Lyckligast i världen?

LinnetoSörensenGasolin

”Det´ så dansk at det naesten gör ondt” sjunger Anne Linnet medan Kim Larsen i Gasolin frågar mig som han gjort många gånger sedan sjuttiotalet. ”Hva gör vi nu, lille du?” och Lis Sörensen kontrar med ”Mine öjne de skal se.”
Det har varit mycket danskt denna vecka. Jag kommer ibland in i sådana rödvita perioder. Det måste rinna danskt blod i mina nostalgiska kärl.

Den gränslöse

Veckans roman är senaste delen om avdelning Q i polishusets källare i Köpenhamn. Carl Mörk, Assad och Rose tar sig an gamla fall (Cold case) som ingen annan vill ta i. Tio böcker är planerade och ”Den gränslöse” är bok nummer sex. På mitt nattygsbord ligger Liane Moriartys bok ”Öppnas i händelse av min död” och väntar. Den ska vara bra enligt ryktena.

Litt

Litte

Samtidigt har jag ofta bredvid böcker. Böcker som ger mig annat. Oftast fyllda av fina bilder. Den här veckan är det två böcker.

Hjulhus

Tuff ”helikopterbild” av fotografen Jan Kofoed Winther över ett koloniområde i Charlottenlund. Viss skicklighet krävs vid bilparkeringen. 🙂 Tror du att det stämmer att danskarna är ”Världens lyckligaste folk?” Jag vet att de har lägst medellivslängd i Europa. Man får ta det onda med det goda. På vårdhemmet Lotte i Köpenhamn har de ersatt sömntabletter med ”en lille en”. De satsar på utflykter, fester och glädje. ”Det finns ett liv före döden”, har ledaren Thyra Frank myntat.

Bosses danska räkneskola: Para ihop dessa tio svenska räkneord: 10, 20, 21, 30, 40, 50, 60, 70, 80 och 90 med de danska räkneorden: tres, firs, halvfems, ti, fyrre, halvtreds, tyve, halvfjerds, enogtyve och tredive. Lycka till!

Har du blivit uppvärmd? Fixar du ordfällorna? (para ihop)
Svenska: Plommon, lunch, kille/grabb, skratta, lugn, termin, snöre, glass och genast.
Danska: semester, fyr, blommer, grine, rolig, straks, snor, frokost och is.

På söndag har jag beställt strålande fint utflyktsväder. Nej. Jag ska INTE till Danmark utan till … 😉 Visserligen ska jag äta wienerbröd, men de är bakade i rödgula flagglandet. Ska du göra något extra spännande i helgen?

Annonser

Månadens boktips – ”Marcoeffekten” av Jussi Adler-Olsen

DSCN95680009

Än en gång har jag varit uppslukad av avdelning Q. Denna gång har själva storyn fångat mig mer än kontakten med Carl Mörk, Assad och Rosie i teamet vars jargong som alltid är rå, härlig och full av ironi. Adler är mästerlig på att fånga läsarens uppmärksamhet. Det känns verkligen som att jag befinner mig på gatorna i Köpenhamn. Att jag måste akta mig för klanen och är rädd för alla skuggor och människor där jag står och försöker läsa av situationen.
Detta är femte boken om avdelning Q. Tempot är uppskruvat och går ibland över gränsen när det gäller våld som jag vill läsa om. Samtidigt blir det naturligvis mer realistiskt. Det är en svår balansgång och gränsen har flyttats iväg i modern litteratur om vad man får skriva om. Inget får snart lämnas åt läsarnas fantasi.
Intrigen och personteckningen är lysande. Spänningen byggs upp steg för steg. Humorn är en härlig krydda i alla böckerna. Språkförbistringen mellan Carl och den hemlighetsfulla syriern Assad är underbar även i denna bok. ”Nästan polisen” Rose som tidvis är lagd åt det schizofrena hållet har fått större plats i denna bok. Trion har som vanligt stora samarbetsproblem med övriga avdelningar som finns över deras källarkontor. Carl Mörk bor i sin egen villa i ett lite speciellt kollektiv som består av hans före detta frus odrägliga son, en helt förlamad före detta kollega, dennes personliga assistent och hans pojkvän som är sjukgymnast. Om ni vill lyssna till boken ska ni veta att Stefan Sauk gestaltar bokens personer helt suveränt.

