Optiskt mirakel

När jag letade efter spännande uppgifter inför min finalfråga i poängjakten snubblade jag över många spännande saker som jag totalt glömt bort. Ibland visste jag inte varför jag sparat prylarna. Andra gånger sköljde nostalgiska vindar över mig. <3.
Kanske får ni se några av minna minnen här i framtiden. Troligtvis inte alla.  😉

Denna uppgift var jag tvungen att testa igen. Nu är det din tur:
Stirra i 30 sekunder på prickarna i mitten och blunda direkt därefter. Vad ser du efter några sekunder? Hur kan detta vara möjligt?

0040003

Jakten på en telefonkiosk

Hemma tillverkas det ofta olika smoothie med den där ”leksaksmaskinen” de har. Helst på sommaren. En av våra döttrar älskar att experimentera med olika ingredienser.
Inte hade jag en aning om de upplevelser som skulle träffa mig redan efter en proteindrink. Det var som att komma på besök på zoo.
Proteindrink

Visst har jag sett rosa elefanter tidigare i mitt liv.

Rosa elefant

Men efter två stycken mangosmoothie såg jag plötsligt fem stycken blå …

Blå elefanter

Vad lätt det är att bli smoothieberonde. När jag svept tre drinkar började fyra stycken chi… nu börjar jag visst sluddra på bokstäverna. Skärp dig Bosse. Fyra stycken giraffer sjunga Franslåten i olika stämmor. ”If I were sorry.”

DSC_39960023

En väckarklocka började ringa i mitt huvud. Bäst jag letar upp en telefonkiosk och ringer till Solveig som har min mobil med på några intervjuer i Malmö, för hon ville ha både hängslen och livrem. Ska jag ta en till smooooothie eller ringa först? Vad svårt det är att hitta telefonkiosker. En vanlig kiosk hittade jag snabbt. Får jag poäng för den LekBosse? Det är kanske lättare att hitta dinosaurier? (inte värt att jag tittar i spegeln)  😉
Det var inte förrän jag lyfte näsan… otroligt fiffigt … om man lyfter näsan följer både blicken och ögonen med. Ungefär som ett Björn Ranelid ”Mirakel”. Vips hittade jag en telefonkiosk i Ystad. Bara man tänker uppåt väggarna går allt bra i livet. Vänta lite. Jag som är lite höjdrädd som Örjan. Nä. Nu får jag inte vara en fegis. Om jag använder mig av taktiken att inte titta neråt kommer det att gå bra. Tror du inte det? 😉 Annars får jag leta upp en påskkvast.  😀
Ringa rättvist

Ps. vilken kick. Jag behövde verkligen bli hög som en giraff. 🙂

Jag såg ett naturens mirakel

Tänk så snabbt livet kan skifta från oro till att få beskåda ett naturens mirakel.

Hallon

Först var jag dyster och nedstämd för att jag antagligen inte skulle få fler färska hallon till frukosten under 2015. 😦

Lilla söta lila blomman

När jag stod och betraktade den lilla lila …

Lykttändaren

… hörde jag ett knäppande ljud. När jag snabbt vände mig om såg jag hur en japansk lykta tändes. Helt fascinerad stod jag och såg ett naturens mirakel. ❤ Jag måste erkänna att jag inte hade en susning om att lykttändaren hade åtta ben. 😉 Vad lite jag vet om livet.

DSC_37350038

Jag var rörd från topp till tå och tårarna började rinna nerför mina höstkinder. Vilket underbart jobb att ha. Fem sekunder senare hade lykttändaren svingat sig upp till översta lyktan och tänt den också. Jag njöt så mycket av upplevelsen att jag glömde ta fler kort. Ni får tro vad ni vill, men jag såg det med egna ögon och de är inte det minsta naivt blå. 😉 Vad vig den var när den samtidigt vred både på ben, kropp och lykta.

Ps. Detta blogginlägg hamnade på kategorin Lite galet. Jag vet inte varför. Vet du?

Passande låttitel

Idag passar det utmärkt att Jennifer står för underhållningen. Här har vräkt ner hela natten och det ösregnar just nu. Vad skönt det är att ha tak över huvudet och slippa ex. dela ut post som brevbärare eller räkna regndroppar. 🙂 Inte heller blir jag blöt när jag bloggvandrar. Vilket märkligt mirakel. 😉 Jag önskar alla mina bloggläsare en fin fredag. Händer det något spännande i helgen som du vill berätta om?

Film fyrtioett av femtio

 

A walk to rememberUndrens tid A walk to Remember

A Walk to Remember
Genre: Romantiskt drama, 97 minuter, 2002.
Betyg:
1). I filmsoffan med familjen: 38/40
2). Bosse Lidén 2014: 109/120

Favoritkommentar: ”Du är min ängel.”

