Den svampätande hunden

Humor är ett vitt begrepp. Det finns så många olika sorters humor. En person kan skratta så hon blir tårögd medan hennes gubbe skakar på huvudet åt henne och tycker att det var det fjantigaste han hört och sett på TV på länge.

Solveig har svårt för John Cleese i rollfiguren Basil Fawlty i ”Pang i Bygget” men hon gladdes när hon hörde mig gapskratta åt avsnitten efter det att jag fått diagnosen utbränd. Jag vet inte hur många gånger jag sett de tolv avsnitten. Tyvärr har jag dem bara på VHS men måste snart köpa DVD filmerna för att få min dos igen. Vår kombinerade DVD/VHS-spelare som vi behållit som komplement gick nämligen sönder för ett tag sedan.

Det är samma sak med historier och vitsar. Smaken är delad. På gott anser jag. Denna historia tilltalar mig. Hur är det för dig som läsare? Jag har hört den förr men läste den på nytt för ett tag sedan i en Karin Brunk-Holmqvist bok.

Ett par skulle ha gäster och de diskuterade vad de skulle bjuda på. Hustrun föreslog stek med svampsås. De hade gott om svamp som de själva plockat. Mannen menade att de inte var så vana svampplockare och var orolig för att gästerna skulle bli dåliga av svampen.
”Vi kan testa på hunden först. Överlever den kan det inte vara någon fara”, sa hustrun. 
Hunden fick av svampen och verkade hur pigg som helst så de bestämde sig för att tillaga såsen med sin egen svamp. När gästerna ätit huvudrätten kom hembiträdet in och viskade till värden:
”Hunden är död.”
Nu blev det bråttom. På gränsen till kaos. Alla fick snabbt åka till sjukhuset och bli magpumpade. När värdparet sent om sidor kom hem igen flög hembiträdet på dem.
”Han har varit här.”
”Vem?”, frågade mannen både matt och trött.
”Han som körde ihjäl hunden.”

Denna tisdag ska jag skriva klart ett hundratal julkort. Inser att jag är sent ute. Eller inte. Dessa kort kommer att hamna överst i postlådan och sedan överst i julkortscontainern och därmed resa iväg först i lyxig förstaklass. 🙂
Jag har lagt fram en bunt julskivor som ska få mig i rätt stämning. En klunk av glöggen hjälper också till skapa gemyt. Synd att det börjar bli mer grönt än vitt utanför mitt fönster. Jag som hade beställt en vit jul. Det måste ha blivit fel någonstans. 🙂

”Jag såg mamma kyssa tomten jag”, sjunger Troll från den röda CD:n  från Absolute Christmas.  På fredag kommer kåseriet ”Den dumma tomten”. Jag ska bara ”Trolla” lite med bokstäverna först. Musikminnet på torsdag är hämtat från en kultfilm.

Tre chanser fick jag

 

DSCN7832

Tre chanser fick jag. Det är inte ofta man får så många. Jag tog vara på…

Jag låg i soffan i vardagsrummet igår och läste Åke Edwardsons bok ”Hus vid världens ände”. Elfte boken med poliskommissarie Erik Winter. Vi som läste tian konstaterade att Erik dog i en pool på Costa del Sol. Författaren och förlaget Albert Bonniers Förlag hade gått ut med att detta var avslutningsboken om den populära Winter i Göteborg. Nu några år senare höll visst Erik ”bara” på att drunkna. Lite Bobby Ewing-stuk från Dallas. Saknas det pengar även bland stora jättar?
Mitt i en spännande sekvens ser jag något gult fladdra förbi utanför balkongdörren. Jag sänker boken och ser en leksugen talgoxe som till slut sätter sig på räcket. Jag njuter av det effektfulla av nymålat svart, fluffigt vitt och en liten söt gul garnering på toppen. I ett andetag flyger fågeln iväg och jag är tillbaks i ett otäckt mord. Efter ett tag upprepar sig händelsen utanför. Nu föds idén om att föreviga. Hinner inte tänka klart tanken förrän fågeln busar med mig. Flyger istället och sätter sig på fönsterblecket och kikar in på mig. Först trodde jag att den skulle skvallra om vem som är mördaren. Sådana skämt uppskattar jag inte. Jag blev distraherad av fågelns charm. Plötsligt är den tillbaks i snön. Sitter där riktigt länge. Nu kryper jag försiktigt iväg. Springer nerför trappan. Hittar kameran på första försöket. Av med fodralet. Uppför trappan. Kryper på golvet och gör mig beredd.
Talgoxen sitter kvar. Verkar tänka. Snabba dig på. Jag har annat att göra.
Tänkte den inte alls. 😦 Den satt kvar medan jag ställde in kameran. Jag såg att det blev en grön punkt och skulle precis trycka ner den silvriga knappen, då flög den rackaren iväg…
Snart ska vi åka och fika i centrum. Mysigt att sitta stilla och se hur alla far omkring därute. Själva är vi nästan klara med julklapparna. Måste dock in till Ystads bokhandel och byta bok i Läslustan. Är klar med biografin om Freddie Mercury i Queen. På baksidan står det. ”Jag tänker inte bli en stjärna. Jag tänker bli en legend”.
Får inte glömma bort att köpa en massa julkort i bokhandeln också. Såg att de hade snygga med Ystadmotiv. Läste att enligt en Sifo-undersökning står sig de hederliga gamla julkorten bra i konkurrensen av alla nya billigare alternativ. Till och med ungdomarna var för de handskrivna hälsningarna. När jag jobbade som julbrevbärare höll jag inte med…
Ha en fin helg. Försök att inte stressa. Det finns så många roliga och trevliga saker man kan göra i dessa tider. Arbetsuppgifterna behöver dock fördelas jämnt. Syftet med allt måste vara att man ska ha det trivsamt. Att det finns tid för reflektion och stillhet även innan den stora helgen. Därför avslutar jag med ett eget ord. MYSPYS 🙂