Ofta brukar vi välja att starta vid Österport när vi ska besöka den coola Innerstaden i Visby. Just den porten känns som hemma på något vis.
Den idylliska sagostaden är rejält kuperad på vissa ställen. Därför uppskattade jag att i uppförsbackarna rida på Fabian. 🙂
Men det klassiska affärsströget från Södertorg längs med Adelsgatan är relativt platt hela vägen.
När Solveig gick på klädesäventyr passade jag på att skaffa egna kontakter. Jag måste erkänna att guteborna är ganska fåordiga. Min charm gick inte hem. Har jag blivit för ringrostig? 🙂
Fårskalle stämmer kanske på mig.
Trist att jag inte hade med egen stol och några ”Mina fotsteg i ditt hjärta” och ”Skimrande ögonblick – och dagar i grått”. Sveriges manlige boksigneringskung från lilla Laholm är en gemytlig ”Nalle”.
Detta ska visst vara Visby innerstads mest fotograferade gata – Fiskargränd. Sorgligt att torkan varit tuff. Annars kunde bilden hamnat som en Header på min blogg eller Facebook om rosorna blommat för fullt.
Sankta Katarina vid Stora Torget. Leka gömme inne där en natt kunde varit en utmärkt blogglek. 😉
Efter några timmar berättade Libra för mig med hjälp av siffror och en pil rakt ner, att det var dags att tanka för diabetes ett grabben.
Som vanligt fixar ett wienerbröd att hålla ett jämnt och bra blodsocker i schack. Bra även efter utflykten. Vad igenkorkade blodkärl tycker om saken är en annan femma. Jag gör detta knep bara en handfull gånger på ett år.
Ändå kände jag mig iakttagen från ovan.
Och från marken. Vilka långa svansar katter har i innerstaden. För inte tala om hur låååånga ben befolkningen har.
Har det att göra med att ben blir starka av uppförsbackar och kullersten? 🙂
Jag kommer aldrig att glömma när vi just var på väg in i den välsorterade te/kaffebutiken och Jennifer ringde. Hon berättade att hon kommit in som reserv i Uppsala och skulle ägna kvällen åt att fundera på om hon skulle behålla sin plats på Lunds Universitet och läsa om miljö eller … Hon kom rätt snabbt fram till att hon skulle ångra sig resten av livet om hon inte tog chansen. Nästan femtonhundra sökande till 60 platser.
Jag hade gärna lyssnat och sett på Melissa Horn som skulle uppträda i S:t Nicolaus samma kväll. Det kunde blivit en magisk afton. ❤
Cirka 2000 personer bor året om i Visby Innerstad. I hela den idylliska småstaden bor 25 000 personer året runt. I detta huset skulle jag kunna tänka mig att bo.
Lysande idé. Någon måste dock laga punkan snart. Undra om fler kommuner i vårt land kommer eller har tagit efter?
Vi tog en skön ”siesta” vid S:t Hans ruin innan vi var redo för den tuffa Trappgränd. Jag vågade inte gå in på Lejongränd och Elefantgränd. Istället klappade och tackade jag fåret Fabian för hjälpen och sällskapet. 🙂
Det finns numera tjugosju torn (från början var det tjugonio). Detta är det mäktiga och fruktade Kajsartornet som fungerat som fängelse.
Tacka vet jag Kärleksporten. Gissa vad vi gjorde där? Undra hur många miljoner kyssar som bytts där? Hur många har varit hemliga? Farliga?
Vi tog Kajsarporten ut till nya äventyr utanför Visby 3,44 km långa ringmur.
Du ska vara glad att du slipper se alla bilder som jag/vi tog. 🙂 Jag älskar både Gotland och Visby innerstad. Det är kittlande med all historia som jag kan fundera på när jag flanerar på kullerstenen i trånga gränder. Betraktar kyrkoruiner. En skön mix av mysiga små butiker och café eller matställe runt varje hörn. Det är svårt att se sig mätt. Vill jag byta position är det bara att glida in i Botaniska trädgården eller besöka Almedalen utanför bibblan, som vi gjorde några gånger när vi tankade över bilder från kameran till externminnet.
Strandpromenaden från Kruttornet till Snäck, där vi såg solnedgången var mums. ❤
Jag rekommenderar Gotland och Österlen till alla som orkar lyssna. Nu dags för fika. Ska jag välja altanen eller balkongen?
Bloggäventyr med Bosse Lidén 