En planet för mycket

Trots att Ulf Dageby varnat mig många gånger i denna smittande låt. ”En fjäril vid ditt hår, allt blommande vår… Solen är din vän, men akta dig för månen …” håller jag inte med honom på hans första sol(o)skiva.
Blått skimmer

Jag är svag för månen och det blå skenet runt omkring. På något vis tror jag dock fullmånen påverkar min sömn negativt. Annars uppskattar jag gubben däruppe, stjärnorna och all oändlighet. ❤
Den sista tiden har jag njutit av den allt större månen och tagit en runda ut på balkongen när jag vaknat på natten. Därför var det givet för mig att ta en extra titt på supermånen eller blodmånen som den kallats flitigt de sista dygnen.

1

Jag bestämde mig för att under dagen leta fram uppgifter om vad jag gjorde ”förra natten” 1982. Insåg rodnande att detta är ett socialt media och många kan … 😉

2

Visst var det en upplevelse med både en månförmörkelse och en supermåne, likt paritet med när jag och Jennifer såg ett stjärnfall för några år sedan. ❤
Personligen var annars den största upplevelsen av annan art.
Vilken flax att jag har tillgång till den hemliga hjärnsajten ”Bosslandia”. När jag fick fakta om att det skulle dyka upp en ny planet strax bakom månen någon gång mellan 03.33-03.35 nappade jag på detta unika tillfälle som aldrig hänt tidigare.
Jag var nervös trots att jag hade tränat hela förra veckan på att klara av att inte blinka en enda gång under tre minuter, för megaplaneten var ruskigt snabb.
Prova själv får du se hur knepigt det är. 🙂
Redan efter 44 sekunder dök den blåaktiga jättestora planeten – September som jag döpt den till, upp i mitt blickfång. Ser du den? (till höger om månen, en bit upp)  Annars får du pingla eller messa Specsavers. 😉

Planeten September

Jag drabbades av samma känsla som den gången jag fick reda på att jultomten inte fanns på riktigt. Därför glömde jag totalt bort att både blinka under fem minuter och att stänga munnen. Vilken tur det var myggfritt. 😉 Kanske bäst att jag ringer och beställer en synundersö … 😀

Annonser

Dambesök i sängen

Jag är oskyldig på alla sätt. Det är lika bra att få det sagt med en gång. Till hösten är det femton år sedan jag lovade att vara trogen min hustru. Ändå händer det flera gånger i veckan att jag har sällskap i sängen av det andra könet. Denna tradition har snart pågått i tio år.

Om vi ska hålla oss till sanningen var starten redan på BB i Varberg. Vår nyfödda dotter trivdes inte i plastbaljan, trots sällskap av både en kanin och en björn. För att få några timmars nattsömn i familjerummet lyfte jag för den goda sakens skull upp henne till vår säng. Genast blev den söta väldoftande dockan belåten med livet och sussade vidare så gott. Men bara om hon hamnade på bästa platsen. Mitt bröst. Endast vid matdags gjorde hon ett kort besök hos mjölkleverantören. Orsaken var enkel. Solveig var snittad och det minst smärtsamma sättet var att den lilla nätta varelsen låg på mitt bröst de första nätterna. Många experter anser att det är kört om man börjar med dessa björntjänster.
”Då kan ni skylla er själva. Så gjorde vi aldrig. Man skämmer bort dem. De ska ligga i sin egen säng från dag ett. Så är det bara. Punkt slut.”
De välmenande råden haglade från vänner och från dem som förstår sig på sådant där viktigt. Undra´ hur långt straffet kommer att bli? Jag oroar mig för framtiden när våra döttrar kommer att skaffa sig pojkvänner. Är man oartig om man sluddrar sitt namn lite halvsovande i sängen? Får vi verkligen plats alla sex? Hur kan så små ljuvliga dagvarelser ta så stor plats nattetid? Varför envisas de med att ligga tvärs över sängen? Vår gyllene regel är annars ytterst pedagogisk. De får komma om de haft mardrömmar eller har ont. Hur många ont kan det egentligen finnas i en barnkropp? Snart kommer jag och Solveig att öppna en privat barnklinik. Vi slipper gå en lång utbildning på universitetet. Det finns inte en smärta eller sjukdom vi inte känner till. Inte behöver vi använda krångliga ord heller. Oroliga föräldrar kommer att förstå oss direkt och bli lugna som filbunkar.

Det är egentligen inte så ofta vi numera behöver trösta gråtande barn. Deras fantasi börjar antagligen sina. Oftast kommer de istället smygande som en tjuv om natten.
De vet att annars leds de tillbaka samma upptrampade väg som de kom. Vid vargtimmen börjar sedan detta fäktande och sparkande. Jag skulle ha behövt en hel ishockeyutrustning när smällarna duggar tätt på de mest olämpliga ställen. Ofta vaknar jag av smärta och arga ord i luften. Orden kommer inte från mig. Både Jennifer och Lizette pratar i sömnen. Löser syskontvister och dagisbråk. Visst måste det bland de gula sidorna finnas ett nummer till VMP? Föreningen som tar emot akutsamtal för våld-mot-pappor.

Lizette kommer aldrig ensam. Hon har alltid med sig en kompis. Ibland är det små gosedjur. Andra gånger en stor björn. Hur hinner hon tänka på ressällskap på den korta promenaden från barnrummet till vårt sovrum? En sträcka på fem meter.

Jag har försökt med en sovtävling med lockande belöning. Låg man i sin egen säng när pappas klocka ringde fick man två poäng. Hade man klarat sig till klockan tre blev det en poäng. Poängen gjordes om till färger på ett schema så att även en björn skulle förstå. Det gick jättebra. Lillasyster vann med full pott. Nästa natt var vi fyra i sängen igen, om vi håller oss till att räkna levande varelser. Kan det vara så enkelt som att barn tjuvläser Råd & Rön? Vi köpte en norsk dubbelsäng som hamnade på första plats i en seriös undersökning. Sängen slog det blåvita schackdjuret med hästlängder. Själv tycker jag att det borde vara mer spännande att sova i en våningssäng. Inte ens när vi tog till knepet att sova i bäddsoffan i gästrummet kom vi undan. Den natten var det bara 16 grader i vårt sovrum. Solveig ville inte ha några förfrusna barn så hon hade låst sovrumsdörren. Monstrerna hittade utan karta och kompass vårt nya nattrevir. Okej. Det händer visst att jag sover ensam i dubbelsängen. Solveig sover oftast lätt. Orkar hon tar hon med sig barnen tillbaks till deras egna sängar. Andra gånger när hon får ont i ryggen knallar hon iväg till en tom barnsäng. Så på ett vis lever tävlingsbiten kvar. Ska jag vakna ensam? Tillsammans med en fru? Ett eller två barn? En sak är säker. Våra döttrar är det bästa preventivmedel som kan köp… nej tro inte att de är till salu. Vi älskar dem varenda DAG. Nu ska jag ta en tupplur efter lunch.
”Aj! Dumma björn. Ta bort ramen från min nacke…”

Skrivit 2007, Våra döttrar sover numera tryggt i sina egna loftsängar.