Skapa min egen sanning

Ögonblicksbilder; fem 

Att vänta behöver inte vara något negativt. Slipper jag trängas, svettas, bli blött och inte har en väntande tid som stressar mig tycker jag istället att det är en oas, full med möjligheter.
I detta ögonblick befinner sig Solveig i en butik på Hamngatan i Ystad för att köpa linsvätska. Det är lördag och mycket folk.

Själv har jag hittat en ledig yta på en bänk. Det är då ekipaget med kvinnan och hunden dyker upp. Jag greppar kameran och trycker till. Några sekunder senare ser jag ryggen och svansen försvinna iväg. Det är i samma sekund som min nyfikenhet och fantasi vaknar till liv. Vart är de på väg? När startade resan? Vad heter hunden? Är hunden en trygg vakthund? Är de turister från ett grannland? Hur långa dagliga pass gör de tillsammans? Jag har läst att hundar behöver stretching och massage efter längre ”utflykter”. En social sida av mig vill ha en konversation och de rätta svaren. Min andra sida nöjer sig mer än väl med det motsatta. Att jag själv får fantisera om sanningen och strapatser. Skapa mina egna äventyr. Vad är dina första tre tankar när du ser fotot?

Ibland kan det gå så långt att jag inte svarar på tilltal när Solveig dyker upp – mitt i verkligheten.
”Du där på bänken. Har du lust att följa med mig och fika?”
”Jag är rädd för att någon granne ska få syn på oss och sladdra till min fru.”
”Är din fru svartsjuk?”
”Nix. Undra varför.”
”Vill du höra sanningen?”
”Nä. Helst inte. Mitt ego kan blekna.”
”Tänk på måndag fyller du år. Har du tänkt på vad du fyller nästa gång? Ska vi resa till Budapest eller Prag? Vi måste vädra våra nya pass.”
”Vaddå? Jag fyller tjugosju nästa år. Inget att fira. Gubben på mitt pass är inte jag. Jag kommer att åka fast i passkontrollen. De kommer att behålla mig i Ungern. Säkert tvinga mig att äta budapestbakelser till frukost.”
”Skulle du ha något emot det?”

Ps.  Min diabetes fyller ett år mer än jag på onsdag. Livet är märkligt.
Ps2. Dialogen har jag snickrat ihop av olika tidsfragment. Men kunde varit tagen från ”i lördags”. Livet är fullt av ögonblick.
Ps3. Intensiv måndag. Två jaktstarter, ”Bara en natt”, ”Bara en dag”. Motionspass. Fika och fira med mig själv. Vet inte om jag kommer att hinna ha på mobilen. Vet inte om jag kommer att tänka på att sätta på den. Varför ska S alltid jobba så sent just denna dagen? Varje år. Kanske inte när jag blev femton. Då var hon tio och jag hade ingen aning om att hon fanns. ❤

Annonser

Detta skulle jag aldrig göra

Jag har inga problem med att göra en kovändning då och då. Här bjuder jag på en. Givetvis borde jag väntat till en ljus vårdag då jag hade sluppit att ha läsglasögon och kunde kostat på mig att bjuda på att titta upp då och då. Nu fanns en stor risk att det blivit en gratis karusellkväll och så roligt skulle det inte bli. Det räcker så gott med när jag sitter och löser korsord och det samtidigt händer något spännande utanför fönstret och jag glömmer att köra upp brillorna i pannan. 😦
Visst är Halmstaddialekten underbart vacker? 😉 Eller är det min facebookvän Thomas Petersson som tagit på sig en peruk? 🙂 De närmaste dagarna ska jag och Solveig göra på ett annat sätt med ett bidrag från romanen ”Mina fotsteg i ditt hjärta”.
Du som läst ”Skimrande ögonblick – och dagar i grått”. Vilket kåseri hade du velat att jag läst högt?
Du får ha en bra söndag. Har du något speciellt på agendan? Själv kommer jag att bli ensam i soffan när jag följer jaktstarten i Tour de Ski. Jag älskar den tävlingen. Sju tävlingsdagar på nio dagar. Avslutningen med att klättra uppför en brant slalombacke är en årlig TV-klassiker.

Ps. Glöm inte att rösta på tre filmer. Ni trycker på ”Femtio filmer – en bloggtävling” under min Header. Tre stycken Trisslotter ska lottas ut.