Önskelistan till Sommartomten

För ett tag sedan gjorde vi våra sommarbeställningar till biblioteket. Jag tänkte i efterhand ge mina/våra betyg, om vi läst klart böckerna. Då blir det också en scannad bild på omslaget. Därför är du välkommen tillbaka till detta inlägg – som naturligtvis finns i min bloggs kategori BOKTIPS.

Här är titlarna/författarnamn/ och genre om det stod i katalogerna:
Jungstedt, Mari
. Det andra ansiktet. Kriminalroman.
Rosman, Ann. Vågspel. Spänning.
Haag, Martina. Det är något som inte stämmer.
French, Tana. En hemlig plats. Kriminalroman.
Olsson, Vibeke. Drömmen om Elin. Roman.
Neuhaus, Nele. Snövit ska dö. Kriminalroman.
Moyes, Jojo. Arvet efter dig. Roman.
Abrahamson, Emmy. Hur man förälskar sig i en man som bor i en buske.
Mattsson, Set. Så länge min bror andas. Historisk roman.
Webb, Katherine. Sanningen om Alice. Roman.
Baldacci, David. Den skyldige. Kriminalroman.
Martin-Lugand, Agnès. Lyckliga människor läser och dricker kaffe.
Chase, Eve. Black Rabbit Hall.
McFarlane, Mhairi. Det är inte jag, det är du. Roman.
Mackintosh, Clare. Jag lät dig gå. Psykologisk thriller.
Hornby, Nick. Funny girl. Roman.
Anthony, Lawrence. Mannen som talade med elefanter. Roman.
George, Elizabeth. Oanade konsekvenser.

Mina förhoppningar:
Jag hoppas få läsa minst 5 st böcker som får fem glada gubbar  😀
och 5 st böcker som får en fyra i betyg av fem möjliga. Några romaner kommer jag inte att läsa själv. Några kommer jag att droppa om de inte fångat mig de första femtio sidorna. Ibland känner jag ”nej tack läsning”, långt tidigare.  😦

Författarnamn i färg = Boken har varit och hälsat på i vårt hem.  🙂
Vill du läsa mer om böckerna och författarna får du googla titlar och namn.

Arvet efter dig
Arvet efter dig.
Intressant att få läsa en fortsättning på succén ”Livet efter dig” som jag hade haft som en fullpoängare. Här når Moyes enligt mig inte upp till samma höga nivå. Men en mycket läsvärd bok om kärlek och sorg. En speciell härlig humor på gränsen till svart, genomsyrar hela romanen.
Bosse: 4/5. Solveig: 4/5

Nele Neuhaus
Snövit ska dö.
Det var länge sedan jag läste en tysk kriminalroman i klassisk pusselform, med många misstänkta. Nele Neuhuas var en trevlig nykomling för mig. Berättartempot skruvades upp rejält på slutet och var avgörande för min betygssättning. Istället för att gå igång ännu mer (som jag hade gjort för tjugo år sedan) går tankarna till att läsupplevelsen hamnar farligt nära gränsen mellan känslan av äkta spänning och en hopsnickrad text. Det tenderar till att bli för mycket på för kort tid.
Bosse: 4/5. Solveig: 3/5

Det är något som inte stämmer
Det är något som inte stämmer. Jag brukar vara väldigt förtjust i Martinas böcker. Hennes speciella humor gränsar till min egen. Här tappade hon mig på slutet. Vissa saker rinner ut i sanden. Men boken är helt klart läsvärd.
Bosse: 3/5.

Clare Mackintosh
Jag lät dig gå. En fängslande psykologisk thriller där det görs en hel del överraskande vändningar i handlingen. Två dominerande teman är sorg och skuld. Den brittiska författaren har jobbat tolv år som polis. Det finns några svaghetspartier som lyser genom, där författaren har mer att lära för framtida projekt.
Bosse: 4/5.

