Från Bohemian Rhapsody till spegelblankt hav

lizette

Ett läsår på gymnasiet går fort. Vår yngsta dotter Lizette och hennes klasskamrater visade i måndags kväll upp lite av vad de lärt sig under läsåret på Nova Performing Arts. Ett Gymnasieprogram som drivs i kommunal regi och ligger i Simrishamn.

gamla damen

Föreställningen bestod av tre delar; Teater, solosång och ”Bohemian Rhapsody” som en mycket pampig avslutning. Teaterframträdandena byggde på drömimprovisation. Min personliga favorit var tjejen som spelade en gammal tant som stod i den långa kassakön och letade efter ”gömda” mynt i sin handväska. Allt med en frustrerande kö bakom sig. När huvudpersonen som drömde äntligen kom fram först i kön, blev kassörskan avlöst av ingen mindre än Zlatan.

Rapsody

Queen och Freddy Mercurys klassiker från 1975 från deras fjärde LP ”A night at the Opera” finns givetvis med i min vinylsamling. En svart rund klassiker som snurrat otaliga gånger på skivtallriken. Kanske finns någon ny världsstjärna bland dessa duktiga ungdomar. Jag önskar dem alla stort LYCKA TILL. 🙂
1 Klockan var sent när vi körde iväg från Simrishamn. Jag kunde inte låta bli att ta den längre vägen längs med kusten. I Skillinge stannade vi till och gick ur bilen. Man måste passa på att njuta av dessa ljuvliga junikvällar, när det är som ljusast på året. I denna stund blev jag nästan ett med havet och ville inte bryta mötet. Samtidigt är det när det är som bäst och finast man ska ta farväl. Kapsla in minnet och plocka fram det när det som bäst behövs. I mitt fall under mörka blåsiga höstkvällar i november.

2

Jag ska inte lägga in alla havsbilder här och trötta ut dig. Istället bjuder jag kanske på några till i Facebook-gruppen. ”Vi som älskar havet.” ❤

 

ss

En tur på spår till tvillingstaden

Att åka till Simrishamn var extra kul den här gången, för att se var vår yngsta dotter ska gå i skola om några veckor. Låsen var på plats på skåpen. Vilken färg får Lizette?

Ett

 

DSC_14570004

Varmt på tåget. Varmt överallt. Fullt med folk. Var ska vi fika?

Två

Inte i denna oas. Inget ledigt bord. Vi strosar vidare. Att sitta inne och fika blir jag schack och matt av. 😉

Tre

”Solveig! Får jag också sitta under bordet i svalkan?”

Fyra

”Nähä. Kom ut nu Lizette. Jag lovar att stänga av kameran.”

Fem

 

Vilken nostalgi jag såg på en utomhusloppis. Ett sådant kul spel hade vi när jag var liten.

Sex

I påsen väljer jag den gröna bilen. I skala 1:1 tar jag mycket hellre den röda.

DSC_14680011

Gatuhusen med olika sorters rosor och kullerstenarna påminner mycket om Ystad.

SjuÅtta

Hade jag inte lagt in pågatåget som signalerar om hemresa, skulle många av er inte kunna skilja de två städerna åt.

Nio

Borta bra men hemma bäst. Nu har vi precis tagit våra cyklar som snällt stod kvar på tågcentralen. Det är jättefint i Simrishamn men Ystad klarar sig i konkurrensen.

Tio

Elva

Tolv

Extra: Lizette ska hålla på med teater, musik och sång under sin gymnasieutbildning. Tre saker som hon älskar. Skolan ligger nära tågstationen. Själva håller vi på med bokmanuset. Arbetet flyter på, men en eller annan regndag skulle suttit fint. Inte ofta jag längtar efter regn i juli. Är jag sjuk eller? 😉

 

 

 

 

 

Idag håller jag tummarna

DSC_0052

Idag är det en spännande eftermiddag för vår yngsta dotter. Hon ska på audition i Simrishamn. Målet är att komma in på Nova Performing arts, ett estetiskt program med inriktning musik, dans och teater, till hösten. Ofattbart att vi snart inte har någon dotter på högstadiet.

Morgonen har börjat tufft. Det blåser storm. Tågen är inställda och ersatta med buss. Ändå ville Lizette få ut sin reklam idag eftersom hon är upptagen imorgon. Denna vecka vägde reklamen (10 sorter) över hundra kilo till skillnad från förra veckans tjugo kg (2 sorter). Jag ställde upp som taxi och rullade snällt bakom med en fylld bil. De är duktiga våra tjejer som kämpat på med Svensk Direktreklam. Började redan när vi flyttade hit. Jennifer har distrikt precis utanför vår dörr och lillasyster kvarteren i närheten. Det är bara när det varit riktigt taskigt väder och när de varit sjuka som jag och Solveig fått rycka in. Annars cyklar och går de själva. Största jobbet är att varva reklamen. Lägga den i rätt ordning. Nyttigt att lära sig att ta ansvar och få egna pengar och motion i utbyte. (gammal bild)
DSCN7076

Nu ska vi äntligen åka och hämta Jennifers nya säng på Mio. Den hade vi fått löfte om redan vecka 9.

Inte ens en termin kvar

Lizette växer så det knakar. Vart tar tiden vägen? Ofattbart att vårt lilla gryn är inne på spurtsträckan i den obligatoriska skolan. Vårterminen i nian. Igår fick eleverna sina skoltröjor. Så här ser framsidan ut.

Framsidan

Det kunde varit värre. Ett förslag som ratades var. ”Varje dag föds en lärare, använd kondom.” Jag vet inte vad Lizettes mamma som jobbar som skolfröken, hade tyckt om att tvätta den tröjan. Jag är rädd för att texten hade blivit missfärgad av en slump. 😉

På baksidan av tröjan finns alla klasskamraters förnamn. Skrivna med deras personliga handstil. Under elevernas signaturer denna text, som för mig påminner om plåster på såren jämfört med framsidan. 🙂

Rätta baksidan

I onsdags var det öppet hus i Simrishamn för den utbildning som Lizette vill söka i första hand. Nova Performing arts är ett estetiskt program med inriktning musik, med programfördjupning i dans och teater. Som tur är, är det ett Högskoleförberedande program. Det kommer säkert att bli tufft att få en av de 15 platserna. Lizette laddar för en audition i mars. Bäst är att ha ett par reservplaner. Det har hon, men hon har svårt att rangordna dem. Än återstår det några dagar att bestämma sig…

Det är lika svårt att förstå att Jennifer är inne på sin fjärde termin på gymnasiet. Idag ska hon vara med i Aftonbladet, både i text och på bild.  Rubriken är: Läs gymnasiet – med exotiska djur. Förhoppningsvis lockar hon någon till sin utbildning, med en lemur på axeln. Hoppas min kupp lyckades. 😉
”Jennifer! Hur svårt ska det vara att låta lemuren hålla en ”Mina fotsteg i ditt hjärta” mellan sina tassar? Det är ganska så många som läser Aftonbladet. Jag tror att det blir kano…”
”Vi får se pappa”, svarade Jennifer vagt innan hon hastade iväg.
”Annars får du ta zebran till hjälp. Hör du mig?”
”Sure daddy.”