Mina bloggvänner ligger vikta i teburken

Blogginlägg 999. DSC_39800001

Jag har för närvarande 175 stycken bloggar bland mina favoriter. Under tio veckor tänkte jag pröva ett nytt sätt när jag ska ut och bloggvandra.

Därför har jag lagt små vikta lappar med namn i en teburk. De trettio som kommenterat flest gånger på min blogg och har en egen blogg finns med på två lappar. Övriga finns med på en. Varje dag som jag bor hemma i sommar (under 10 veckor) kommer jag att dra tjugo lappar som jag sedan viker ihop och lägger ner igen. (10-15 lappar om vi varit borta nästan hela dagen)
Jag besöker bloggarna under dagen. Skriver kommentarer där det passar eller bara läser och tittar på foton. Finns det inget nytt kan det bli spännande att forska i gamla blogginlägg.
Jag kommer att föra en tabell över dragna lappars namn. Ibland delge de tio mest dragna namnen/alias.  🙂

Det bloggnamn som ligger överst söndagen den 28 augusti kommer att få en lott. Givetvis kommer jag precis som vanligt att besöka bloggare som lämnat bidrag till min sommarlek och andra lekar i augusti.

Successivt kommer jag under hösten, bakom kulisserna, att övergå till en mer skrivande roll. Om intresse finns kan jag tänka mig att ”förgylla” mörka november med en fjärde omgång av Korsordstävlingen i en lite ny tappning. Mer spridning på vinsterna, fler låsta klockslag och annan poängfördelning. En bra mix av tävling och lek. Det mesta är såklart sig likt och min grundtanke är densamma. Roa och skapa en gemenskap under den månad som jag tycker minst om under året. Under november 2015 hade min blogg 17 650 visningar. Det var ett bra val att flytta korsordstävlingen från Facebook till bloggen. Även om inte alla tycker det av förståeliga skäl.
Jag är mycket för att fullfölja projekt som jag påbörjat. Kurt Wallander som jag brinner för kommer att ta plats i bloggen precis som han gjort sedan i januari, detta speciella år som det är tjugofem år sedan första romanen ”Mördare utan ansikte” kom ut som bok.

Tio första

Jag tycker det är ett passande tillfälle att dela ut tio bonuspoäng fördelat på tio avsändare nu när anslagstavlan fått tio vykort. Två avsändare har med andra ord redan skrapat ihop två bonuspoäng – än så länge. De fyra jurymedlemmarna ser med spänning fram emot att välja sitt favoritkort den 10 augusti. Undra hur många som vi kommer att ha att välja på? Samtidigt hoppas jag tiden går långsamt fram till det datumet.

Jag längtar tills den nya bilen finns till förfogande (Vi måste likt Ditte ge den ett passande namn) så vi kan ge oss ut på ”Sex mil hemifrån.” Den kategori som jag påbörjade förra året och där det än så länge bara finns fem blogginlägg.
Andra resor kommer att sträcka sig längre bort och hamna i andra kategorier. Cyklarna vill jag vid vissa tillfällen ha med på bilen.
Vi kommer även låta bilen stå och istället cykla ner till centrum och leka turister i vår egen sommarstad.
Jojo sommarkort kommer att ta oss till olika platser i Skåne. Ibland kommer vi att sova på bortaplan. Bloggen kommer som vanligt inte att vara min dagbok utan jag lägger in när det passar och inte alltid i kronologisk ordning. Kategorin ”Österlens bästa fik” måste såklart få fler inlägg. Där finns några givna kandidater och några nya ställen som vi ska testa. Jag är inte ute efter att hänga ut några fikaställen som inte håller måttet, därav kategorinamnet. Endast fyror och femmor kommer att delas ut.
En liten längre resa lockar. Men vi gör som vanligt. Försöker njuta av sommaren och av varandra. Skapar vilopauser mitt i det roliga för att få balans. Vi hoppas också få träffa personer som vi inte sett på länge. Det finns nackdelar när vi flyttar iväg som vi gjort flera gånger under våra gemensamma tjugosex år. Geografiskt skapas det avstånd. När vi möts igen är det som om vi inte varit ifrån varandra.
Personer och vad jag äter & dricker brukar jag oftast lämna utanför bloggvärlden. Det var mitt skrivande som var orsaken till bloggstarten. Fast ibland gör jag undantag.  🙂
Inte ens våra barn vill vara med på bild på bloggen. Inte för själva bloggens skull. Utan för den spridning ett foto kan ha. Sådant brukar jag själv välja att blunda för. Annars skulle jag inte våga göra något alls till slut. Visst borde jag signerat de foton jag tagit själv som jag är extra nöjd med. Åtminstone för att försvåra för ”lånare”.
Inbundna böcker och fiktiva miljöer står också på sommarschemat. Jag fyller på i mitt tidigare blogginlägg allt eftersom, med personliga betyg från sommarbeställningen. En del böcker har jag droppat fort. Jag har också redan en ny önskelista på gång.

