Världen är liten

Förra året var det tjugofem år sedan första Wallanderboken kom ut. Det firade jag med att en gång i månaden skriva ett personligt blogginlägg till Henning Mankells ära. Många tusen visningar har de elva inläggen fått och fortfarande besöker främmande människor min blogg varje dag för att läsa och se foton från den fiktiva världen. Detta kan jag utläsa i den utförliga statistiken bakom WordPress-ridån.

En kvinna i Australien började redan efter ”Mördare utan ansikte” att skriva en kommentar på min blogg. Helt otroligt. Anne hade lärt sig svenska genom att först se Wallanderfilmer och därefter köpt böckerna på svenska. Hon hade dessutom lyssnat på flera ljudböcker på svenska.
Anne fortsatte att läsa min blogg. Nu har hon snart kommenterat tvåhundra gånger. Jag har efter varje kommentar känt mig smickrad och blivit imponerad av hennes perfekta svenska. Hon är värd en guldstjärna.  ❤

Igår kväll satt hon i mitt privata hem. Lika naturligt och trevligt som när jag fikar med Wallander på Fridolfs konditori. Visst är världen pytteliten?

Jag lyckades aldrig övertala hennes sympatiska man om att Kurt Wallander finns. Fred och Solveig har mycket att lära sig om väsentligheter och en och annan halvsanning.  😉

Sju gånger har Anne besökt Sverige som turist. Denna gång kom hon i juni. Ystad älskar de båda. Fantastiskt att denna lilla pittoreska skånska stad har fått en egen plats hos två människor, boende i Australien, på andra sidan jordklotet. Ett par som besökt så otroligt många andra spännande länder och platser i världen.

Jag och Solveig är övertygade om att det kommer att bli ett åttonde besök i vår stad även nästa år. Hoppas de har tid och lust att besöka oss då med. Hoppas jag inte skrämde iväg dem med min knasiga humor och snabbpratande mun. 🙂

Timmarna flög iväg som korta minuter. Mycket skratt och allvar, förklaringar av krångliga ord och annat kul. Vad mycket vi lärde oss inom olika områden om ”Platsen under oss”. Läbbigt med farliga hajar nära kusten. Giftiga svampar. Flugsäsongen. Att vissa djur finns i Australien som ex. kameler.

Kuriosa var att Anne träffat Ingrid Bergman i London en gång. Henne hade jag också gärna träffat. Jag nöjer mig så gott med några mjuka Annekramar. Ikväll ska jag spela bowling med Kurt. Hoppas han lämnar tjänstevapnet hemma. Sist fick jag prata mig ur situationen med min charm. Det var inte lätt. Orsaken var att jag glömt den hemma. Charmen. 😉

Lång fotnot:
Vet inte om jag var så charmig när mobilsamtalet kom vid lunchtid igår. Lät säkert mest som en ledsen hund. Det visade sig att mina dagmardrömmar var sanna. Min kontaktperson bad ”tusen gånger” om ursäkt för att det hade blivit en miss. Mitt omslag och inlaga till ”Minnen som stannat kvar”, hade inte gått till tryckning. Trots att han skrev det i ett mejl till mig d. 16 augusti och det stod 30 augusti som leveransdag på min orderbekräftelse. Jag anade ugglor i mossen när det inte gick att följa färden på PostNords nätsida.
”Nu är det strul på gång”, sa jag dystert rakt ut i luften. 😦
Jag kände mig ledsen och sorgsen under mobilsamtalet. Ändå hade mitt sjätte sinne redan gissat på att det kunde vara så. Allt hade gått för lätt denna gång. Då brukar jag alltid råka illa ut.

Ingen är skadad eller död. Nordkora har inte skickat en felstyrd bomb till min trädgård. Det är bara att komma igen. Jag blev erbjuden en snabb leverans som skulle ta en vecka, om de fick trycka boken utan flikar.
”Nej tack”, sa jag snabbt. Det är ju charmen och ett av skälen till att jag varje gång valt Danskt band. Jag älskar att hålla en sådan bokform i handen och uppskattar att kunna fälla upp flikarna och se ex. författaren på bild. Läsa lite av varje. Få en bra mjukstart inför läsningen av boken. ❤
Kontaktmannen skulle göra allt i sin makt för att det skulle kunna gå att trycka upp och få det klart inom två veckor.
Hoppas det finns många kommande läsare som vill ha ett ex av ”Minnen som stannat kvar” i sin hand. Annars får jag krama dem själv. Eller sätta mig som en skräddare utanför Kvantum en fredagskväll med en trave böcker i knät. 🙂