Det är inte jag
Det är inte jag, det är du. Detta är tredje boken av författaren som är född i Skottland.
Så här gick det till: Jag friade. Paul sa ja. Sedan tog livet en helt annan vändning.
Det gjorde det för mig som läsare också. Efter trettiosex sidor slog jag ihop boken.
Bosse: Ej utläst.  😦

Lawrence Anthony
Mannen som talade med elefanter.
En dag får Lawrence Anthony ett telefonsamtal: vill du ta hand om en mindre elefanthjord? Det är besvärliga elefanter, de är aggressiva, flera i den ursprungliga hjorden har haft ihjäl människor och de misstror och attackerar dem. Du har en dag på dig att bestämma dig annars skjuts de.
Solveig: 4/5

Tana French
En hemlig plats. En febrigt tickande roman om grymt intrigerande och mörka hemligheter, men också om svindlande ung kärlek och en magisk stark vänskap.
Första kapitlet slutade på sidan tjugosex. Då skiljdes vi åt. Berättartekniken tilltalade mig inte alls.
Bosse: Ej utläst. 😦

Den skyldige
Den skyldige. Detta är fjärde boken om den stenhårde, men också sympatiske hjälten Will Robie.
Svårt att sätta betyg på denna ojämna bok som tenderar att bli overkligt naiv i vissa lägen och ett frossande av våld i andra lägen. Samtidigt finns det en spänning inbakad som jag kommer ihåg från några gamla höjdarromander av Baldacci. Jag har även gett upp någon av hans tidigare böcker. Just nu minns jag inte på vilket svensk bokförlag de andra tjugo titlarna låg. Redigeraren på Bokfabriken skulle aldrig fått redigera mina böcker.
Bosse: 3/5.

Eve Chase
Tillbaka till Rabbit Hall. En roman om kärlek och familjehemligheter.
Solveig: 5/5

Elizabeth George 2016

Oanade konsekvenser. Den nittonde bladvändaren med Thomas Lynley och Barbara Havers. I denna tegelsten får det omaka paret en mindre plats än vanligt bland de 612 sidorna.
Bosse: 4/5 Solveig: 3/5.

Drömmen om Elim

Drömmen om Elim.
Solveig: Ej utläst. 😦

Nick Hornby

Funny Girl. Fornby tog mig med storm med boken ”Om en pojke”. Han höll sitt grepp om mig med böckerna ”High fidelity” och ”Fever Pitch”. Även om de inte nådde samma höjd. Sedan blev jag besviken på några romaner. Detta var hans sista chans att övertyga mig om hans storhet. Vilket pladder.
Bosse: Ej utläst. 😦 Gav upp efter sidan 93. Jag ville så gärna ge Hornby en ny chans.

Lyckliga människor

Lyckliga människor läser och dricker kaffe. Denna franska bok började som en egenutgivning och har sålt i 350 000 exemplar i Frankrike och ska bli film.
Berättelsen som startar i Paris fortsätter i lilla byn Mulranny på Irland. Diane bär på en årslång sorg som ingen borde få uppleva. I en bilolycka förlorade hon både man och femårig dotter. Efter att ha snabbt kommit in i handlingen och njutit av romanens format i mina händer började jag drömma om en femma i betyg. Det fanns alla förutsättningar för att uppfylla drömmen. Då kom den ena rökbomben efter den andra. Jag störde mig på alla giftpinnar som tog upp textutrymme och en rival som inte kändes trovärdig. Det sistnämnda kunde gjorts mycket bättre. Ändå fanns det många lysande stycken. Ämnet sorg passade såklart författaren som arbetat som psykolog. Där lirade hon på hemmaplan och texten fick nerv.
Bosse 3/5 Solveig: 2/5

Det andra ansiktet

Det andra ansiktet är den trettonde boken om Kriminalkommissarie Anders Knutas på Gotland. Här räknade jag snabbt ut vem den skyldige var. Mari är bra på hantverket men kanske var jag denna gång lite för snäll i betyget. 🙂
Bosse:4/5

Emmy Abrahamson
Hur man förälskar sig i en man som bor i en buske. En kärleksberättelse om att våga välja med hjärtat och se bortom yta, förväntningar och trasiga kläder.