Nästa inlägg är speciellt för mig. Aldrig trodde jag bloggen skulle få uppleva tusen blogginlägg. Hur många timmar har jag lagt ner på dessa inlägg? Det svaret vill jag inte veta. Antagligen hade jag hunnit skriva 2-3 böcker under den tiden. Något som lockar mig mer och mer för varje dag och som jag ständigt trycker undan från mitt medvetande.

Välkomna till en bloggtävling i nästa inlägg … Flest rätt först vinner en lott.

Jag önskar alla bloggläsare god hälsa och sommartrevligheter. ❤
Nu ska jag dra tjugo lappar denna regniga tisdag.

 

TeburksStatistik: (Efter 1 dag)

Marit, 1 Villa Herberts, 1 Margita, 1 Primrose, 1 Anna H, 1 Ezter, 1 Ditte A, 1 Mickan, 1 Johanna S, 1 Anne, 1 Ros-Marie D, 1 Gunnar, 1 Gun T, 1 Christina K, 1 MiaTankar, 1 Lotta M, 1 Åse H, 1 Eva G, 1 Wiolettan, 1 Ninnie, 1
Bortrest helt: 0 dagar
Bortrest nästan hela dagen: 0 dagar

Annonser

Sista turen med Jojo sommarkort 2015

2

Jag behövde inte åka till Gärsnäs eller till Island när mina favoritlakritsbitar var slut. Istället blev det ett återbesök i Lakritsbutiken i Helsingborg. Lockelserna var många. En av påsarna som inköptes hade givetvis följande text: Lakkris Djöflar. Mjuk saltlakrits fylld med salmiakkräm, doppad i salmiakpulver. Mycket salt! Jag är rädd för att jag blivit missbrukare. Gillar du lakrits eller ogillar du det?

1

Detta var mitt trevliga resesällskap förra lördagen. Lizette hade åkt iväg till Bakken i Danmark. Vi andra tre hade också tänkt åka till Danmark. Men vår resa började lite dumt. Lokföraren hade blivit akut sjuk och tåget var inställt och skulle ersättas med buss. Den kringliga turen ville vi inte åka med när vi skulle utnyttja våra Jojo sommarkort för sista gången sommaren 2015. (De gäller 15 juni-15 augusti.) Istället vandrade vi tillbaka till bastubilen, (ska lämnas in på måndag) åkte hem och tog det lugnt en stund och tänkte om rutten.

3

Gissa var jag tog kortet? På toaletten på Olsons Skafferi.
”Pappa! Visste du att det gick att tända?”
”Jag är ingen pyroman. Skojar bara. Klart att jag visste. Men det var mycket mysigare så här. Vi borde ha det så här hemma också.”

4

Någon var helnöjd med sin lasagne. Någon annan var mer missnöjd med sitt matval. Vi har ätit godare mat på denna italienskinspirerade restaurang genom åren. Vi satt utomhus och det blåste rejält. När det kom en kastvind skramlade det till högt vid sidan om oss. Orsaken var ett stort tungt parasoll från en grannrestaurang som blåste iväg. Kastvindar är inte att leka med.