Egna ord: Det finns filmer som griper tag i varenda cell i mig. Jag har nämnt några tidigare under året. Här har ni en till som tog mig med storm. Då var jag ändå förberedd efter att ha läst Nicholas Sparks underbara bok ”Undrens tid” för några år sedan. Bokens handling (liksom filmens) utspelar sig i North Carolina ett par år innan jag föddes. Filmversionen är moderniserad och vinner i en jämförelse. Det är inte ofta det är så. Ändå finns det flera detaljer som är bättre i boken. Här i filmen finns en prolog som sätter ribban direkt för karaktären. Eftersom jag nyligen också läst om boken, tyckte jag att det var mycket intressant att jämföra skillnader mellan film och bok-handlingen. Där finns några tydliga könsrollsförbättringar. En auktoritär pappa har istället blivit en mjuk familjesmitare. Varför blir det en sådan själsfrändskap mellan mig och handlingen i vissa filmer? Jag gillar att analysera på djupet. Helst med filmer som jag har sett många gånger. Bor det en Jesse och en Landon Carter i mig? Jag kan hålla med om att det skulle kunna vara en del i sanningen. Jag kan relatera till mitt eget liv som har innehållit diverse kontraster som gjort mig till den jag är idag. Men sanningen är alltid större än så. Vad har jag gemensamt med personerna i ”Nyckeln till frihet” mer än just att filmen är fängslande. 🙂 Förra gången jag såg ”A Walk to Remember” tillsammans med Jennifer undrade Solveig varför vi såg filmen, med tanke på att vi hela tiden fick stoppa för att snyta oss, eftersom det rann floder av tårar. Självplågeri? Jag vill hellre prata om en annan term som kan uttryckas med ett enda ord; medkänsla.

Baksidestext: Var gång våren kommer till North Carolina, tänker Landon Carter (Shane West) tillbaka på sin gymnasietid och på Jamie Sullivan (Mandy Moore). Landon umgicks med skolans innegäng, och hans vänner hade inte annat än förakt till övers för den självsäkra Jamie. Men när Landon hamnar i skolans dramagrupp, som straff för ett pojkstreck, möter han Jamie på hennes egna villkor. Deras möte väcker lidelsefulla känslor, känslor han inte visste fanns. Och deras möte kom att ändra hans liv för alltid.

Kuriosa: I eftertexterna står det följande: ”In loving memory of” Danielle Sparks Lewis and Jimmy Everest, North Carolina.” Genast blev jag nyfiken hur Danielle och Nicholas Sparks är släkt.” Mandy Moore sjunger själv fyra låtar och Shane West har gjort en låt som är med i filmen.

Dagens fråga: Gråter du när du ser på en sorglig film? Själv har jag aldrig gråtit offentligt i en biosalong eller ihop med grabbar. Då är ventilen automatiskt stängd.

Här är texten till nya läsare om denna bloggkategori som slutar med en tävling i december 2014. https://bosseliden.wordpress.com/2014/01/08/mina-blogginlagg-pa-torsdagar-2014

 

 

 

 

 

Tävling nummer sex – 25 000 visningar

Det börjar dra ihop sig till nästa tävling som jag tänkte kombinera med bloggpåsklov.
Jag kommer att från och med imorgon (23/3) lägga in ett foto varje morgon i tio dagar.
(samma upplägg som vid sovbilderna sist)

Uppgiften är enkel. Den 1 april är tävlingsdag. Då har du sett tio av de 3 333 st kaffekopparna som stod i montrar på Lidéns Samlingsmuseum. Skriv denna dag i en kommentar vilken kopp du gillar bäst. Ska bli spännande att se vilken kopp som är populärast hos er. Själv gillar jag alla men allra mest en. En av er vinner dessutom en Trisslott.
OBS! Jag drar en vinnare av ALLA de som lämnat bidrag. Inte bara de som röstade på vinnarkoppen. Tävlingstiden tar slut klockan 23.59 på kvällen. Jag svarar inte på några kommentarer på de första nio dagarna men ni får givetvis skriva om ni vill. Själv är jag fullt sysselsatt med saker som har med mitt manus att göra. Jag måste passa på när mina tre tjejer är hemma och kan utnyttjas i olika sammanhang. 😉 Mitt problem är vitt. Jag hade inte ens i min vildaste fantasi kunnat drömma om att stränderna var långt ifrån snöfria i Skåne veckan innan påsk. Jag hoppas nu på ett riktigt Björn Ranelid mirakel.

Den 11 mars registrerades SolBo Förlag på Bolagsverket. I ett kuvert från Kungliga Biblioteket har det bekräftats att två nummer i ISBN-systemet tillhör SolBo Förlag. Kanske bäst att skriva en uppföljare? 🙂
ISBN är ett trettonsiffrigt nummer som är som ett slags personnummer. Bara en bok i världen kan ha samma nummer.

En sak till om kopparna: Jag kan passa på att svara på en fråga som vi fått hundratals gånger sista åren. Var har ni gjort av alla koppar och andra samlingar? Vi ger samma svar till alla personer. De fyra S:en. Sparat, skänkt, sålt och slängt.

Tävlingsstatistik:
1. Hundra inlägg: I vilken stad finns denna staty? Vinnare: Ingen (eller Bosse Lidén)
2. Sex månader med blogg: Gömda ordspråk. Vinnare: Kerstin Nilsson
3. 10 000 visningar: Bild på en Cuttlebug. Vinnare: Ulrika Gasser
4. Julblogglov. Frågor på mina inlägg. Vinnare: Kerstin Johansson, Kerstin Nilsson. Lena Larsson, Signhild Hortberg, Anette Åkesson
5. 20 000 visningar/Sportblogglov:Tio sovande bilder på Jennifer. Vinnare: Ezter Nilsson
6. 25 000 visningar/Påskblogglov: Tio kaffekoppar. Vinnare: ?

Ha nu fina dagar. Hoppas att ni får njuta av vårtecken i alla dess former när det snart vänder. Visst är vi värda detta nu? Glad Påsk på er även om det känns mer rätt att skriva God Jul om jag tittar ut över det fina vita landskapet.