Bosse: 3+/5 Solveig: 3/5

Sanningen om Alice
Sanningen om Alice. Två starka kvinnor riskerar allt för att få fram sanningen om vad som hände Alice.
Solveig 3/5

 

Så länge min bror andas

Så länge min bror andas. Den kritikerrosade författaren skildrar judarnas flykt och krigets brutalitet, men även människornas förmåga till förtröstan och längtan i ett nattsvart mörker.

Bosse: 5/5.

Ann Rosman ej läst

Bosse: Fick hoppa denna bok på grund av tidsbrist.

 

 

 

Annonser

Tredje boken i serien om Kurt Wallander; ”Den vita lejoninnan”

Fast text:
Jag tänkte hedra Henning Mankell (1948-2015) under året och fira att det 2016 är tjugofem år sedan första Wallanderboken kom ut. ❤

Tredje boken

”Väl på sjukhuset i Johannesburg konstaterades att jag hade en aggressiv gulsot. Jag låg på sjukhuset och tänkte ut historien på nätterna. När jag frisknat till och kunde åka hem till Maputo hade jag den i stort sett klar för mig. Om jag minns rätt skrev jag den sista sidan först. Det var dit jag skulle.”                                                                                                                                          Henning Mankell

Bild åtta
Han for ut till Kåseberga och satt en stund på höjden och såg ut över havet.

Tredje boken i Wallandersviten:
Den vita lejoninnan, 1993, 480 sidor. Ordfronts förlag. Engelsk Titel: The White Lioness. Publicerad i 28 länder.

Personligt:
Sidantalet har växt sedan de två andra böckerna. En tredje och fjärde skrivvariant har använts. Parallellhandling mellan Sydafrika och Sverige. Dåtid och nutid. Precis som i de två föregående böckerna gör Mankell det med stil och på ett övertygande mästerligt sätt. Samtidigt bjuds läsaren på en lektion i Sydafrikas mörka historia.

Tidsintervall:
Prolog i Sydafrika 1918. Startdatum, 24 april 1992, Ystad. Slutdatum 12 juni 1992, Kapstaden.

Huvudperson:
Kurt Wallander. Förste Kriminalkommissarie.

Familj:
Linda. Dotter. Läser fortfarande på en folkhögskola i Bromma.
Kristina. Syster som bor i Stockholm.
Karl Wallander. Far. 80 år. Ska gifta sig d. 20 juni med hemhjälpen.
Gertrud Andersson. 50 år. Kommande hustru till Karl Wallander.

Kollegor:
Otto Björk. Polismästare.
Martinson. Yngre polisman. Slarvig, impulsiv, skarpsinnig.
Ebba. Receptionist och alltiallo.
Karl Evert Svedberg. Spelar en betydligt större roll i denna bok.
Peters och Norén. Delar patrullbil. De både ser märkliga saker och missar stort, när de blir lurade bort från sin vaktposition.
Sven Nyberg. En skicklig polistekniker som kommit från Malmö några månader tidigare. Tvär och svår att få muntlig kontakt med.
Per Åkesson. Åklagare som är tillbaka efter sin tjänstledighet.
Hansson. Brutit benet och har paus också i denna bok från huvud-äventyret.
Engman. Polisaspirant som ersatt Näslund eftersom denne flyttat tillbaka till Gotland.

Ica Kvantum
Svedberg gick in i ICA-butiken, visade sin legitimation och bad att få tala med föreståndaren för att få reda på om en ovanligt fet person varit inne och handlat i affären den senaste tiden. 

