Lilla isberget

Återanvändning

Det händer att jag glömmer … 😉
När jag kom hem en sommardag berättade Lizette att hon höll på att smälta min Coca cola zero på balkongen.
”Smälta? Vadå min? Står det mitt namn på den? Möjligtvis kunde den varit Robban Brobergs.”
Lizette lät sig inte distraheras.
”Burken som du antagligen la in i frysen igår kväll”, svarade hon med en syrlig mammaröst.
Jag krävde inte att eventuella fingeravtrycken skulle kontrolleras. (Visste att jag inte brukar ha vantar på mig inomhus) Burken hade spruckit och Lizette hade kunnat lyfta ut allt i ett stycke. Hon sa att drycken smakade som vanligt. Drack den med sugrör. Extra isbitar behövde hon knappast lägga i. 🙂 Snacka om återanvändning.

Detta fick mig att tänka på när jag och min klasskompis Pelle skulle ut till nattklubben Natti Natti i Tylösand en sommarkväll. Jag beställde en taxi och min härliga kompis tog under tiden ett eget initiativ i köket. Tydligen ville han att den sista ölen skulle vara iskall. Därför la han in flaskan i frysen. För ovanlighetens fanns det en ledig taxi i närheten och vi fattiga studenter kutade ut till parkeringen. När vi flera timmar senare trötta kom tillbaka till min lägenhet möttes vi i köket av glassplitter, klibbigt golv och en vidöppen frysdörr. Det blev Pelle som fick fixa det på egen hand, för jag sa Natti Natti. 😉 efter jag gentilt plockat fram skyffel, hink och trasor till honom.
Kul minne efteråt – men vid upptäckten blev jag faktiskt lite putt och tyckte det var slarvigt. Varför kom jag just nu att tänka på ordspråket ”Man ska inte kasta glas när man själv sitter … 😉
Har du också gjort en liknande tabbe?

DSC_37300136

Ps. Denna månbild fick aldrig vara med ”sist”.

Annonser

Vilken förmån jag har

När det blåste riktigt rejält om mina öron för några veckor sedan, signalerade jag om hjälp. Vips så fick jag en lugnande app mot vinden som ville mig illa. För några dagar sedan drabbades jag av en notorisk längtan. Alla ni som varit gravida vet vad jag talar om. Jag bara måste ha lakrits, murbruk eller i mitt fall vår. Jag vet att man inte ska utnyttja sina Facebookvänner hur som helst. Men min längtan blev för stark och vann över min blyghet. Därför kontaktade jag återigen min vän av nöden. Rozie. Snabbt gick det. Innan jag ens kunde stava till ordet a-p-p så var våren på plats. Visst är den tjusig? Nu snackar jag inte om vargen, eller är det en gris som håller i den prickiga kaffekoppen? Borde leta upp mina läsglasögon.
http://bortamedvinden.wordpress.com/2014/02/01/ar-det-var-app-eller-bosse-lidens/

Inte bara det. Den funkade. Man kan lita på Rozie och Grevinnan Blåst af Kuling. När jag öppnade altandörren i söndags så möttes jag av årets första vårtecken – Snödroppar! Solen kom också på besök och ljuset som är så efterlängtat.

2670001

Vad längtar du bloggläsare efter mest nu? Som gammal idrottsnörd säger jag OS och många svenska medaljer och spännande upplevelser i Sotji. Tyvärr tycker jag inte om att läsa eller höra talas om att allt inte gått rätt till i förberedelserna i öst. De som slitit och arbetat har lurats på sina löner och dessutom har det skräpats ner. Detta är säkert bara toppen av isberget, är jag rädd. Varför slutar jag aldrig att förvånas? Tack Rozie för solen du fixat även idag. Efter lunch ska jag ut och flirta med den. 😉