5

Ska jag raka mig eller köpa tjugo glassar för pengarna? Svårt beslut? Eftersom jag fastnat med skägget i brevlådan var valet enkelt. 🙂 Psst … titta noga. Visst ser det ut som om jag varit på kursen? Mitt vänstra ben måste ha kommit väldigt nära kniven. För det är otäckt smalt. Frågan är om det kommer att hålla ihop en enda meter till. Det ser läbbigt och främmande ut. Bäst jag tröstar mig med en glass.

6
Efter en god glass tog vi trapporna upp till Kärnan. Utsikten från Kärnan i rätt väder är alltid värt trappstegen. Men ingen av mina bilder kan jämföra sig med detta rörliga bildspel.

Titta in på denna länk och gå ner en bit och tryck igång ”filmen” och njut av utsikten mot Danmark under några minuter. Läckert. ❤ http://helsingborg.com/karnan-hjartat-i-helsingborg/ Visst är Helsingborg en mysig stad?

8

Men det är klart. Jag har en sötare ”förgrund”. Tillverkad för bara tjugo år sedan. ❤

7

Tänk om jag inte varit en sådan fegis. Då kunde jag klättrat på utsidan av det 35 m höga tornet och vinkat till danskarna. 🙂 Tornet är byggt på 1310-talet och är den sista resten av medeltida Helsingborgs slott. Dumma Karl X som skulle bestämma allt i vårt land. Kunde han inte ägnat sig åt någon lugnare aktivitet? Nu kom jag att tänka på att jag inte får glömma att skicka in ett bidrag till Mello nästa år. ”Lyckliga slottet finns inte mer. Salarna har försvunnit och balerna är slut. Borta är steken och champagnen har svalnat.” Jag vill inte bli rakad … förlåt diskad så bäst att sluta där. Ifall Christer Björkman tjuvläser här på bloggen. 😉

9

Varför ligger Anita Ekbergs badmössa och BH och guppar i gröna vattnet? 🙂

10

Varför ville ingen spela fotbollsspelet med mig? Jag växer aldrig ifrån sådana spontana begär. Nu när jag varit  snäll och varit inne i sjuttioelva klädes- och skoaffärer. Ärligt talat var det skönt att komma in i luftkonditionerade butiker.

12

Jag träffade nya kompisar. En var rätt stel och framför allt fåordig. Den andra berättade att de hette Stehlander i efternamn.

13

Den här var mer glad av sig och klär i hatt.

Fast jag var mer road på loppisen som fanns på en mysig bakgård innanför promenadstråket. Tyvärr går det inte att släpa hem allt på ett tåg.
Några kvarter bort såg jag något gult spännande …

11

”Skäms du Jennifer om jag klättrar upp en bit? Det är fuskigt att det finns så många häftiga saker nu som inte fanns när jag var liten grabb.”

14

Man får inte vara dum. Min taktik lyckades. 😉 Äntligen fick jag gå in på Fahlmans Konditori och dricka Latte och äta … gissa vilken kaka som är min?
”Vill ni se en stjärna. Se på Bosse Lidén”. Blev det för lätt?
15

Detta var tredje gången i sommar som vi besökte det anrika fiket från 1914 som ägts av samma familj. Fantastiskt! Det utsågs 2011 till Årets konditori” av stiftelsen Sveriges Bästa Bord. Tänk om väggarna kunde tala. Hur många kändisar har inte suttit här genom åren? Vilka bankkupper har planerats? Sedan 1921 har det legat på samma plats, vid västra hörnet av Kullagatan och Stortorget. Numera kallas det mest för ”Fahlmans hörna” eller ”Fahlmanska huset”. Jag minns att ägarna köpte några kartonger kaffekoppar av Lidéns Samlingsmuseum när vi stängde vårt museum. Undra var de blev av?

Hemresan var i hetaste laget. Ändå hade vi tur som fick sitta på tåget. Många fick stå. Orsaken var Malmöfestivalen som lockar mängder av människor. Det var så varmt och jag blev så klibbig att ”knappen” som jag har på min överarm lossnade. 😦 Tur att vi var nästan hemma i Ystad. Jag har kommit ifrån det där med att titta på bloddroppar sista månaderna och det finns inga mer blodfläckar på kläder och överkast. Hallå bloggläsare! Du har väl inte somnat? Jag är klar nu. I nästa blogginlägg kommer ”Månadens kåseri”. Du är välkommen på återbesök.