Vad lustigt. Jag hittade en ny lyckad resehandbok om Gotland på bibblan i torsdags. På framsidan av ”Mitt Gotland” av Jonas Henningsson, fanns den fyr som jag hade med på ett av mina fem förslag som du bloggbesökare fick rösta på. Den rödvita höga ståtliga byggnaden, som ligger i Närsholm. Fyren var Solveigs förstaval. Tror du att jag valde det? 😉
Undra vad tryckeriet ”väljer” för omslag och inlaga? 😉 Min nästa dagmardröm är att de sista rättningarna i mina två sista filer inte är inlagda, som det vackert också stod i mejlet 16 augusti. I så fall kommer jag att få x antal provböcker, med de fel som vi trodde vi fixat till. Allt är möjligt. Även hos ett av nordens största tryckerier. I så fall är jag värd gratis tryckning och två tusen ursäkter.

Hela min hjärna hade ställt in sig på en bok i slutet av augusti eller första dagarna i september. Nu håller jag tummarna för vecka 38 och att flygresan hem för Anne och Fred går smidigt på måndag. 11 september är ett ”svart datum” som den skrockfulle …
Ursäkta om jag ”spydde” lite i din ficka. Har du tur har du inte orkat läsa ända hit ner.

Annonser

idag skulle Henning Mankell fyllt år

För exakt ett år sedan startade jag en bloggserie, med en hyllning till Henning Mankell och till Kurt Wallanders ära. Elva blogginlägg snickrades ihop om Wallandersviten. Godis framför allt till de stora entusiasterna. Det var ju för dem som jag skrev överkursen.
Henning Mankell skulle denna februarifredag fyllt 69 år. Han finns tyvärr inte här på jorden längre. Frågan är om Kurt Wallander har gått samma öde till mötes. I måndags var det hans sjuttionde födelsedag, om jag går efter min klocka. För i första boken ”Mördare utan ansikte” står det 30 januari 1947 som startdatum för denna fiktiva person. Då går jag på det skriftbeviset.  🙂

fridolfs
Foto: Fredrik Ekblad

Jag satt i måndags ett par timmar på Fridolfs och hoppades att Kurt skulle dyka upp. Om jag frågat Solveig skulle hon snabbt kunnat förklara orsaken till att han inte dök upp. Den varianten vill jag inte lyssna på. Påminner alltför mycket om en nål som kramas med en ballong. 🙂

Efter ett gästspel på Svt:s Öppet arkiv kunde jag inte låta bli. En idé föddes när jag nyfiket noterade de fyra delarna av första Wallanderfilmen. Nästan fyra timmars film blev det av de 308 boksidorna av ”Mördare utan ansikte”.

Vad kul jag hade under två januaridagar då jag växlade mellan att för åttonde gången läsa kriminalromanen och däremellan se filmavsnitt tills de hunnit ikapp bokhandlingen. Boken kom 1991. Filmen gjordes 1994.
Väldigt många dialoger från boken fick utrymme i filmen, ofta ordagrant. Jag uppskattade att flera av skådisarna pratade skånska. För Björn Kjellman, som dök upp som ny polis (Blomman) en tid innan finalen på Kiviks marknad, var det såklart inga problem. Han behövde inte ens leka imitatör. Född i Ö Grevie. Uppvuxen i Trelleborg och Vellinge, som han är. Hansson hade en go grov dialekt (Åke Jörnfalk).
Det var glest med scener från Ystad och Österlen. Något som du kan läsa i texten under nästa bild. Men jag njöt av de naturscener som dök upp. Log åt hamnparkeringen i Kåseberga hamn, som fått en stor ansiktslyftning sedan filmen spelades in. Skrattade åt när Kurt och åklagare Anette Brolin tog sig uppför trappan med sin fikakorg, för att i nästa sekvens dyka upp i en kraftig backe som ligger en bit därifrån. Jag tror knappast duon tog den vägen ner och upp för skojs skull, efter det nådde de Ale stenar.  😀

