Ystad Djurpark – del ett

Jag och Solveig bestämde oss för en date på tu man hand. Det blev en tur med fikakorg till Ystad Djurpark som ligger i Skårby. Häng på.

Ett

Vilken tur vi hade. Klockan var fem minuter i ett. När vi betalade läste jag att lemurerna matades klockan 13.00. Mitt favoritdjur i parken.

Två

Jennifer (vår äldsta dotter) berättade när jag kom hem att besökare kan få följa med in om de betalt i förväg.

Tre

Så här såg det ut för två år sedan när Jennifer började första terminen på Naturbruksprogrammet.

 

Jag och lemur

”Får du gå helt själv här? Kan du vara snäll och fälla upp dina fjädrar när jag ska ta kort. Inte det. Slipp då.”

Fyra

”Dags för tävling. Först till kiosken vinner. Grattis. Jag fick sendrag.” 🙂

Fem

När jag såg hur dessa två började knuffas på varandra var jag övertygad om att den lilla skulle förlora. Icke. Det blev den stora som åkte bakåt istället.

Sex

”Var lite samarbetsvillig. Sträck på halsen snälla struts.”

Sju

”Och kan du vara snäll och resa på dig när jag ska fota dig.”

Åtta

”Okej! Om du till höger är död så slipper du.” 🙂

Nio

”Solveig! Det smittas. Jag börjar bli supertrött. Precis nu såg jag en fyrpucklad kamel med åtta ben. Jag röstar på att vi sover över och tittar på resten imorgon.”

Fyrbucklad Fankel

Annonser

Gymnasiet med exotiska djur

Bloggis

Fortsättning på snacket igår:
Jag tycker inte om när man skyller ifrån sig. Jennifer skyllde på att lemuren tappade min bok ”Mina fotsteg i ditt hjärta”, lemuren skyller på att zebran bet i hans svans och zebran säger att Aftonbladets reporter stack iväg med boken. Jag är för blyg för att höra med Oscar Levy. 😉

Nåväl. Tillbaks till tisdagens verklighet. Adlibris skrev igår att de ville ha tio nya böcker till sin depå. Bäst att lyda. Enligt kontraktet ska man skicka senast dagen efter man fått beställningen. Vilken vacker postadress företaget har. Morgongåva. Sug på det ordet. Jag har för mig att en annan Sebastian är uppväxt där. Kommer du läsare ihåg grabben som gick till final samma säsong som Agnes vann Idol? Tiden rinner iväg. Då var han mer långhårig. Ungefär som Sebastian Rosander var som ung, när han lite dumt cyklade på sin klasskompis Lena Sanders. Efter den kollisionen förändrades deras liv, men det hade ingen av dem en aning om just då. Då var det bara pinsamt, tyckte Sebastian. 🙂

Önskar dig läsare en bra tisdag. Här blinkar det i lamporna och jag är rädd för att strömmen försvinner. Busväder liksom igår.