Åttonde segraren i år

8

Stort GRATTIS till Signhild Skrivmoster Hortberg. ❤
Häftigt! Åtta olika segrare under 2015.

Månadsbloggtävlingar & Segrare 2015: Januari: Susie Bloom, Februari: Gunnar Carlstedt, Mars: Tove Olberg, April: Eva Rohlén, Maj: Bosse Lidén, Juni: Gunilla Wahlberg, Juli: Znogge, Augusti: Signhild Hortberg September: ?

Personligt:
Namntoppen 2014 i Sverige. Elsa-Alice-Maja-Agnes-Lilly-Olivia-Julia-Ebba-Linnea-Molly. Endast ett av dessa namn hade jag med på min kanske mossiga lista. Väldigt länge under gårdagens tävling hade jag inte fått in något rätt namn från A-E. Till slut fick jag rätt svar på D. Dessutom fick jag in två namn sju minuter efter jag stängt tävlingen (de är inte medräknade). Totalt fick jag INTE in sju av mina tjugotre namn. Hade en bloggvän som bor i Ystad lämnat svar kunde ett av namnet kommit med. 🙂 Hade någon tänkt på namnet på min insulinpump skulle ett svar till varit löst. Förr. Innan jag var gift sa jag ofta att om jag fick två barn skulle det vara en pojke och en flicka. De skulle heta Sanna & Sebastian. Saga och Sofia var starka kandidater till S. Egentligen tycker jag att det finns otroligt många fina flicknamn. Flera som jag fick av er hade jag som ”andranamn” på bokstaven. Jag räknade med att ni som följer min blogg skulle ha större möjlighet att få två poäng. Våra döttrars namn var givna. Däremot skulle ni falla i fällan och skriva Solveig. Hon har jag inte varit med och ”döpt”, men jag tycker det är ett väldigt vackert norskt namn. Nu till facit: Angelica-Bodil (mitt smeknamn när mamma tyckte jag var för långhårig)-Celine-Denise-Evelina-Felicia-Gunilla-Hanna-Inez-Jennifer-Katarina-Lizette-Melissa (min pump uppkallad efter Melissa Horn)-Natalie-Olivia-(ni som läst min kåseribok vet vem)-Petronella-Rebecka-Sanna-Theresé-Ulla-Viktoria-Ylva-Åse. De grönfärgade fick ingen röst av er.
Jag tackar för visat intresse. Gårdagens inlägg fick en riktigt hög visningssiffra. Nu ska jag försöka få ordning på bilder och text till vår sista tripp med Jojo sommarkort och putsa mer på Månadens kåseri. Hoppas ni får en fin sensommarhelg.
Kram Bosse/Bobo/Sebastian/Bodil. 😀
Ps. Hoppas du vinner något stort Signhild.

Salvation – Cover av Jennifer Lidén

Nu var det ett tag sedan Jennifer stod för bloggunderhållningen. Det passar extra bra idag då hennes älskade morfar skulle fyllt år. ❤
Jag önskar er en trevlig helg. Halva augusti har snart passerat revy. Sista sommarmånaden har varit riktigt behaglig. Imorgon är det sista dagen för våra Jojo sommarkort. Det tänkte vi som vanligt fira med en tågresa någonstans i Skåne. Då borde jag få guldmedalj av WalkLogger. 🙂 Det är ju det jag sagt hela tiden. Moderna mobiler är ett gift och beroendeframkallande medel. Mitt sabbatsår var lugnt och behagligt – även om det fanns de som störde sig på det.
Nästa inlägg kommer inte att handla om ”Sex mil hemifrån”. Istället rullade Volvon ungefär femtio mil och inne i bilen var det som förr i bilarna. Ingen AC under hela hemvägen. 😦 Vår räddning var att solen gick i moln och det blev svalare.
Kram till dig läsare, men helst lyssnare. 😉

En långsemester i Gärsnäs centrum 2016?