rolf-larsgard

En polis spelar ibland för dum för att vara trovärdig. Rolf är en aning för mjuk och full av glitter i ögonen i några lägen för att matcha bok-Kurt. Annars gör Lassgård det strålande. Trots feldialekten.
Festligt att tre sångare/artister är med på ett hörn. Östen Warnerbring dyker upp som flyktingföreståndare. Sonja Stjernqvist förhörs i Gladsax och receptionisten Ebba spelas av Gunnel Nilsson-Göransson.
Det är många duktiga skådisar inblandade. Sven Wolter, Ernst Gunther och Nina Gunke för att nämna några.
Nostalgiskt att se Carina Lidbom och Cecilia Frode i yngre upplagor.
Ibland tar filmen boksekvenserna i en annan ordning. Vissa saker har plockats bort. Andra gjorts mer tydliga.
Filmens Wallander får uppleva två istället för en romans.  ❤
I boken är mitt favoritvittne, bankkassörskan Britta-Lena Bodén, på Sandhammaren en semesterdag, precis som hon är i filmen.
Skillnaden är annars festlig.
I boken skämdes Wallander när han åkte till populära Sandhammaren och ropade på Britta-Lena. Orsaken var hennes minimala bikini. Kurt försökte hålla blicken i styr.
I filmen handlade det istället om en nakenstrand. Wallander stod kvar vid en tall och ropade in i hopen av snoppar och annat synligt.
I boken fick Britta-Lena skjuta på sin planerade Ölandsresa nästa dag.
I filmen handlade det istället om närliggande Bornholm.
Jag fastnade för en titel när rollistan rullade på. Slagsmålskoordinator Benny Hedlund. Bildkvaliteten tycker jag stundtals har åldrats rejält. Det gör inget. Jag hade riktigt trevligt. Jag såg att det även fanns möjlighet att se ”Hundarna i Riga” på Öppet arkiv. En film som spelades in samma år, 1994. Det finns en risk att jag kommer att göra samma sak. Eller vad tror du läsare? Kanske gör jag det bara i smyg. Mellan alla andra hemliga projekt. 😉

Mest längtar jag efter att få ge en födelsekram till en tjej som vi ska hämta på stationen i kväll. Jennifer fyller 21 år idag. ❤
I morse var det första gången som hon vaknade på sin dag, utan sin sjungande gamla familjskara. Mysigt att hon är ledig i flera dagar och kunde komma ner till Ystad. Annars var det meningen att vi skulle upp till Uppsala. Istället fick det bli tvärtom. Eftersom hon i nästa vecka ska på anställningsintervju för sommarjobb och en annan dag senare under veckan, ska träffa personal på sin praktikplats, dit hon ska längre fram under terminen. Slå flera vårflugor i samma smäll. Jag önskar dig läsare en trevlig helg.

 

Mina bloggvänner ligger vikta i teburken

Blogginlägg 999. DSC_39800001

Jag har för närvarande 175 stycken bloggar bland mina favoriter. Under tio veckor tänkte jag pröva ett nytt sätt när jag ska ut och bloggvandra.

Därför har jag lagt små vikta lappar med namn i en teburk. De trettio som kommenterat flest gånger på min blogg och har en egen blogg finns med på två lappar. Övriga finns med på en. Varje dag som jag bor hemma i sommar (under 10 veckor) kommer jag att dra tjugo lappar som jag sedan viker ihop och lägger ner igen. (10-15 lappar om vi varit borta nästan hela dagen)
Jag besöker bloggarna under dagen. Skriver kommentarer där det passar eller bara läser och tittar på foton. Finns det inget nytt kan det bli spännande att forska i gamla blogginlägg.
Jag kommer att föra en tabell över dragna lappars namn. Ibland delge de tio mest dragna namnen/alias.  🙂

Det bloggnamn som ligger överst söndagen den 28 augusti kommer att få en lott. Givetvis kommer jag precis som vanligt att besöka bloggare som lämnat bidrag till min sommarlek och andra lekar i augusti.

Successivt kommer jag under hösten, bakom kulisserna, att övergå till en mer skrivande roll. Om intresse finns kan jag tänka mig att ”förgylla” mörka november med en fjärde omgång av Korsordstävlingen i en lite ny tappning. Mer spridning på vinsterna, fler låsta klockslag och annan poängfördelning. En bra mix av tävling och lek. Det mesta är såklart sig likt och min grundtanke är densamma. Roa och skapa en gemenskap under den månad som jag tycker minst om under året. Under november 2015 hade min blogg 17 650 visningar. Det var ett bra val att flytta korsordstävlingen från Facebook till bloggen. Även om inte alla tycker det av förståeliga skäl.
Jag är mycket för att fullfölja projekt som jag påbörjat. Kurt Wallander som jag brinner för kommer att ta plats i bloggen precis som han gjort sedan i januari, detta speciella år som det är tjugofem år sedan första romanen ”Mördare utan ansikte” kom ut som bok.

