Sju skyldigheter som jag har

Tänk att de tänkte på att jag älskar blå färg och därför valde den blå till Ystad när de skulle leverera ”Minnen som stannat kvar”. Det var omtänksamt. Jag blir djupt rörd.  ❤

Nu är det min tur att bjuda igen och tänka på mina skyldigheter. Hade böckerna varit tegelstenar skulle jag kunnat ringa för hämtning. Utnyttjat dörr-till-dörr-service. Jag hämtade vågen men insåg att jag var tvungen att lägga till en riktig tegelsten för att nå gränsen  2000 g. 😉

Kungliga biblioteket (KB) har det nationella arkivansvaret för tryckt material. Deras uppdrag är att genom pliktexemplar samla in och bevara materialet för framtiden och göra det tillgängligt för forskning. Tänk att … mina barndomsminnen, mina busiga upptåg, djupa tankar…. ska det forskas om år 2373. Tur jag slipper stå till svars för dem då. Eller kommer de att kontakta mig på något vis? Vågar inte fantisera vidare. Vill vila i fred när det är dags.

7 ex ska skickas iväg. Förutom KB ska universitetsbiblioteken i Lund, Göteborg, Uppsala. Umeå, Linköping och Stockholm har vari sin bok och en leveransförteckning. Hoppas jag nu fått med alla detaljer och inte glömmer att skicka två blanketter till varje ställe. Det ena ska jag få tillbaka, stämplat och undertecknat som ett kvitto.

Tror ett sådant arbete hade passat mig utmärkt. Helst i min favoritstad Umeå. Hur kommer platsen/utrymmet att räcka till i framtiden? Eller kommer allt att ske utanför den fysiska bläddervärlden? Tankar från en som uppskattar och älskar bläddrandet. Glo på skärmar har jag gjort sedan 1981. Så jag har lite att jämföra med. 🙂

Blir du sugen på att läsa ett riktigt ex. av ”Minnen som stannat kvar” kan du alltid trycka på köp bok/böcker under min header. Själv blev jag sugen på lunch. Det är sol ute. Jag vill åka till havet. Var är ”Den lilla blå?”

Tre steg på vägen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Roman eller kåseribok? Första steget funderade jag på i flera veckor.

 

 

 

 

 

 

 

När Lena Sanders smög in i mitt huvud med en deckarstory som utspelade sig i Abbekås, Ystad och runtomkring Österlen var det frestande att lyssna på henne. Hon berättade att Sebastian åkt till Boston för en läkarkonferens och att hon tillsammans med gamla väninnor hyrt ett sommarhus i Abbekås. Jag lyssnade på henne och förankrade hos experter att det ”hemska” var fullt möjligt.

 

 

 

 

 

Däremot är det inte möjligt för mig att både blogga och skriva en roman. För det sistnämnda behöver jag stänga av allt socialt och försvinna in i en fiktiv värld för minst ett halvår. Dörren är absolut inte låst för framtiden. Först vill jag fylla min gratisblogg på WordPress till hundra procent. En längre tid har det stått 62 % i rutan.

 

 

 

 

 

Därmed var svaret självklart. Jag öppnade i januari, när jag blev ensam efter det att familjens tre kvinnor försvunnit iväg till sina skolor, min wordbank och började bearbeta texter.
Problemet är att ett minne föder ett annat minne. Snart satt jag och skrev ständigt nya texter och underlaget växte till över tvåhundra kåserier. Till slut fick jag sätta stopp för mig själv.
Då började fasen med att gallra. Sakta men säkert gick antalet ner till etthundratre. Jag förde tabeller över antalet ord. I nästa genomläsning/tvättning fick jag ner det till 77 texter på 63 785 ord. Fortfarande alltför många ord för att klara bokryggen.

 

 

 

Jag kom på boktiteln mitt i en januarinatt.

 

 

 

 

 

 

 

Ungefär samtidigt bestämde jag mig för att placera de utvalda texterna kronologiskt, ibland nästan som en fortsättning på förra. En osynlig röd tråd som jag hoppas läsarna uppskattar. Aldrig har jag varit så privat som i de sjuttiotre kåserier som klarat av de fyra tvättningarna som pågått i många hundra timmar.

 

 

 

 

 

 

Under hela processen unnade jag mig att alltid ha en fräsch gerbera att vila ögonen på. Det blev en lek att det skulle vara olika färger så länge det var möjligt.