Kort handling: Den statslösa och kriminella femtonåriga Marco startar en lavin av händelser när han förstår att han måste rymma från sin farbror Zola som håller sin klan med järngrepp. Först råkar Marco se… sedan får han inte en lugn stund på Köpenhamns gator.

Kort sammanfattning: Detta är kriminallitteratur när den är som bäst. Jag har ju haft Adler-Olsen som månadstips tidigare.

Boken är utgiven på ett förlag som heter Albert Bonniers förlag. Ligger i Stockholm. 🙂

En av två

Ibland är det inte så svårt. Ofta behöver man inte singla slant. Så länge valet bara står mellan två saker.

DSCN94380037

Här är det busenkelt för mig. Kaffe Latten är min. Det där ynkliga lilla starka italienska hinner inte komma ner i halsen… jag skulle inte ens hinna tänka hela ordet Espresso förrän det blir Finito i koppen. Den är för Solveigs gom.

DSCN6606

Låt mig fundera två sekunder. Ska jag ta denna tallrik eller…

DSCN6607

… vad svårt det kan vara…när andra ser på;)

DSCN94850001

Måste erkänna att jag tycker det är kul att ha fel. Här var jag övertygad om att blåbär skulle vinna. Helst med tanke på att jag inte tycker att man ska blanda kakor och glass. Fel, fel, fel. Inte ens Bamse hade gillat blåbärsglassen. Däremot var den högra burken helt okej utan att glänsa.

Efter tre spänningsromaner; Jussi Adler-Olsen, Björn Hellberg och sist Peter Robinson får jag sticka mellan med något lättsammare och ”omordigt”. Vilken läsupplevelseresa jag gjorde mellan Adler-Olsen och Björn Hellberg. Vem tror ni vann med hästlängder? Vem slängde ihop ett slut som var snopet och verkade hopsnickrat för att det var en tennismatch på burken om femtiotvå minuter? Vem gjorde som vanligt? Avslutade med en grand final som hette duga? Svaret doftar danskt lång väg…

 

DSCN95960003

Sista valet är också lätt med viss hjälp från fru. Solveig har inte tid att läsa denna intensiva höst. Det är svårt för henne att hitta en lucka med tanke på heltidsjobb, studier på högskolan, tre böcker som ska släppas på ett bokförlag, lektörsjobbet på BTJ och en familj som gärna vill umgås ibland så vi inte glömmer bort varandra. Sorgligt med tanke på hur mycket hon älskar en bra bok. Eftersom hon blev sjuk och hamnade i sängen i förra veckan kunde en skönlitteraturbok ändå glida med. Hon trodde inte att Kockskolan skulle passa mig. Däremot tänker jag följa med Jenny och hennes tre väninnor när de tar tåget till Ystad för att åka på cykelsemester. Augustiresan är en roman om kärlek, vänskap och de hemligheter vi bär på. En både varm och omskakande berättelse om vikten av att våga visa hela sitt jag för dem man älskar. Hoppas boken lever upp till de tänkvärda baksidesorden. Annars hoppar jag in bland de hemska böckerna igen. Jag läste Sommarhuset 2011 och Lyckostigen 2012 av Anna Fredriksson med ganska stor behållning. Bäst tyckte jag om den förstnämnda. En resa till Ystad och Österlen känns både hemma och spännande. Tänk om det blir ett sammanträffande. Jenny och hennes tre väninnor cyklar förbi mitt fönster…nä… den gubben går jag inte på. Detta har redan hänt innan det blev bok. Jag är från Halmstad och kan skilja på dikt och verklighet 😉

När kommer nästa mord?

