Vanligtvis njuter jag av en tilltalande bok i ungefär en vecka. Oftast rör det sig om tegelstenar, som allt fler romaner tenderar att vara.
”Har du någon oläst bok nu? Den här boken kanske du vill läsa.”
Solveig hade läst femtio sidor i boken när hon frågade mig.
Nästa dag vid mitt ensamfika kom jag att tänka på hennes ord och knallade ner en våning och hämtade ”Jag är här”.
Därefter var dagen sig inte lik.
Jag förflyttades till en fictionplats och under några underbara timmar var jag fast i de 184 sidorna. Denna debutroman av fransyskan Clélie Avit vann det franska priset Prix Nouveau Talent 2015 (Nya talanger).
Romanen ”Je suis là” innehåller 26 kapitel och är skriven i jag-form. Växelvis låter författaren Elsa och Thibault vara jaget i kapitlen.
Briljant. Fängslande. Omöjlig att lägga ifrån sig en längre tid. Måste, måste få veta. Jag fylldes av frågor de stunder som jag gick och tänkte på berättelsen och gjorde kopplingar till verkliga livet. Hur skulle det gå för Elsa som låg i koma sedan tjugo veckor och där ingen visste att hon efter ca fjorton veckor kunde höra igen? Läkarna hade börjat bearbeta föräldrarna att skriva på papper så de kunde stänga av alla maskiner.
Thibault brottas med helt andra problem. Han vägrar gå och hälsa på sin skadade bror fler gånger i rum 55. Efter han skjutsat sin mamma och sin kusin till sjukhuset flyr han in i trapphuset. Eller han tror det är trapphuset när han lutar sig mot väggen och glider långsamt ner på golvet. Hans ilskna tankar är riktade mot sin bror. Plötsligt inser han att han inte andas in sjukhusdoften. Mysko tänker han. Från sin plats på golvet kan han se ett par ben. Han blundar för att koncentrera sig. Så kommer han på vad det doftar. Jasmin. Precis som teet hans mamma brukar dricka på morgonen.
Underrubriken stämmer till hundra procent. ”En kärlekshistoria på liv och död”. ❤
Rekommendation från bloggaren. Låna, köp, läs, njut, gråt och mycket mer. En förträfflig höstbok. Den här romanen kommer definitivt att filmas inom det närmaste året. Gärna i fransk regi, franskt tal och med den franska filmtiteln. ”Je suis là”. Fler krav har jag inte för närvarande. 😉