Tio första

Jag tycker det är ett passande tillfälle att dela ut tio bonuspoäng fördelat på tio avsändare nu när anslagstavlan fått tio vykort. Två avsändare har med andra ord redan skrapat ihop två bonuspoäng – än så länge. De fyra jurymedlemmarna ser med spänning fram emot att välja sitt favoritkort den 10 augusti. Undra hur många som vi kommer att ha att välja på? Samtidigt hoppas jag tiden går långsamt fram till det datumet.

Jag längtar tills den nya bilen finns till förfogande (Vi måste likt Ditte ge den ett passande namn) så vi kan ge oss ut på ”Sex mil hemifrån.” Den kategori som jag påbörjade förra året och där det än så länge bara finns fem blogginlägg.
Andra resor kommer att sträcka sig längre bort och hamna i andra kategorier. Cyklarna vill jag vid vissa tillfällen ha med på bilen.
Vi kommer även låta bilen stå och istället cykla ner till centrum och leka turister i vår egen sommarstad.
Jojo sommarkort kommer att ta oss till olika platser i Skåne. Ibland kommer vi att sova på bortaplan. Bloggen kommer som vanligt inte att vara min dagbok utan jag lägger in när det passar och inte alltid i kronologisk ordning. Kategorin ”Österlens bästa fik” måste såklart få fler inlägg. Där finns några givna kandidater och några nya ställen som vi ska testa. Jag är inte ute efter att hänga ut några fikaställen som inte håller måttet, därav kategorinamnet. Endast fyror och femmor kommer att delas ut.
En liten längre resa lockar. Men vi gör som vanligt. Försöker njuta av sommaren och av varandra. Skapar vilopauser mitt i det roliga för att få balans. Vi hoppas också få träffa personer som vi inte sett på länge. Det finns nackdelar när vi flyttar iväg som vi gjort flera gånger under våra gemensamma tjugosex år. Geografiskt skapas det avstånd. När vi möts igen är det som om vi inte varit ifrån varandra.
Personer och vad jag äter & dricker brukar jag oftast lämna utanför bloggvärlden. Det var mitt skrivande som var orsaken till bloggstarten. Fast ibland gör jag undantag.  🙂
Inte ens våra barn vill vara med på bild på bloggen. Inte för själva bloggens skull. Utan för den spridning ett foto kan ha. Sådant brukar jag själv välja att blunda för. Annars skulle jag inte våga göra något alls till slut. Visst borde jag signerat de foton jag tagit själv som jag är extra nöjd med. Åtminstone för att försvåra för ”lånare”.
Inbundna böcker och fiktiva miljöer står också på sommarschemat. Jag fyller på i mitt tidigare blogginlägg allt eftersom, med personliga betyg från sommarbeställningen. En del böcker har jag droppat fort. Jag har också redan en ny önskelista på gång.

Nästa inlägg är speciellt för mig. Aldrig trodde jag bloggen skulle få uppleva tusen blogginlägg. Hur många timmar har jag lagt ner på dessa inlägg? Det svaret vill jag inte veta. Antagligen hade jag hunnit skriva 2-3 böcker under den tiden. Något som lockar mig mer och mer för varje dag och som jag ständigt trycker undan från mitt medvetande.

Välkomna till en bloggtävling i nästa inlägg … Flest rätt först vinner en lott.

Jag önskar alla bloggläsare god hälsa och sommartrevligheter. ❤
Nu ska jag dra tjugo lappar denna regniga tisdag.

 

TeburksStatistik: (Efter 1 dag)

Marit, 1 Villa Herberts, 1 Margita, 1 Primrose, 1 Anna H, 1 Ezter, 1 Ditte A, 1 Mickan, 1 Johanna S, 1 Anne, 1 Ros-Marie D, 1 Gunnar, 1 Gun T, 1 Christina K, 1 MiaTankar, 1 Lotta M, 1 Åse H, 1 Eva G, 1 Wiolettan, 1 Ninnie, 1
Bortrest helt: 0 dagar
Bortrest nästan hela dagen: 0 dagar

En delrapport efter tio lekar

  1. Mästaryrken av olika slag: 6 deltagare, moln:89 st
  2. Ord eller bokstav?: 11 deltagare, moln:91 st
  3. Stanna kvar eller flytta iväg?: 19 deltagare, moln:129 st
  4. Drama & Filmhundar: 16 deltagare, moln:65 st
  5. Min låtsaskompis fyller år: 15 deltagare, moln:128 st
  6. Brandgul eller orange?: 25 deltagare, moln:120 st
  7. Libra-reklam: 11 deltagare, moln:86 st
  8. Ove för en dag: 21 deltagare, moln:88 st
  9. Mattekunskaperna inhämtades från … : 13 deltagare, moln,71 st
  10. Stölden som slutade lyckligt: 10 deltagare, moln:77 st.
  11. ??