DSCN8489

Jag läste en välskriven spännande bok för några veckor sedan via Läslustan vi är med i. Titeln var ”Laglöst land”. Författaren Håkan Östlundh. Såg att han hade gett ut ett tiotal böcker. Eftersom handlingen var förlagd till min favoritö Gotland låg han bra till i mina ögon redan från start. Insåg att huvudpersonerna figurerat i tidigare böcker. När jag hittar en bra författare som skriver ”serieböcker” vill jag gärna börja på ruta ett. I lördags var vi en runda på Ystad Bibliotek. Först gjorde Solveig mig uppmärksammad på två böcker med min favoritförfattare Jussi Adler-Olsen som stod frestande uppsatta på en hylla. Jag läste snabbt de okända titlarna och blev glad som en speleman tills jag insåg att min danska är sådär. 😦

Inne bland deckarna och spänningsböckerna blev jag glad igen när jag hittade åtminstone en bok av Håkan Östlundh. Ett rätt spännande fotoomslag. ”Jag ska fånga en ängel” var titeln. Jag vände på boken och läste baksidan. Funderade på polisnamnet Paul Bäckström. Var han med i boken som jag nyss läst? Mitt taskiga minne. Antagligen. Han flyttar såklart från Sollentuna till Gotland senare i sin karriär. Prasslar med en framgångsrik gift bokförläggare med kontor i Gamla stan. Samtidigt sker en konflikt med allvarliga följder mellan ungdomsgäng från skilda samhällsklasser.
Håkan är en god stilist. Själv försöker jag dra mina egna slutsatser och se mönster i handlingen som har psykologiska inslag. Många bottnar. Vad ska hända för spännande? Ungdomsstoryn måste såklart höra ihop med vuxenvärlden på något dolt sätt. Eftersom boken är välskriven läser jag på. Snart har jag läst 300 sidor av de ca 400 sidorna totalt. Jag ligger i sängen och kan inte sluta läsa eftersom jag är så pigg. Solveig har somnat för länge sedan. Då börjar jag storskratta så hon vaknar. Jag kan inte hindra anfallet. Visst hade jag de sista femtio sidorna börjat ha inre åsikter. Hade författaren inte tappat tempo? Körde han inte fast i detta med det dåliga samvetet för otrohetsaffären? Var det inte dags att släppa fram fler obehagliga episoder? Började inte alla detaljerade förhör med de misstänka unga grabbarna ta för stor plats? Det flöt inte på. Håkan hade verkligen utvecklats i senaste boken, tänkte jag.
Där ungefär ringde en ljudlös klocka i mitt huvud. Jag vände på boken. ROMAN stod det mellan författarnamnet och titeln. Efter att jag pussat min älskade godnatt igen kunde jag läsa vidare med de nya förutsättningarna, när jag insett att personalen på bibblan hade satt upp boken fel. Den skulle stått i hyllorna bland svensk skönlitteratur. Nu blev det en helt annan läsupplevelse när jag inte hade samma krav och förväntningar längre. Kraven på att det skulle dyka upp något hemskt skruvades ner.

För första gången funderade jag på om inte en av mina vänner hade rätt. Förlagschefen och jag tyckte att det blev ett ord för mycket i ”himlen” om hon skrev dit ordet Roman på mitt omslag. För plottrigt. Det var ju så självklart till den fina framsidan. ”Mina fotsteg i ditt hjärta”. Inte kunde någon få för sig att det var en kriminalbok.
Men nu börjar jag fundera… kommer någon att vänta på att författaren ska redogöra för hur det är tekniskt möjligt att se fotspår i denna viktiga faktabok som står placerad på Ve (Medicinavdelningen) på ett av Sveriges kommunbibliotek. Jag ber om ursäkt på förhand och hänvisar fegt till förlagschefen och till att bibliotekspersonal och butikspersonal kan göra placeringsmissar. Fel gör vi alla. Det gäller bara att variera dem. 😉

Igår kväll fick jag äntligen ett livstecken från Danmark. Provboken är på väg enligt mejl. Gissar på att boken skickas via flaskpost eftersom det tagit sådan tid jämfört med hemsidans information. Bäst att sticka ner till havet och spana idag. 🙂 Vilken färg tycker ni att jag ska välja när jag börjar göra markeringar i boken?

DSCN8488

Månadens boktips – ”Journal 64” av Jussi Adler-Olsen

Jussi Adler-Olsen har gjort det igen. Denna mästerliga danska författare och dramatiker drar i precis rätt nervtrådar. ”Journal 64” är en ytterst spännande och gripande thriller med en lovande personskildring. Den avslutas med en Grand Final som heter duga.

