Snart dags igen

Vart tar tiden vägen? Jag tycker det var nyss som Jennifer tog studenten. Det har snart gått två år sedan. Förra året var det Solveig som blev klar med sin utbildning till speciallärare, som hon kombinerade med heltidsjobb som lärare.
Om några få månader är det dags igen. Då är det Lizette som ska ta studenten efter tre års studier i Simrishamn. På Österlen har hon läst det estetiska programmet på Performing arts på Nova Academy: Inriktning musik, med programfördjupning i dans och teater.
Jag ser fram emot att få se musikalen som de ska visa upp på Ystads Teater i vår. (Tror de det rör sig om tre föreställningar).

ystad-morgon-tre

Vad vår yngsta älskade dotter ska göra till hösten står skrivet i stjärnorna. ❤
Ibland tjuvlyssnar jag utanför hennes dörr när hon spelar gitarr och sjunger. Jag har noterat att vi ofta har samma musiksmak. Hennes stämma är jag mycket förtjust i. Synd att hon inte vill göra som storasyster. Fixa en egen Youtubekanal som en trevlig hobby.
Vad överraskad jag blev när jag fick ett ja på min utslängda fråga som jag var säker på skulle få ett bestämt nej. 😀
”Får jag lägga in dina teckningar/skisser på min lilla blogg?”
”Visst.”
Vilken tur jag inte svimmade.  😉
Här kommer min lilla vernissage.

1

2

3

4

5

6

7

8

Tack för titten. Jag önskar dig en fin helg. Min helg kommer att bestå av mycket skidor och imorgon lite blåbärssoppa runt munnen. 😉

 

Annonser

Det kan absolut inte hända

Bosse minns

Vilken underbar tid det var när vi fått veta att vi skulle bli föräldrar.

Vi är ju två läsande personer och slukade allt som kom i vår väg. Undra hur många årgångar av ”Vi föräldrar” vi lånade hem. En sak som fångade mitt intresse var att musik kunde introduceras innan barnet var fött. Jag satte genast igång och spelade in 2 stycken kassetter med favoritlåtar. Dessa spelade jag upp för Solveigs alltmer växande mage med jämna mellanrum. När Solveig kände första sparken blev allt ännu mer stimulerande. Så fort Solveig berättade att det sparkades i magen var jag där och lyssnade. Vilken lyckokänsla det var att få en kick rakt in i örat så det nästan slog lock.

Musiken blev sedan min räddning både på dagar och på nätter. Jennifer blev lugn och somnade om jag hade på musik hemma eller i bilen. Det spelade ingen roll om det var ballader eller låtar med ös i. Så fort musiken tystnade eller jag tvingades stanna bilen vid rött började hon gnälla och skrika.

En eftermiddag kom en kvinna från BVC för det obligatoriska hembesöket. ”Den stora kontrollen” som den kallas i vissa kretsar, på både skoj och ett visst allvar.
Vi städade extra ordentligt och skojade om vilka frågor hon skulle ställa. Skulle vi få behålla Jennifer eller skulle hon ta med sig henne?
Jag var inte speciellt förtjust i kvinnan. Antingen var det mig det var fel på eller också var hon lite anti mot pappor. Jag försökte bjuda till och skoja. Vi berättade att det var lite tufft att bli väckt flera gånger på natten. Orsaken var framför allt att Jennifer var hungrig, ansåg vi.
Kvinnan tjatade på om att det var mitt ansvar att gå upp och gå omkring med Jennifer och låta mamman vila. Jag sa något i stil med att ”Tänk om Jennifer tror att hon ska ha mat av mig och blir arg … ”
Där fanns ingen värme eller humor i hennes svar. Istället fick hon mig att känna mig värdelös och mässade på om att spädbarn vet skillnaden mellan amman och pappan. Jag fick lust att avbryta henne och kontra med att jag teoretiskt säkert var mer påläst än de flesta pappor. Men det var tufft som diabetiker att tvingas gå omkring flera gånger på natten och att blodsockret rasade av att kroppsfunktionerna gick igång och kroppen trodde det var dag och …
… insåg att här fanns inga poäng att hämta. Det gick några veckor. Det blev vår. En förmiddag hade jag bar överkropp av någon anledning. Jennifer behövde tröstas. Jag satte mig i den mysiga läshörnan som vi hade inrett. Det var då det hände efter lite bökande i min famn …
… Efter att ha skrikit högt tog ändå min busiga sida överhand och jag ropade på Solveig i köket.
”Solveig! Snabba dig hit med kameran. Du måste snabbt ta ett kort för framtiden.”
Jag höll tappert emot under halvminuten innan fotografen var på plats. Det gjorde rejält ont i min vänstra bröstvårta under tiden som mina tankar gick till den stora experten från BVC. Jag hade ingen tanke på att dra undan Jennifer och missa detta bildbevis om att experter kan veta mindre än nyblivna pappor.