Ett

Vi försöker hinna med även små ställen när vi åker med våra Jojo sommarkort. I år blev det stationen innan Simrishamn. Annars brukar vi planera vissa saker och låta spontaniteten sköta resten. Här kände vi endast till fiket.

Två

Först behövde vi motion efter vår stadiga lunch på hemmaplan. Vad är klockan?

Tre

Har de annan tid i Gärsnäs? Eller lever de kvar i en gammal tid?

Fyra

Första tanken. Min rygg skulle kunna gilla det. Min fantasi började tänka på ett evigt springande med fötter på min rygg och ett dragande i personliga kroppsdelar. Dumma ettriga fantasi. För mycket Robinson…

Fem

Bättre inleda med konst innan min fantasi tar över makten helt för då kommer jag att göra helt andra tavlor.

Sex

Nähä!

Sju

Hoppas det går en bra film i vår smak på biografen.

Åtta

Ajdå! Jag hade glömt mina filmglasögon hemma. Det gick knappt att tyda biotexten på väggen. 😉

Nio

Här var det ingen hemma heller.

Tio

Det fanns en bra leksaksaffär där de bara sålde saker i trä. Jag föredrar trä framför plast.

Elva

Vi har inga småbarn hemma längre. Dumt att störa med ett samtal.

Tolv

Kan det vara så att alla är på samma trevliga aktivitet i kvarnen. Värsta öset. Vi hittade ingen väg dit och saknade en propeller på ryggen som Karlsson på taket.

DSC_34090022

Det där lät intressant och inte det minsta grisigt, men oj vad varmt det blev. Ingen fläktande vind. Mörka åskmoln som drog ihop sig framför oss. Vi bestämde oss för att vända och gå till fiket. Eftersom det bara går ett tåg i timmen denna sträcka passade det tidsmässigt, så vi slapp stressa.

Tretton

Trots att de inte hade cola light eller latte fick fiket godkänt. Kvinnan bakom disken var ingen pratkvarn. Vi var själva i fikaavdelningen, förutom han med propellern, som hade egen stol.

Fjorton

Femton

1300 kostade det att ta med sig Marilyn Monroe hem.

Sexton

Jag nöjde mig med denna supersalta påse. Lakrits från Island. Riktigt, riktigt gott. Nu är den svåra frågan som jag får bolla med när godiset är slut. Ska jag åka tillbaka till Gärsnäs eller åka direkt till Island?

En sann tilläggshistoria för er som har tid och ork i sommarvärmen:

Vi satt kvar på fiket tills det var tio minuter kvar tills tåget skulle komma. På stationen plingade det till och en kvinna berättade att fyratåget var inställt och ersatt med ersättningsbuss. Vi lommade över vägen och satte oss på en bänk. Solveig spelade spel på sin telefon och jag försjönk i tankar. Tänk om jag satte fart på Gärsnäs i en kommande roman. Har ni sett den danska prisade serien ”Livet på Laerkevej”? Det fanns alla möjligheter att byta ut tystnaden och ”stängdheten” mot hemligheter på alla fronter. Där någonstans rullade den gula bussen in och direkt när vi klev upp möttes vi av en överfull buss utan luftkonditionering. Det stod stilla. En ung man med hästsvans ställde sig på två armstöd och försökte få upp en lucka i taket, tills chauffören ropade att han skulle ge sjutton i den. Desperata röster i alla åldrar hördes. Bussen kör inte på spår. Tyvärr heller inte på den stora vägen. Vi skulle in på småställen. Utanför Svenstorp hade de grävt upp halva den smala vägen. På den andra halvan stod grävmaskinen. Där blev det tvärstopp och vår chaufför öppnade dörren några minuter utan att jag kände någon fläkt i åskvärmen, innan grävskopan backat iväg.
Fler människor klev på än av. Plötsligt kom stanken när någon började spy. En kvinna började låta som en reseguide och tyckte att den som spytt skulle flytta fram och sitta bredvid mig. Som tur var ville inte personen det. En familj klev på i Tomelilla. Mamman satte sig mitt emot mig. När hon kände odörerna tog hon upp en flaska och började sniffa på den starka doften. Hon berättade för sin dotter att hon mådde illa och ville spy. Några började gaffla på chauffören att han skulle öppna bakdörren när vi stod stilla vid en station. Till slut gav han med sig. Sedan när han stängde den började det tuta därframme hos honom. Han tvingades köra en sträcka med ett evigt tutande. Jag var rädd för att han skulle bli arg och tappa blicken på trafiken och vägen. Vilken tur att Solveig hade med en broschyr som hon fläktade med. Vad bra att jag och Solveig har förmågan att skoja och ironisera mitt i äventyret. Det underlättar i sådana här situationer. Efteråt är det nästan alltid ett ovanligt minne som vi kan skämta om. Men inget som vi vill ska gå i repris. En gång räcker. Vad skönt det var när bussen äntligen nådde stationen i Ystad och vi tacksamt kunde kliva in i vår bastuvarma bil och sätta på AC och sjunga den egentillverkade låten ”Gärsnäs forever”.