Här kommer en första del-statistikrapport från min lilla lek.
Leta efter färg verkar ha varit populärast.

Det var mitt i premiärinlägget i den nya kategorin ”Gravstenar” den 4 januari, som jag kom på idén att bjuda in alla bloggläsare till en lek för att piffa upp ämnet som en del bloggbesökare kanske tycker är dystert. En ren improvisation som jag inte menade så mycket med. Långt ifrån min korsordstävling som jag kört tre novembermånader i rad, där jag planerat i många timmar stegvis under flera månader med målet att förbättra den. Mitt steg med att flytta tävlingen från Facebook till Bloggen blev enligt mig en klar förbättring. (Jag fick nästan 18 000 tusen visningar). Men det blev struligare att lämna kommentarer för en del tidigare deltagare från Facebook som fick svårt med tekniken.

När jag kom på denna lek hade jag bara tankar på att låta dig som ville vara med i denna kategori. Sedan gick min hjärna igång som den har en tendens att göra ibland. Jag försöker vara så tydlig som möjligt, fast det bara är en lek. Det finns väldigt mycket som jag kan bli bättre på. Jag hoppas du noterat att jag från och med uppgift åtta berättade hur länge poängjakten ligger inne så det inte blir så stressigt och du som vill vara med och leka kan planera in ett eventuellt deltagande.
Jag hade knappast själv lagt rabarber på hela 11 stycken Mästarryken på foton, om jag planerat en lek före inlägget. 😀 Fast jag visste om att det fanns ungefär ytterligare 60 att leta upp.
Min hyllning till Henning Mankell, och att det 2016 är 25 år sedan första boken ”Mördare utan ansikte” kom ut, är min stora morot till att jag bestämde mig för att fortsätta blogga ett tag till. Detta frivilliga personliga projekt brinner jag starkt för och jag hoppas många för mig okända personer kommer att läsa mina inlägg och att de ska sprida något slags igenkännande. Intresset de första två gångerna har varit över förväntan när det gäller antalet besökare. Hoppas det håller i sig alla elva gångerna. Jag kör på ändå. Ensam är också stark…  😉
Att ge ut böcker själv lockar mest. Det är både overkligt och fantastiskt kul på många sätt. 😀 Men kräver mycket tid, inte bara av mig själv.

Jag svarar eventuella kommentarer med en symbol. Imorgon ska jag berätta om en mycket sliskig typ. 😦
Du får ha en trevlig söndagskväll. Jag ska se Mästarnas Mästare om en timme.

Sista segraren i Månadens tävling 2015

DSC_33610057

Stort GRATTIS till Gunnel Moberg ❤
Elva olika segrare under 2015.

Månadsbloggtävlingar & Segrare 2015: Januari: Susie Bloom Februari: Gunnar Carlstedt Mars: Tove Olberg April: Eva Rohlén Maj: Bosse Lidén Juni: Gunilla Wahlberg Juli: Znogge Augusti: Signhild Hortberg September: Ingrid Levander. Oktober: Primrose November: Korsordstävling varje dag på bloggen. December: Gunnel Moberg

Personligt:
Gunnel hade alla rätt. Ni kan läsa hennes kommentar som är likt mitt facit. 🙂
På tal om Gunnel Moberg. Hon har en mycket läsvärd blogg.

http://sigrid-gunnelsblogg.blogspot.se/2015/12/lucka-1.html

Denna månad är hennes blogg den enda som jag följt (inte ens min egen har jag haft tid med) Orsaken var att jag uppskattar luckorna med ett gemensamt tema, som 2015 är ljus. Förra året följde jag också hennes blogg varje decemberdag fram till julafton, även om jag inte alltid tog mig tid att kommentera. Det ämnet hon hade då är något som jag alltid älskat. Änglar. Vilka foton hon visade upp. Alltid tänkvärda texter till. Mycket genomarbetat.