Personer utanför polishuset:
Sten Widén. Vän till Kurt. Driver hästgård. Förtjust i starka drycker, cigarrcigaretter och unga kvinnor. Denna gång bor det en Ulrika och en Kristina på hästgården. Sten har börjat sjunga igen. Tar större plats i denna tredje bok.
Kommissarie Lovén. Polishögkvarteret på Kungsholmen.
Pastor Turesson i Metodistkyrkan i Ystad.
Robert Åkerblom. Orolig mäklare.
Stig Gustafson. F.d. maskinist på en Polenfärja. Bor i Lomma.
Peter Edler. Brandman. Har en hel del att släcka denna gång.
Morell. Ökänd hälare i Malmö som även börjat med lånerörelse.
Peter Hansson. 23-årig tjuv. Född i Hörby. Gick rejält på pumpen. 😉
Alfred Hansson. Vollsjö. En morgontrött lackerare.
Annika Hagström. En kassörska med blick för riktigt feta personer och med polisdrömmar.
Paul Jörgensen. Fiskare från Dragör.
Anatoli Konovalenko. En rysk rasist som hatar demokrati.
Vladimir & Tania Rykoff. Bor i Hallunda.
Victor Mabasha, Ben Travis, Jan Kleyn, Franz Malan, Nelson Mandela, President de Klerk, utrikesminister Botha, Pieter van Heerden, Sikosi Tsiki, Samuel de Beer, Georg Scheepers, Judith Scheepers, Miranda & Matilda, Kommissarie Borstlap i Sydafrika.

Lampisaffären

Han kom fram till torget och funderade på var han skulle äta. I ett anfall av spendersamhet bestämde han sig för Continental. Han gick Hamngatan ner, stannade ett ögonblick vid lampaffärens skyltfönster.

Middagsbordet
Continentals bokade bord Matsalen var nästan tom. Ett ögonblick ångrade han sig. Att sitta ensam med sig själv i en övergiven matsal föreföll honom alltför ödsligt. Men sedan satte han sig i alla fall. Han hade bestämt sig och orkade inte ändra sig.

Taxi
Klockan var halv elva när han lämnade restaurangen. Han var då rejält onykter och hade ingen tanke på att gå hem och lägga sig. Han gick till taxistationen mitt emot Busstorget och for till den enda dansrestaurangen som fanns i staden.

Bokens dos av kärlek åt Kurt:
Blev ögonblickligen förälskad i alla kvinnor han dansade med. Orsak Svensktoppsmusik och all whisky innanför västern. 😉

Fyllesamtal till Baiba Liepa mitt i natten.

Ett sent samtal till BL där han berättade allt hemskt som hänt och som hände just nu.

Den här gången skickade han iväg ett detaljerat, personligt och ärligt brev till Baiba.

Kurts bil:
En Peugeot för ovanlighetens skull.

Kurts karaktärssvagheter/hemlighetsmakeri i denna roman:
Han berättade inte om handbojorna för kollegerna.

Han håller ofta inne med information. Likadant när han var i Stockholm ihop med Lovén. Han bedriver sin egen spaning. Får till slut ljuga för sina kolleger för att få ihop ett pussel av en falsk sanning. Han använder sig av okonventionella former i sitt umgänge med misstänkta eller överbevisade brottslingar.

På sitt eget jobb förfalskar han ett pass till en brottsling. Skyddar honom i sin privata lägenhet och samlar på sig ännu mer stoff som han aldrig kan berätta om för någon annan.
Även Svedberg dras till slut med i hemlighetskarusellen och sjukanmäler sig för att kunna bedriva privat spaning.

Kurts hälsa:
Alltför mycket dricka, långa arbetspass, fel sorts mat, ingen motion och brist på kärlek gör inte Kurts kropp något gott. Kulmen kommer efter några intensiva pressande dygn och där Kurt i självförsvar måste döda för att överleva.

Onsdagen den 10 juni 1992 blev Kurt Wallander sjukskriven med omedelbar verkan. Diagnos: Allvarlig depression. Efter några månader var det många av hans kollegor som började tro att han aldrig skulle komma tillbaka.

Evert Rydbergs kloka ord som lever kvar inom Kurt:
”Det kommer aldrig att finnas ett bra sätt för poliser att framföra budskap om det plötsligt inträffade dödsfallet.” sa Rydberg några månader innan han själv dog.

”Var människa ha sin utmätta tid.”

”Ska du segla till Västindien, så se till att du aldrig kommer tillbaka”, svarade Rydberg ironiskt. ”Man kan inte resa ifrån sig själv.”

”Du kommer att vara polis så länge du lever.”

