Jag längtar hela tiden ut

Visst är det vackert med fina blommor inomhus men just nu längtar jag hela tiden ut i naturen.

DSC_0867 DSC008780001

Så här tomt är det bara i Ystad tidigt på morgonen. Vid Påsk vaknade staden upp och folkmängden växte dubbelt och bilarna fyrdubbelt kändes det som när vi skulle ut på Malmövägen och hade en tid att passa.

DSC008870001DSC008960010 DSC008970011DSC008900004

”Solveig! Vänta på mig! Kan vi inte köpa ett gatuhus här nere i centrum så slipper vi alla backarna? Titta här! Om jag får ner alla burkarna med tre bollar. Tror du att vi kan vinna… gå inte så fort. Varför kan vi inte fika utomhus idag? Jag lovar att inte spilla, kan inte hjälpa att jag är så stark eller om det är kolsyran som är för stark.”

DSC008980012

DSC009020016

Är det någon bloggläsare som provat dessa kuddar? Om de är bra kunde jag tänka mig att prova madrassen också.

DSC009000014

Ska vi gå eller åka bil till Glimmingehus? Bäst att ta bilen. Jennifer behöver övningsköra.

DSC009040018Söndagett DSC009080022

Rapsfälten var lite för gröna för min smak. Jag väntar till nästa helg med att fotografera. Då hoppas jag att de är som finast. Eftersom Lizette varit bagerska på hemmaplan valde vi ”Lizzys café”.

DSC009030017

”Lizette! Är alla till mig? Vad ska ni äta?” 😉 Jag är ingen surgubbe trots att jag i sex månader ätit surdegsbröd på alla hemmamackor. Mitt blodsocker har blivit jämnare. Det finns många olika sorter att välja på. Vad tycker du läsare om surdegsbröd?

DSC008800003

På torsdag blir det ett filmtips som är baserat på en Håkan Nesserbok. På fredag ska jag berätta om ett möte jag gärna varit utan. Däremot blev jag förtjust i detta inlägg som jag hittade på en bloggpromenad igår.
http://gunwah.bloggo.nu/Mina-fotsteg-i-ditt-hjarta/

 

 

 

Annonser

Fredagsmys

Ibland kan man bli så lycklig. Så att man känner det i varje fiber av kroppen. En medmänniska som tar kontakt med mig. ”Smeker” mig bakifrån. Glider från sida till sida runt min sfär. Vill inte gå före. Har så svårt för att skiljas från mig, att människan nästan följer med mig till höger fast personen ska rakt fram. Struntar i att jag har en minderårig dotter i bilen. Människans känslor svämmar över. Jag vill vara nära dig. Just dig. Nu. Inte igår. Inte senare.

Det var inte Solveig jag beskrev. Inget ex från forntiden. Ingen dam vid sidan om. Det var inte ens en dam.
Jag körde ut på Malmövägen i regnvädret. Antagligen kom den vita bilen från samma väg som jag. Jag kände mig stressad av att ha bilen så nära att jag gick upp från de nya 40 km till olagliga 50 km. I backspegeln girade han åt höger, tillbaks bakom, höger och tillbaks bakom som en rallyförare. Det var ingen mötande trafik så det hade varit lätt att gasa om min bil. Det gjorde inte chauffören. Då blev jag putt och gick ner till lagliga 40 km. Tyckte att han kunde dra om när kusten var klar. En annan vaken sida av mig var beredd på att han skulle leka engelsman och köra förbi på fel sida. Det hände mig en gång på E6:an trots att jag körde i 110 km. Den gången såg jag bilen komma i hög fart i spegeln. Hade jag gått ut i inre filen hade jag inte suttit här och skrivit denna kärlekshyllning. Troligen hade dock föraren den gången överlevt. De har enligt min privata statistik en viss förmåga att göra det på bekostnad av den oskyldige som får sätta till sitt liv.
Istället försökte min nya vän stressa upp mig igen utan att lyckas. När vi kom till rondellen svängde jag höger eftersom Lizette skulle till tennisträningen. Då såg jag ett väldigt långt finger sträckas upp. Jag blev fylld av en lyckokänsla. Någon bryr sig om mig. Här i en stad där jag inte känner speciellt många. Han visade en del av sig själv. En naken del av kött och blod. Hela min kropp blev helt euforisk… fast tvärtom. Underbara sköna medmänniska. Tack för en mysig fredagskväll. Jag glömmer aldrig vår date. Jag är bara så hemskt ledsen att jag inte hann ta ditt bilnummer. Kanske ses vi på Malmövägen fler fredagskvällar. Ha en riktigt fiiiiin vecka till dess. 😦