Här får du titlarna till böckerna som fick vara med i tävlingen:
Annika Bengtsson – Mellan raderna
Ulf Lundell – Kyssen
Tomas Arvidsson – Studierrektorns byte (jag trodde att Kalmar skulle hjälpa er) Henning Mankell – Mördare utan ansikte, 1991
Bosse Lidén – Mina fotsteg i ditt hjärta, en fördel för de som köpt bok. Eller hur Annika? 😉
Vilhelm Moberg – De knutna händerna, 1930.
Karin Boye – Kallocain 1967?
Håkan Nesser – och Piccadilly Cirkus ligger inte i Kumla, 2002
Mari Jungstedt – Den farliga leken, 2010
Anna Jansson – Svart fjäril, 2005
Karin Brunk Holmqvist – Potensgivarna, 2004
Ulla Trenter, Odjuret, 1970

Ulla Trenter

 

Stort TACK till alla som tog sig tid att tävla och kommentera denna kategori under 2015. Nu sätter jag kategorin på långtidsparkeringen. Det är möjligt att det blir tävling när jag nått tusen inlägg eller 200 000 visningar. Eller så blir lusten för stor att låta bli en grå vardag. 😉 Nu tar jag paus för att se skidskyttetjejerna. Trevlig fortsättning på fjärde advent.

 

 

 

Filmstaden Ystad

Varje kommun i Sverige önskar nog att det ska dyka upp en ny Henning Mankell som börjar skriva en lång populär deckarserie om just deras närmiljö.

Vilken lång resa det varit under drygt tjugo år sedan första boken Mördare utan ansikte trycktes 1991. Så mycket gratisreklam den lilla staden Ystad fått på grund av att fiktiva Kurt Wallander hade sitt jobb och bodde i staden. När det började göras film av böckerna öppnades nya möjligheter att få det gamla regementsområdet att börja blomstra igen. Frågan är bara hur länge det går att rida på framgångssagan. Det skrivs inga nya böcker. Bara filmmanus. Kommer fler länder att göra som Storbritannien och skapa en egen Wallander? Nu spelas den sista svenska filmen in. Verkar vara ett stresstempo. Man hinner inte ens döpa filmen. Den heter film 6. Teamet har tagit vara på vädermöjligheten med snö och skrivit om manuset nu i slutspurten. Produktionsledaren Fredrik Myrtell anser att Ystad klär i vinterkostym. Han tycker att det är vackert och bildmässigt att avsluta såhär. På torsdag är sista inspelningsdagen planerad.

Den dansksvenska samproduktionen Bron blev en stor succé. Nu håller man på att spela in en uppföljare i Ystad Studios. Eftersom Ystad filmfond ställer upp med en halv miljon kronor garanteras att även Ystadmiljöer kommer att skymta fram. Totalbudgeten för produktionen är 105 miljoner kronor. Pust. En av karaktärerna i Bron 2 är bosatt i Ystad. Tänk om det är på vår gata. Bara de inte lägger en halv kropp på vår gata och resten av kroppen på granngatan. 😦  Jag som annars älskar dansk film satte kvällsfikat i vrångstrupen när jag såg upptakten till första avsnittet. Ansåg att våldet inte behövde skruvas upp mer. Jag stängde av TV:n och såg inga fler avsnitt. Markerade på mitt personliga sätt. Syntes nog inte som en ring på vattnet. 😉

Tillbaks till Mankell. Henning Mankells hus strax utanför Ystad är sålt efter fyra månader på marknaden. Givetvis var det ett jättestort intresse för objektet. Nyfikna Mankell-fans har via webben besökt idolens hem. Endast ett fåtal seriösa spekulanter har varit inblandade, utlandssvenskar och folk från trakten. De privata visningarna har tagit en hel dag. Kontraktet är skrivet. Utgångspriset var 8,5 miljoner men parterna har bestämt att inte lämna ut slutpriset.

Nu till något allvarligt och seriöst. Lova att inte säga något till någon. Om jag är smart köper jag ett fint hus i närheten av Halmstad. Vid havet. Varför inte i Laxvik eftersom en av huvudpersonerna bor där. När jag gett ut mitt debutmanus ”Mina fotsteg i ditt hjärta” kommer intresset att stiga lavinartat för villan. Efter tionde boken säljer jag huset för stora pengar. Skänker det mesta till de behövande. Köper ett nytt fint hus på Österlen. Ställer till med en stor inflyttningsfest. Bjuder på mig själv. Föreslår att vi leker gömme inomhus. De som åkt långt får gärna sova över. Jag har redan hittat både hus ett i Laxvik och hus nummer två. Det har rosa dörr. Ligger i mitten av…

DSCN6825