Nyckelspår & Villospår:
Svart finger, handbojor, mercedes, 9 mm Astra Constable, Sydafrika, Ryssland, Metodistkyrka, KGB, brunn, sprängt hus, askfat av glas och avklippt hår som är alltför bekant för Kurt Wallander.

Kopplingar till tidigare böcker:
Mindes att han kört samma väg en morgon två år tidigare, då ett äldre lantbrukarpar hade dödats på en avsides belägen gård. Han rös till vid minnet. (Mördare utan ansikte)

Unga människor har ofta bra minne, sa Wallander och tänkte på en bankkassörska han haft stor glädje av vid en utredning några år tidigare. (Mördare utan ansikte)

När han kom till Mossby Strand körde han ner till den övergivna parkeringsplatsen … Tänkte på gummiflotten som hade flutit i land just här, med två döda män. (Hundarna i Riga)

”Det skadar inte att du besöker en kyrka då och då”, sa Ebba. Wallander tänkte på de nätter han hade tillbringat med Baiba Liepa i en kyrka i Riga året innan. (Hundarna i Riga)

Varje morgon påminde han sig den gången året innan då han vaknat på natten, kallsvettig, och trodde att han drabbats av en hjärtattack. (Hundarna i Riga)

Där fanns ett kafé som hade öppet om sommaren. Ungefär ett år tidigare hade han suttit där och skrivit ett brev till Baiba Liepa i Riga… som han rivit sönder. (Hundarna i Riga)

Grodor i boken:
Ett: Det står några gånger att han är 44 år och känner sig gammal. Sanningen: Kurt Wallander fyllde 45 år 30 januari 1992.
Två: Gertrud Andersson har jobbat 2 år hos Kurts far. Inte 1 år som det står i denna bok.
Tre: Nätter i en kyrka i Riga ska vara NATT om man ska vara petnoga.  😉
Fyra: Rydberg, den förra kollegan, som nu varit död i snart två år. Rätt ska vara 15 månader.
Fem: Återigen år som den gode Mankell slarvar med. Det är inte fem år sedan skilsmässan från Mona. Hon gick ifrån honom i oktober 1989. Rätt är 2.5 år.
Sex: Senast han träffade Sten Widén var för över ett år sedan. Bättre skrivit över två år sedan.

Kuriosa:
Kurt Wallander hade en återkommande dagdröm som han misstänkte att han delade med många människor. Han drömde att han begick en bankkupp som skulle slå världen med häpnad.
E 14 gällde fortfarande som vägnamn liksom ring 90 000 och ringa nummerupplysningen.
Regementet finns kvar i Ystad med sina befäl och rekryter.
Biltelefoner i polisbilen med möjlighet att slå om till högtalare. Ett stort steg framåt. Annars hade de ibland kontakt med varandra via walkie-talkies

För första gången berättade Kurt om sina två resor till Riga för någon. Detta gjorde han för sin dotter Linda i kafévagnen på ett tåg.

Den 15 maj 1992 gick Otto Björk till sitt rum för att skicka ut en efterlysning och rikslarm efter sin kollega och vän, kommissarie Kurt Wallander.

Sten Widén är kanske den enda riktiga vän jag någonsin haft, tänkte Kurt.

Karl Evert Svedberg hade en gång i tidernas begynnelse blivit polis av ett enda skäl, som han dessutom försökte hemlighålla. Han led av en svårartad mörkerrädsla. Med att bli polis föreställde han sig att mörkerrädslan skulle bekämpas genom att han stärkte sitt personliga mod.

Fars tavlor:
Han hade övergivit sitt eviga tema, landskapet i kvällssol, med eller utan tjädertupp i bildens framkant. Nu stod han och målade ett annat landskap, mörkare, mer kaotiskt.

Citat och stycken som jag uppskattar i denna bok:
Det finns två sorters faror. Den ena utsätter man sig för. Den andra utsätts man för.

Jag vill träffa min dotter, tänkte han. Jag saknar henne ibland så att det gör ont.

Hos honom kan jag inte utläsa var en sanning upphör och en lögn tar vid.