Nytt Bosseordspråk: ”Ibland måste det göra rejält ont innan sanningen uppdagas.”

omojligt

Jag skapar en rockig ledighet längre fram

f
Uppgift sex av trettio: Sjunger ledig elev?
Svar: 7 bokstäver
Facit: Lovsång
Vinnare: Ethel Hedström  ❤
Tävlingstid: 15.00-16.00

Dagens ord/citat:
”Jag gillar inte den personen. Jag måste tydligen lära känna honom bättre.”
Abraham Lincoln

Om du funderar på regler, poäng, tider, priser m.m. Tryck på denna länk: https://bosseliden.wordpress.com/2016/10/22/jag-har-redan-kopt-tio-skrapkryss/

TABELL:
Priskategori ett:
1. Åsa Bäcklund, 31 p.
2. Anki Arvidson, 26 p.
3. Lena/Villa Herberts, 19 p.

Priskategori tre:
4. Inger Börmark, 19 p.
5. Signhild Hortberg, 16 p.
6. Wiolettan, 14 p.
7. Comsi Comsa, Znogge, 14 p.
9. Ethel Hedström, 12 p.
10. Ditte Akker, 12 p.

Priskategori fyra:
11. Pelle Börmark, 11 p.
12. Ingen Vinnare, 10 p.
13. Maj Johansson, Åse Holmander-Mehlin, 10 p.
15. Primrose, Gunnel Moberg, 8 p.
17. Minton, 7 p.
18. Lisbeth/Lma,6 p.
19. Cecilia Ottosson, 4 p.
20. Helena, 3 p.

Priskategori fem:
21. Ezter, Pia Boman, Eva Johansson, 2 p.
24. GunBritt Söderström, 1 p.
25. Alla andra, 0 p.  🙂

Jagande:
Ingen/inga än så länge.

Priskategori två:
Wiolettan, 1
Lena/Villa Herberts, 1
Åsa Bäcklund, 2
Ingen Vinnare, 1
Ethel Hedström, 1

Kandidater för priskategori sex:
Ingen än så länge.

Världen & Vardagstankar: 27 av 30

DSC_09870003

27. Händer det att du läser om dina gamla blogginlägg och de kommentarer som du fick då? (andras gamla blogginlägg för dig som inte har egen blogg)

Det kan vara riktigt kul. När jag höll på med hyllningen till Robban Broberg råkade jag komma in på det föregående inlägget i Kategorin Musik & Musikminnen https://bosseliden.wordpress.com/2014/05/13/album-nummer-ett-i-min-lp-samling/ och såg bilden på min första LP.

Jag blev förvånad över att det hade gått 18 månader sedan jag sist lagt in något i denna kategori som borde legat mig varmt om hjärtat. Under en högtidsstund läste jag om alla personliga kommentarer som jag fick den 13 maj 2014. Plötsligt försvann jag in i nostalgiska toner. Jag noterade att flera av kommentarnamnen fortfarande är mina bloggvänner. Medan några har slutat blogga och andra försvunnit iväg längs vägen.

 

Fast text: Personer som kommenterat femton gånger i detta torsdagstema deltar i en trisstävling. (De ska ha svarat på min fråga) Jag kommer också att dela ut en lott till någon som skrivit något som jag blivit extra förtjust i. Tänkvärt, roligt eller gulligt. Jag kommenterar med en glad gubbe att jag läst din kommentar under resans gång och gör en sammanfattning i en fristående kommentar, strax innan nästa fråga.

 

Idag håller jag tummarna

DSC_0052

Idag är det en spännande eftermiddag för vår yngsta dotter. Hon ska på audition i Simrishamn. Målet är att komma in på Nova Performing arts, ett estetiskt program med inriktning musik, dans och teater, till hösten. Ofattbart att vi snart inte har någon dotter på högstadiet.

Morgonen har börjat tufft. Det blåser storm. Tågen är inställda och ersatta med buss. Ändå ville Lizette få ut sin reklam idag eftersom hon är upptagen imorgon. Denna vecka vägde reklamen (10 sorter) över hundra kilo till skillnad från förra veckans tjugo kg (2 sorter). Jag ställde upp som taxi och rullade snällt bakom med en fylld bil. De är duktiga våra tjejer som kämpat på med Svensk Direktreklam. Började redan när vi flyttade hit. Jennifer har distrikt precis utanför vår dörr och lillasyster kvarteren i närheten. Det är bara när det varit riktigt taskigt väder och när de varit sjuka som jag och Solveig fått rycka in. Annars cyklar och går de själva. Största jobbet är att varva reklamen. Lägga den i rätt ordning. Nyttigt att lära sig att ta ansvar och få egna pengar och motion i utbyte. (gammal bild)
DSCN7076

Nu ska vi äntligen åka och hämta Jennifers nya säng på Mio. Den hade vi fått löfte om redan vecka 9.