Det var först 2011 jag kom i kontakt med Adler-Olsen när jag med stor behållning läste ”Kvinnan i rummet”. Den boken blev hans stora genombrott, såväl i hemlandet som internationellt. För den boken fick han Glasnyckeln, d.v.s. årets bästa skandinaviska kriminalroman. Nu är det ett tag sedan han passerade fem miljoner sålda böcker i sin karriär.

Även ”Journal 64” handlar om Avdelning Q som har sitt högkvarter nere i källaren i polishuset. Till denna plats är den bittre slitne Carl Mörk tvångsförpassad. Carls uppgift är att lösa Cold Cases eller inget alls om han fick bestämma själv. Samspelet mellan Carl Mörk och hans omaka, mystiska assistent Assad från Syrien är helt underbart. Sedan kvarstår fortfarande svaret på frågan om Assad verkligen är utbildad polis eller mest en person med en ruskigt god intuition. Böckerna innehåller mängder av roliga språkförvecklingar och författaren får mig att ständigt dra på smilbanden.
”Varför måste du hålla på med datorn i svinottan?”
”Varför kallar du mig svin, Carl?”
”Det är ett talesätt.”
”Är du säker på adressen Assad?”
”Är en bomb säker, Carl?”
Assad byter fort skepnad både till språket och till sättet. I det muntliga pendlar han mellan att förändra danskan till att spotta ur sig djupa talesätt.
”Doppar dromedarer tårna i samma sjö de dricker ut?”
Han går från snäll och artig pojke till en livsfarlig person med oanad kapacitet på nolltid. Inte ens Carl Mörk hänger med i svängarna.

För att ni ska få full valuta bör ni läsa dessa två böcker i rätt ordning och gärna med kort mellanrum mellan läsningarna. I ”Journal 64” får även den andra assistenten Rose en större roll. Rose som byter personlighet efter dagsform. Endast en ställd diagnos från schizofreni. Carl Mörk har ett minst sagt trassligt privatliv. Han känner skuld till att hans ena kollega blev skjuten till döds och ännu mer skuld för att den andra kollegan är förlamad från topp till tå. Denna Harry ligger numera som en grönsak hemma i Carls hus efter sin skilsmässa. Den sistnämndas hjärna är dock fortfarande slipad. Mörks torftiga privata kontaktnät består av frun som han inte har råd att skiljas från, en oborstad plastson och en inneboende homosexuell man med en speciell hobby, Morten, som samlar på leksaksbilar. I förra boken tog Carl Mörk sig friheten att låna en av hans älsklingsbilar i smyg. Det höll på att sluta med världskrig.
När Mörk äntligen tycks ha fått napp på kärleksfronten och är bjuden på Mårten gåsmiddag slutar det givetvis med katastrof. Ändå ler jag åt sammankomsten och att såsen blev tillspetsad av kroppsvätska.

Det handlar om flera parallellhandlingar i ”Journal 64”. Först och främst den hemska tid då ”missanpassade” kvinnor med tvång fördes till Kvinnohemmet på ön Sprogö. Flertalet blev sedan steriliserade mot sin vilja.
Fem människor tycks ha försvunnit inom samma tidpunkt enligt en mapp Rose släpat ner till källaren. Några av dessa personer verkar ha något gemensamt med Sprogö.
Dessutom strör ledningen på polishuset salt i såren från när Mörk och hans kolleger blev överrumplade. Nya bevis har kommit fram som talar emot Mörk. Fingeravtryck på helt fel ställen. Vittnen som ändar sina versioner. En kusin till Mörk som ändrar på en annan gammal story och hävdar att han och Mörk tagit död på kusinens pappa. Snaran dras åt från alla håll och kanter och risken för suspendering för Carl Mörk är stor.
Som läsare lotsas vi skickligt mellan november 1985, augusti-september 1987, till nutid september-november 2010 och slutligen till ett mycket oväntat och dramatiskt slut.
Adler-Olsen rör sig obehindrat mellan de två ultimata och skilda världarna – livet och döden. Som en trasmata med olika mörkfärgade bitar knyter författaren ihop de olika handlingarna allt eftersom spänningen tätnar i den suggestiva thrillern. Han för oss bakåt, framåt och åt sidorna i ett allt mer accelererande tempo som gör att man som läsare upplever det som om man verkligen är DÄR.