 

 

Med jojo-korten till Kristianstad

Två

Den här dagen blev det en tur till Kristianstad. Solveig skulle lämna böcker och försöka hitta böckerna till första kursen i höst, på Högskolans bibliotek. I väntan på bussen gjorde vi ett snabbt besök i Heliga Trefaldighetskyrkan, som ligger mitt emot stationen.

Tvåochen halv

Vad häftigt tänkt! Dopdroppen. Varje barn som döps i kyrkan får en egen personlig droppe med sitt namn på. Så här skriver Per Einarsson och Magnus Nilsson som designat och tillverkat dem. ”Det är vår önskan att vårt arbete genom denna dopdroppe får vara en del av Guds rikes växt i Kristianstad”.

Tre

Kan det vara en student som var extra sugen på sommarlov? Högskolan Kristianstad som heter Kristianstad University internationellt, håller till i Norra skånska regementet P6 gamla kasernområde. Det går 14 000 studenter där och man kan läsa till ex gastronom om man hungrar för det. 348 lärare håller i trådarna.

Fem

Solveig hade tur och hittade alla böckerna till första kursen. Jag vågade inte röra mig hur som helst mellan alla bokhyllor. Vakthunden såg skrämmande ut. En Chihuahua av skulptören Hanna Beling. Vi åt en god lunch på Metropol innan vi tog en buss tillbaka till centrum.

Sex

En liten bit från stationen ligger Tivoliparken med anor från tidigt 1800-tal. Då var det en promenadpark, nu är det en stadspark med rum för både kultur och aktiviteter. En riktig pärla mitt i stadens centrum som avgränsas av Helge Å.

Sju

Åtta

Stadsteatern invigdes 1906. Stilen går i vacker jugendbarock. Arkitektens namn klingar bekant, Axel Anderberg. Mannen som också har ritat bl.a. Operan och Oscarsteatern i Stockholm.

Nio

I parken finns många träd och blommor. Jag ska skona er och endast ta med en ros denna gång. 🙂

Tio

Pepparkakshuset heter Fornstugan. Byggmästare var Svante Svensson. Huset är en av landets äldsta museibyggnader.

Elva

Tolv

Tretton

I Tivoliparken finns många statyer. Här är tre av dem.

Fjorton

Den fjärde började röra på sig när jag skulle knäppa bilden.

Femton

Helge Å är Skånes största å. Vattenståndet varierar med ca 1.5 meter. Under sommaren rinner det ibland upp saltvatten från havet. Fiskare kan då få torsk i näten.

Sexton

Arton

Det finns vattenlås och kärlekslås liksom ringar på vattnet och polkagrisringar som hänger klara för att slängas från bron om kärleken blir för intensiv.

Nitton

Utställningen på Naturum får vi ta nästa gång. Tåget väntar inte på oss.

 

 

Den sista turen

Bråttom, bråttom. Sista dagen för sommarens jojo-kort.
”Ska vi hoppa av här Solveig?”