Inte ens en termin kvar

Lizette växer så det knakar. Vart tar tiden vägen? Ofattbart att vårt lilla gryn är inne på spurtsträckan i den obligatoriska skolan. Vårterminen i nian. Igår fick eleverna sina skoltröjor. Så här ser framsidan ut.

Framsidan

Det kunde varit värre. Ett förslag som ratades var. ”Varje dag föds en lärare, använd kondom.” Jag vet inte vad Lizettes mamma som jobbar som skolfröken, hade tyckt om att tvätta den tröjan. Jag är rädd för att texten hade blivit missfärgad av en slump. 😉

På baksidan av tröjan finns alla klasskamraters förnamn. Skrivna med deras personliga handstil. Under elevernas signaturer denna text, som för mig påminner om plåster på såren jämfört med framsidan. 🙂

Rätta baksidan

I onsdags var det öppet hus i Simrishamn för den utbildning som Lizette vill söka i första hand. Nova Performing arts är ett estetiskt program med inriktning musik, med programfördjupning i dans och teater. Som tur är, är det ett Högskoleförberedande program. Det kommer säkert att bli tufft att få en av de 15 platserna. Lizette laddar för en audition i mars. Bäst är att ha ett par reservplaner. Det har hon, men hon har svårt att rangordna dem. Än återstår det några dagar att bestämma sig…

Det är lika svårt att förstå att Jennifer är inne på sin fjärde termin på gymnasiet. Idag ska hon vara med i Aftonbladet, både i text och på bild.  Rubriken är: Läs gymnasiet – med exotiska djur. Förhoppningsvis lockar hon någon till sin utbildning, med en lemur på axeln. Hoppas min kupp lyckades. 😉
”Jennifer! Hur svårt ska det vara att låta lemuren hålla en ”Mina fotsteg i ditt hjärta” mellan sina tassar? Det är ganska så många som läser Aftonbladet. Jag tror att det blir kano…”
”Vi får se pappa”, svarade Jennifer vagt innan hon hastade iväg.
”Annars får du ta zebran till hjälp. Hör du mig?”
”Sure daddy.”

Modevisning på hemmaplan

Igår fick jag sitta i soffan och titta på modevisning till skön musik i bakgrunden.
JenniLizett

JennytvåLizztvå

JennytreSist

Om ni vill se bikini, badkläder och fritidskläder får ni hänga med till Mossbystrand. 🙂
Vi har fint sommarväder i Ystad. Efter lunch packar vi bilen för en stund på stranden. Hoppas att inte alla har samma tanke. Bäst är att åka dit tidiga morgonstunder och sköna kvällar tycker jag. Nästa inlägg blir troligen ett kåseri. Kanske ska jag berätta om hur arga tanter utan kläder kan vara.

Höstlov och Höstlöv

ÄVEN EN BLOGGARE VILL HA HÖSTLOV!!!

Vecka 44 blir det inga nya inlägg, men nu när du ändå är min bloggäst får du gärna bläddra runt bland mina tio kategorier, läsa OM MIG eller välja en månad. Är du ny kan du ta från hela smörgåsbordet. För dig som tittar in sporadiskt finns det säkert något ”nytt” att läsa bland mina 128 inlägg. Skoj & allvar, blandat & bilder, musik & boktips. Smaken är olika.

Lämna gärna en kommentar om det är något du uppskattar extra mycket. 😀
Är det första gången så tänk på att du inte behöver fylla i någon Webbadress. Endast namn och din mailadress behövs för säkerhetens skull. Däremot kan inte nya lämnare läsa sina kommentarer förrän jag godkänt dem. Så tappa inte sugen för att du inte ser något genast. Ni som lämnat tidigare får däremot in era kommentarer direkt.

Vem du än är. Jag är glad för att du läser detta. Det betyder att du gett mig av din tid. Ha en skön höstvecka. Jag är ytterst tacksam för varje besökare jag har på min blogg. Det är tråkigt att det inte finns fotspår efter alla så jag vet vilka som hälsar på. Jag ligger fortfarande och grubblar på vem det är på Malaysia som besökt min blogg. 😉

Hösten vidgar horisonten. Man ser längre mellan de nakna
träden än mellan de tunga bladmassorna.
BO BERGMAN