En berättelse är en resa som aldrig har nåt slut.

Han sa att Sydafrika är en gök som ofta lägger ägg i andras reden. Efteråt tänkte han att han hade fått en dotter som såg rakt igenom honom.

En hårsmån från döden ännu en gång, tänkte han. Nu har jag knappast några fribiljetter kvar i mitt liv.

Hans inre almanacka var tom.

Mitt på golvet stod en helt ny musikanläggning. På ovansidan av CD-spelaren låg ett kort. Med önskan om god bättring och välkommen tillbaka. Dina kollegor.

Speciell torr humor på gränsen till svart:
Som vanligt kliade sig Svedberg på flinten och tycktes tankspritt leta efter det hår som var försvunnet.

Nån gång ska jag sammanställa en bok som ska heta Folk Som Vill Hjälpa Polisen. Den kommer att göra mig rik.

Han slet av sig alla kläder och ställde sig naken framför hallspegeln. ”Kurt Wallander”, sa han högt. ”Här har du ditt liv.”

Privat sorg:
I journalen stod det: Depressionen hade enligt patienten börjat över en kopp kaffe på polishuset i Kalmar medan en man låg och brann upp på en bro.

 

Turistbyrån
På Turistbyrån i Ystad hyrde Rykoff ett hus som låg nordost om Ystad, mot Tomelillahållet. Husets läge kunde ha varit bättre. Men intill ägorna fanns ett övergivet grustag som kunde användas till skjutövningarna.

Antal mord/dödsfall:
18 st.

Skjutfältet
När han hade stått uppe på övningsfältet, omgiven av de osynliga fåren, och allt hade varit över, hade han inte haft en enda klar tanke i huvudet. Han visste att Victor Mabasha var död, att han själv hade dödat en människa och att Konovalenko ännu en gång var borta, uppslukad av allt det vita som omslöt dem.

Antal urdruckna kaffekoppar:
57 st.
Bosse nörd kunde inte låta bli denna gång heller.
Berså
Foto från Lidéns Samlingsmuseum.

Bosse Lidéns betyg:
5/5  😀

Sista två meningarna:
Han var inte i första hand boer, en vit man.
Han var afrikan.

Skurup Sparbank
Fastighetsmäklare Louise Åkerblom lämnade Sparbanken i Skurup strax efter klockan tre på fredagseftermiddagen den 24 april. Hon blev stående ett ögonblick och drog ner den friska luften i lungorna, medan hon funderade på vad hon skulle göra. Mest av allt hade hon lust att avsluta sin arbetsdag redan nu och köra direkt hem till Ystad.”

Baksidestext:
Fredagen den 24 april 1992 på eftermiddagen försvinner fastighetsmäklare Louise Åkerblom spårlöst från sitt hem i Ystad. Samtidigt, på andra sidan jordklotet, planerar en grupp fanatiska boer i Sydafrika ett attentat mot en ledande politiker för att stoppa demokratiseringsprocessen. När kriminalkommissarie Kurt Wallander kopplas in på fallet med den försvunna mäklaren förstår han att det inte är fråga om ett rutinärende. Louise Åkerblom är till synes lyckligt gift, har två barn och tillhör metodistkyrkan. Ingenting blir heller lättare när det visar sig att hon blivit brutalt mördad och man hittar ett avskuret svart finger på brottsplatsen. Kurt Wallander står inför sin hittills mest komplicerade uppgift. När han skönjer sambanden med konspirationen i Sydafrika växer hans känsla av otillräcklighet. Det är inte bara några få personers väl och ve som är beroende av att han snabbt kan lösa mordgåtan. Nej, nu ligger hundratusentals människors öden i händerna på kriminalkommissarien från Ystad …


Fotnot:

I denna kategori har jag valt att svara på eventuella kommentarer med en symbol av något slag. Annars skulle jag säkert kunnat prata om Kurt Wallander i många timmar. En tid som jag inte har längre. Men jag läser gärna snälla och intressanta personliga reflektioner. Elakheter och nätmobbing klarar jag mig helst utan.