Jussi Adler-Olsen är född 1950 i Köpenhamn. Jussi studerade en mängd olika ämnen. Ex är han utbildad inom politiska studier, har en utbildning i filmvetenskap och har haft olika jobb innan han på senare år blev författare på heltid. Jussis pappa var överläkare inom psykiatrin och har säkert delat med sig av många tips inför skrivandet av ”Journal 64” som är utgiven på Bra Böcker 2012.        

Läslustan

Kända författare, nya böcker – ett smart sätt att läsa på! 60 nya böcker för 399 kr. Läs allt vad du orkar – så mycket du vill. Sista boken du lånar – behåller du!

Orden lät lockande när vi läste broschyren förra hösten i Bokhandeln på Stortorget i Ystad. Då hade det redan gått ett tag sedan starten men vi hängde på tåget. Det fanns många av våra favoritförfattare med på listan. Att just deras böcker inte fanns inne på hyllorna tog vi hänsyn till och valde istället i början att satsa på nya bekantskaper. Riktigt trevligt att stöta på ett nytt guldkorn av en författare som vi inte ens hört namnet på förr. Vi satte personliga betyg på böckerna. Från ett till fem. Tillsammans hann vi läsa femtio böcker.

En sak har jag lärt mig i mogen ålder. Har en bok inte fångat mig efter sjuttiofem sidor slår jag ihop den och åker till bokhandeln och byter. Ibland ger jag upp ännu tidigare. Börjar bläddra och kan inte låta bli att tänka på mitt eget skötebarn Mina fotsteg i ditt hjärta. Hur i all sina da´r har denna bok kunnat bli utgiven, tänker jag när jag läser en dålig bok. Ibland även från ett känt förlag. Visst vet jag att smaken är delad. Men kan verkligen någon läsare se något läsbart i denna tegelstensroman? Tidigare brukade jag fortsätta läsa för att försöka hitta någon mening med boken. Ge författaren en andra chans. Nu tycker jag att livet är för kort, vill ha valuta direkt. Fem av de femtio böckerna fick en etta i betyg och blev aldrig utlästa. Detta är en trevlig blogg så de ska inte bli uthängda.

Blev ni nyfikna på vilka som fick toppbetyg av mig? Snälla bli det! Här kommer mina femmor och fyror. Tre titlar fick full pott och hela tolv böcker fick en i många fall stark fyra.

  • Någonstans inom oss av Kajsa Ingemarsson (skönlitteratur)
  • Kvinnan i rummet av Jussi Adler-Olsen (deckare)
  • Hotell i hörnet av bitter och ljuv av James Ford (skönlitteratur)
  • Ögonblick som förändrar livet av Annika Östberg (memoar)
  • Sommarhuset av Anna Fredriksson (skönlitteratur)
  • Porto Francos väktare av Ann Rosman (deckare)
  • Dolda djup av Ann Cleeves (deckare)
  • Himmelsdalen av Marie Hermansson (skönlitteratur)
  • Änglarnas svar av Stefan Einhorn (skönlitteratur)
  • I natt är du död av Viveca Sten (deckare)
  • Sankta Psyko av Johan Theorin (deckare)
  • Lärljungen av Michael Hjort & Hans Rosenfeldt (deckare)
  • Det goda inom dig av Linda Olsson (skönlitteratur)
  • Delhis vackraste händer av Mikael Bergstrand (skönlitteratur)
  • Himmel över London av Håkan Nesser (skönlitteratur)

Femton boktips till mörka dystra höstkvällar när Du vill kura skymning. Troligtvis kommer någon av titlarna att bli Månadens Boktips nästa gång. Glöm bara inte bort att smaken är delad 🙂 Nu ska jag cykla ner och se vad nästa säsongs boklista bjuder på. Lämna gärna svar till hösten om jag lyckades locka Dig till en trevlig läsupplevelse – för det var mitt mål.