 

 

 

 

 

 

Det dröjde till slutet av maj innan jag berättade för Solveig att jag beställt ISBN-nummer från Kungliga biblioteket till två nya böcker. Nu bad jag snällt om hjälp med femte tvättningen. I detta läge var jag sekreteraren som satt med datorn på ett bord framför mig och hon som intill, i soffan, läste texterna på vår stora TV:skärm och dirigerade mig. Ibland knorrade jag, men oftast var anvisningarna för bra för att förbises. På självaste midsommarafton nådde vi slutet på tredje steget.

 

 

 

 

 

 

 

 

Sista tiden har det varit blommor från vår egen trädgård som förgyllt skrivstunderna. Visst är den stora pionen läcker. ❤

Fjärde steget är att inlagan åkt iväg till en person som ska sätta texten. Under tiden har jag lämnat över till Solveig att fixa till framsidan på omslaget. Jag valde foto för ett par månader sedan. Nu leker hon med färger, typsnitt och storlekar. Själv ägnar jag mig åt de två flikarna och baksidan. När våra uppgifter är klara skickas de också iväg för att ”sättas”. Under tiden den processen sker på västkusten kommer vi att åka på hemlig utflykt åt ett annat vädersträck. 😉 Hemma passas bostaden av resten av familjen.

Det är många beslut och hårt arbetande innan en bokidé förvandlats till en färdig bok.
Undra hur många veckor/månader som återstår innan två blir tre. Det känns tryggt att vi gjort aktiviteten två gånger förut. Ändå vet jag att vad som helst kan hända. Ex är min danska inte fullgod.

https://bosseliden.wordpress.com/kop-boken/

Tävling nummer sex – 25 000 visningar

Det börjar dra ihop sig till nästa tävling som jag tänkte kombinera med bloggpåsklov.
Jag kommer att från och med imorgon (23/3) lägga in ett foto varje morgon i tio dagar.
(samma upplägg som vid sovbilderna sist)

Uppgiften är enkel. Den 1 april är tävlingsdag. Då har du sett tio av de 3 333 st kaffekopparna som stod i montrar på Lidéns Samlingsmuseum. Skriv denna dag i en kommentar vilken kopp du gillar bäst. Ska bli spännande att se vilken kopp som är populärast hos er. Själv gillar jag alla men allra mest en. En av er vinner dessutom en Trisslott.
OBS! Jag drar en vinnare av ALLA de som lämnat bidrag. Inte bara de som röstade på vinnarkoppen. Tävlingstiden tar slut klockan 23.59 på kvällen. Jag svarar inte på några kommentarer på de första nio dagarna men ni får givetvis skriva om ni vill. Själv är jag fullt sysselsatt med saker som har med mitt manus att göra. Jag måste passa på när mina tre tjejer är hemma och kan utnyttjas i olika sammanhang. 😉 Mitt problem är vitt. Jag hade inte ens i min vildaste fantasi kunnat drömma om att stränderna var långt ifrån snöfria i Skåne veckan innan påsk. Jag hoppas nu på ett riktigt Björn Ranelid mirakel.

Den 11 mars registrerades SolBo Förlag på Bolagsverket. I ett kuvert från Kungliga Biblioteket har det bekräftats att två nummer i ISBN-systemet tillhör SolBo Förlag. Kanske bäst att skriva en uppföljare? 🙂
ISBN är ett trettonsiffrigt nummer som är som ett slags personnummer. Bara en bok i världen kan ha samma nummer.

En sak till om kopparna: Jag kan passa på att svara på en fråga som vi fått hundratals gånger sista åren. Var har ni gjort av alla koppar och andra samlingar? Vi ger samma svar till alla personer. De fyra S:en. Sparat, skänkt, sålt och slängt.

Tävlingsstatistik:
1. Hundra inlägg: I vilken stad finns denna staty? Vinnare: Ingen (eller Bosse Lidén)
2. Sex månader med blogg: Gömda ordspråk. Vinnare: Kerstin Nilsson
3. 10 000 visningar: Bild på en Cuttlebug. Vinnare: Ulrika Gasser
4. Julblogglov. Frågor på mina inlägg. Vinnare: Kerstin Johansson, Kerstin Nilsson. Lena Larsson, Signhild Hortberg, Anette Åkesson
5. 20 000 visningar/Sportblogglov:Tio sovande bilder på Jennifer. Vinnare: Ezter Nilsson
6. 25 000 visningar/Påskblogglov: Tio kaffekoppar. Vinnare: ?

Ha nu fina dagar. Hoppas att ni får njuta av vårtecken i alla dess former när det snart vänder. Visst är vi värda detta nu? Glad Påsk på er även om det känns mer rätt att skriva God Jul om jag tittar ut över det fina vita landskapet.