Svedala ett

Schyst lampa!

Svedala två

När jag och Solveig jobbade på bibliotek hade vi en ”sjuka”. Varje gång vi var någonstans, i Sverige eller utomlands, brukade vi gå in på biblioteket. På sista åren har vi kommit av oss. Dags att ta upp en gammal tradition.

Svedala tre

Tuff bokhylla. Men jag vet inte om den är så praktisk.

Svedala fem

”Varför får jag inte sätta mig en stund? Jag är jättetrött i benen.”

Svedala fyra

”Tjena. Jag heter Bosse och bor i Ystad. Har du varit på alla de där ställena? Vet du vad som händer om man vänder på Paris?”

Svedala sex

”Säg bara ditt namn och håll tyst om vad du bor. Jag ordnar bloggtävlingar ibland. Förlåt. Vet du vad en kam är för något? Det är en manick som…”

Svedala sju

”Solveig gå inte. Vad sur du ser ut. Får jag inte prata med andra? Det var han som började. Sten Karlsson heter han.”

DSC_16710006

”Det kan inte vara Svedala. Måste stå fel på lappen. Jag tror vi är i Spanien. Siestatiden stämmer. Det här kommer att bli en billig klädesresa. Ska vi fika istället?”

Svedala åtta

”Mitt hjärta! Ska vi köpa jojo sommarkort nästa sommar också?”

Svedala nio

Gudrun Schyman skulle inte gilla skylten. Måste varit en man som bestämt prototypen. Jag tror att det numera är ganska jämnt när det gäller könen i detta yrket.

Svedala tio

”Jag kom på en kanonidé Solveig. Ystad är ändstationen för tåget. Tågvärden sitter bra därinne. Nycklarna sitter på utsidan. Om jag vrider om. Tar en snabbis genom vagnarna och säger att vi idag har en extra kostnad för att lokföraren fyller nittio år, skulle vi kunna få ihop en bra slant till… vaddå fila mer på planen? Ska jag vänta tills han fyller hundra jämt? Då är det han och inte jag som spårar ur. Va! Får jag inte åka med nästa gång? Det har du glömt då. Jag hinner göra mycket dumt innan dess. Du gifte dig väl inte med mig för att få ett lugnt liv?” 🙂

Svedala elva

 

Sommerfuglepark

 

Vi tyckte alla fyra att det var spännande och intressant att besöka Bornholms Sommer- fuglepark. Det enda vi retade oss på var att det var omöjligt att med kameran fånga de blå vackra fjärilarna i luften och få till en bild med skärpa. När de väl satte sig ner och fällde ihop vingarna, var de tyvärr fult bruna. Vilken tur att en hamnade på vårt kylskåp som magnet. 🙂 Det hände att fjärilar landade på våra axlar en stund. Har ni sett någon fjäril med ögon förr? Som ni ser fanns det andra djur också.

Flug ett

 

Flugtvå

Flugtre

Flugfyra

Flugfem

Flugsex

Flugsju

Flugåtta

Flugnio

DSC_1508

Tänk vilka färgglada träd det finns på Bornholm.

Konstigttvå

 

Vi mötte flera bilar som hade ont.

Konstigtett

Stort grattis till tjejerna med gröna ögon som får sina namn på vandringsbucklan 2014. Detta var vårt tionde mästerskap. Nästa år ska jag och Lizette ta tillbaka bucklan.

Grattis

Denna passade bra till Solveig.

Grattistvå

Flugsvampen var söt och fick följa med hem. Den vajar med huvudet när det blåser eller när jag vattnar.

Grattistre

 

Nu måste jag styra mina steg till manuset igen och kåseriet ”Den falska fransmannen”. Som ni säkert märkt har jag svårt att hinna med Bloggvandringar och Facebook numera. Detta kommer att pågå några veckor tills vi skickat iväg manuset. När vi tar paus från datorn gör vi det rejält. Stänger av och ger oss ut i solen. Hoppar på cyklarna, vädrar jojo sommarkorten eller rattar iväg med bilen några timmar.

Avslutningtvå