den första som fälldes med motiveringen ”att det är den enskilda idrottaren som bär huvudansvaret för doping”. Linda har alltid hävdat att det var hennes finska tränare som försåg henne med tabletter som hon inte visste om var förbjudna att inta. Hela sanningen kommer vi aldrig att få reda på.
På senare år deltog Linda i Let´s Dance och Mästarnas Mästare.

Tillbaks till mitt personliga minne. Jag var glad för att jag klarat kvaltiden på 100 m och fick ställa upp i SM i Göteborg, eller kallades det Riksmästerskapen då? I ett mellanheat fick jag till och med se ryggtavlan på Christer Garpenborg, Sveriges snabbaste man och under några säsonger en världssprinter av klass.
Vi tävlade på ishockeyrinken ( inte på is). Uppvärmning fick vi klara av i fönsterfria gångar under jord. Det var under en rush i en skarp kurva som det hände. Jag vet inte vems fel det var. Vi såg inte varandra på grund av betongväggen. Plötsligt sprang jag rakt in i en brun träningsoverall och en massa yvigt självlockigt hår. Det var först när vi låg där på marken som jag insåg vem jag golvat, Em-silvermedaljören på 100 m, min ungdomsidol. Jag hann bli livrädd innan jag såg leendet och hörde den gulliga repliken som gjorde att jag kunde sätta på charmen. Artigt tog jag henne i handen och drog upp henne på fötter.
Skönt att minnas att hon inte blev skadad. Som vanligt vann hon i finalen. Vi skojade om det efteråt när vi båda höll på att jogga ner efter tävlingen. Hon visade inte den minsta divighet trots sin stjärnglans. Sådant uppskattar jag mer än alla rekord, priser och medaljer. ❤

 

Fast text: Detta får bli en ny kategori 2016, som jag tjuvstartar lite lätt med. Eventuella kommentarer besvaras med en symbol. Jag har i skrivande stund inte bestämt mig för vilken riktning mitt liv kommer att ha 2016 på sociala medier.

Don´t stop believing (cover)

Nästa lördag ska jag hålla tummarna för tjejen med det läckra håret och glimten i ögat, från en plats norr om min barndomsstad Halmstad. I Harplinge har jag upplevt flera hemliga äventyr och jag ler när jag tänker på konditoriet/fiket som jag hoppas finns kvar på orten. Jag minns hur Mariette Hansson dök upp framför Idol-juryn med två olikfärgade skor, en gitarr hängande runt halsen och fick kvartetten att falla pladask för hennes underbara egentillverkade låt ”Lies beyond”. Anders Bagge hade till och med haft en tio år yngre Mariette i sitt vardagsrum. 🙂
Jennifer hade tur som för andra gången hann vara först med att göra en cover på en känd låt. Förra gången var det Zara Larssons  ”She´s not me” som Jennifer i nuläget har haft över 18000 visningar/lyssningar på. 🙂 Jag var också först med mina fyra YouTube inlägg, men har bara haft … . 😉 Vem vill se och lyssna på en gammal ful gubbe med en mysko dialekt. Men jag noterade i morse att jag passerade 130 000 visningar här på bloggen. Tack till alla er som besökt den. ❤

Imorgon är det ANDRA CHANSEN. Ibland kan det vara en fördel att ta sig vidare via den. Låten får fler chanser att sätta sig hos folket med makten.
Ikväll ska jag se om min gamla idol Ingemar Stenmark håller stilen även på dansgolvet. Vem tror du vinner Let´s Dance och vem tror du står med pokalen nästa lördag i Melodifestivalen? Jag önskar dig en trevlig fredagskväll.

Laddad för femte säsongen

Vad glad jag är för att ett av mina favoritprogram är tillbaka på TV ikväll. Mästarnas Mästare. Säsong fem. I en reklamfri kanal. Läser att de denna gång ska vara på en halvö i Grekland. Trevligt att de byter ort varje gång. De började i Spanien, sedan Malta och tredje säsongen var de på min favoritö Cypern. Förra säsongen höll de till vid Balatonsjön i Ungern.

När Solveig tycker det är trevligt att sitta bredvid mig i soffan är det beviset på att de lyckats med ett sportprogram. Hon liksom jag tycker det är mysigt att se att deltagarna kan sitta i sin TV-soffa och gråta över sina konkurrenters idrottskarriärer. De verkar ha kul när de träffas, fast det är viktiga tävlingsinslag varje dag. De går och köper inhemsk mat. Turas om att fixa i köket. Hyssen har varit många under säsongerna. Själv var jag förtjust i första säsongen när spjuvern Tomas Wassberg deltog. Sedan går det inte att komma ifrån det magiska under tredje säsongen. När de produktionsansvariga lyckades få dit ”Kungen” Ingemar Stenmark blev det extra kryddat. Inte bara för att han visade sig vara i en enorm fysisk form sin ålder till trots. Det starkaste intrycket var när han stod på trappan och mindes alla knasiga namn i rätt ordning. Vilken hjärna. Dessutom såg man att de andra deltagarna, flera var världsnamn, hade en stor respekt för Norrlandskillen. En av de berömda 56:orna. Redan där fick han ett osynligt övertag. Sedan vann han nästan alla tävlingar. I helt skilda slag. Ödmjukheten själv.

Förra säsongen ändrade de konceptet på grund av att vissa hade småbarn hemma och inte ville vara ifrån för länge. Istället för att ha en stor grupp delade de in deltagarna i två grupper med sex deltagare i varje. En sak som de inte ändrat på är att programledaren heter Micke Leijnegard.
För att friska upp minnet får ni namnet på de tidigare segrarna:
Säsong ett; Per Elofsson (skidåkare)
Säsong två: Armand Krajnc (boxare och Ystadbo)
Säsong tre: Ingemar Stenmark
Säsong fyra: Jörgen Jönsson (ishockey)
Säsong fem: ???

Skulle vara trevligt om en tjej vann. Jag ser gärna min gamla idol Magdalena Forsberg som vinnare. Vilken är DIN personliga favorit i säsongens deltagarlista?
Grupp 1
Bernt Johansson, cykling
Dan Corneliusson, fotboll
Helena Ekholm, skidskytte
Magda Forsberg, skidskytte
Malin Ewerlöf Krepp, friidrott
Torgny Mogren, skidor

Grupp 2
Anna Lindberg, simhopp
Anna-Karin Kammerling, simning
Christine Gandrup, badminton
Jesper Blomqvist, fotboll
Mats Näslund, ishockey
Mikael ”Äpplet” Appelgren, bordtennis

Jag önskar dig en fin söndag. 😀

Nästa vecka: Jag tänkte redan imorgon lägga in en sann sak som kanske upplevs som ett Lite galet inlägg. Själv önskar jag att det var påhittat. Det hände förra lördagen. Usch! Solveig sa att jag inte får följa med fler gånger in i affärer.
Jag ska visa upp en ny musiklista från A-Å på den musik jag lyssnat på när jag läst bloggar på Blogglandia.
Ni ska få tredje, fristående delen om mina kontakter med poliser. Denna gång en man som jag blev riktigt ilsken på. Jag blir mycket sällan arg, men om jag blir det så ska det göras rejält. 😀
Det drar ihop sig till en ny tiodagars-tävling. En kombinerad: 25 000 visningar och Påskblogglov, där vi ska fortsätta med bokprojektet.
Det är läge att berätta något om vad som hänt eller inte hänt med mitt manus ”Mina fotsteg i ditt hjärta”.