Kul-tur på café

I förra månaden berättade jag om Lilla Montmartre i Ystad.

Tre

En annan sak som jag uppskattar är att det blir allt vanligare med att det finns en konstutställning på vanliga caféer.

Fyra

Jag tycker det är en trevlig kombination. Fika, umgås, lyssna på samtal och beskåda alster på väggarna. Jag skrev inte smyglyssna. Sådant behövs inte längre. 😉 Dessutom hade vi tur och fick ett fönsterbord med en fin utsikt mot Mariakyrkan och Stortorget.

Sitta och röka på väggarna aja baja

Hallå! Här är rökförbud! Sitta och röka på väggen och dessutom se nöjd ut. Aja baja! 😉 Som straff får du räkna dina vita prickar.

Vått i baken

Frågan är om inte tavlan på toaletten var finast. Jag hade inte systemkameran med på resan. Istället var det mobilkameran som gällde. Eftersom bilden inte blev bra backade jag en bit och nu … gjorde jag min egen tavla, när jag gick emot det stora handfatet. Fy sjutton vad blöt jag blev i baken. 😦 Hade någon badat sitt blöjbarn precis innan mitt besök? Inte kunde det varit för att jag precis tvättat händerna?
Någon minut efter vi gått ut från fiket öppnade sig himlen och vi blev genomblöta. Det är inte ofta jag välkomnat ett rejält lokalt ösregn som var över på tio minuter. 😀
På tal om himmel. Var du ute och såg den blodröda supermånen? Annars är det lugnt. Enligt TT har du en ny chans 2033 att se en månförmörkelse och en supermåne. 😉

Annonser

Månadens boktips – ”Vilseledd” av Linwood Barclay

Denna första gång går tipset till en nagelbitare. Ni som gillar psykologiska thrillers har kommit rätt, men var medvetna om att slutet innehåller fysiskt våld. Enligt Stephen King är detta den bästa thrillern han läst på fem år.

Prologen inleds med att jag-personen, journalisten David Harwood, tillsammans med sin fru Jan och deras fyraårige son Ethan, ska tillbringa en sommarlördag i en stor nöjespark några mil bort från bostaden. De åker iväg tidigt på morgonen. Väl innanför grindarna går allt snett. Ethan somnar direkt i sulkyn. Han märker därför inte att en man med skägg rullar iväg med honom när David gått för att köpa glass och Jan råkat få en sten i skon. Genast tror man som läsare att det handlar om kidnappning av ett barn (om man inte läst baksidan). Så är inte fallet. Istället är det hustrun Jan som försvinner helt spårlöst en stund senare. Polisen har svårt att acceptera att det bara är beställt EN vuxen- och en barnbiljett på nätet till nöjesparken. Inte heller har någon av övervakningskamerorna på nöjesfältet fångat Jan på bild, trots att hon enligt David gått in och ut en extra gång för att hämta saker i bilen. Som ni förstår dras snaran åt hårdare och hårdare runt Davids hals för varje ny ledtråd som pekar mot att han mördat sin hustru. Grannarna vänder honom ryggen. Media jagar honom febrilt. Det är David mot hela världen, där han desperat letar runt i Jans gamla hemliga fotspår. I en sidohandling försöker David gräva fram sanningen om påstådda mutor för att få tillstånd och bygglov för ett stort privat fängelse på orten. Eller är det ingen sidohandling? Till slut kommer det oundvikliga. Ett kvinnolik hittas i närheten av platsen som David och Jan befann sig på dagen INNAN nöjesbesöket. Det finns ett vittne som både sett paret och även pratat ensam med Jan som då sagt en del märkliga saker. Ingen utom David har därefter sett Jan i livet, eftersom Ethan inte anses pålitlig på grund av sin ringa ålder.

David och Jan har varit gifta i fem år. Ett lyckligt äktenskap enligt David. Farmor och farfar står för barnpassning när David och Jan jobbar eller när paret vill ha en stund för sig själva. David har inte fått många fragment om Jans olyckliga barndom under åren. Hennes föräldrar vet inte om att hon gift sig eller att hon blivit mamma, eftersom hon stack hemifrån redan som tonåring. På sista tiden har Jan berättat för David att hon inte mår bra psykiskt. När polisen snokar runt får de istället bilden av att Jan verkat mer uppåt de sista veckorna. Vem talar sanning? Vem kan man lita på?

Som vanligt gissar jag både rätt – men mest fel när jag sträckläser. Detta är en spännande bok som fångar sin läsare från första raden till den sista. I efterhand funderade jag på om det var sannolikt att David inte hade någon manlig vän i sin egen ålder med tanke på att han beskrevs som utåtriktad. Är det ett medvetet drag från författaren för att förstärkta Davids sårbarhet? En annan sak som jag funderar över är om inte moderskärleken är betydligt starkare än kärleken till diamanter…

Författaren bor utanför Toronto och har tidigare jobbat som journalist på Toronto Star. Boken kom på svenska 2012 på Kabusa Böcker. Göteborgsförlaget har tidigare gett ut tre böcker med samma författare.