Fjärde boken i serien om Kurt Wallander; ”Mannen som log”

Fast text:
Jag tänkte hedra Henning Mankell (1948-2015) och fira att det 2016 är tjugofem år sedan första Wallanderboken kom ut.  ❤

Ett

”Vad vi har anledning att frukta
är inte de stora männens omoral,
men det faktum att omoral ofta
leder till storhet.”
                      DE TOCQUEVILLE

Fjärde boken i Wallandersviten:
Mannen som log, 1994, 372 sidor. Ordfronts förlag.
Engelsk Titel: The Man Who Smiled. Publicerad i 25 länder.

Personligt:
I morse drabbades vi av strömavbrott. Hela Ystad släcktes ner. Det har hänt alldeles för många gånger sista tiden. Vid varje tillfälle kan jag inte låta bli att tänka på boken ”Mannen som log”.

Tidsintervall:
Boken startar i den skånska dimman 11 oktober 1993 och slutar på julafton samma år. Den kortaste tidsintervallen av de då fyra utgivna böckerna.

Huvudperson:
Kurt Wallander. Förste Kriminalkommissarie. Bor på Mariagatan.
Två
Ett av Skånes Pågatåg har givetvis detta för och efternamn.

Familj:
Linda. Dotter. Far och dotter har bara telefonkontakt under den aktuella ”boktiden”. Hon arbetar som lärling på en möbeltapetserarverkstad.
Kristina. Syster som bor i Stockholm. Telefonkontakt under sjukskrivningstiden.
Far Karl Wallander. 80 år. Nygift med sin trettio år yngre hemhjälp,
Gertrud Andersson. 50 år. Lyckligt gift med Karl Wallander.

Kollegor:
Otto Björk. Polismästare. Har magrat. Han hade aldrig behärskat sin chefsroll. Positionen härskade över honom.
Martinson. Fantasifull och energisk, men emellanåt också slarvig. Ständigt snuvig. Ebba. Receptionist och alltiallo.
Karl Evert Svedberg. Kliar sig ständigt på flinten. Bor på Lilla Norregatan.
Ann-Britt Höglund. Utexaminerades från Polishögskolan tre år tidigare med mycket höga betyg. Ung. Kom ursprungligen från Svarte.
Peters och Norén. Radarparet är kvar.
Sven Nyberg. Teknisk expert. (kriminaltekniker)
Per Åkesson. Åklagare. Sover middag trettio minuter på kontorsgolvet varje dag. Döljer en stor hemlighet för sin fru.
Ove Hansson. Har haft Kurt Wallanders kontor under sjukskrivningen. Är ständigt på fortbildningskurs. Rädd för att bli ifrånsprungen. Är emot kvinnliga poliser, anser dem vara odugliga som spanare. Hansson dyker upp först den 25 november. Då har han varit på fortbildning i en månad i Halmstad.

Personer utanför polishuset:
Roslund. Polis i Malmö.
Gustaf Torstensson. 69 år. Advokat. Jobbar mest med ekonomisk rådgivning. Pedant. Original. Gick att ställa klockan efter.
Sten Torstensson. Advokat. Kollega och son till Gustaf. Ungkarl. Företrädde Kurt vid skilsmässan från Mona. Har även träffat Kurt privat vid några tillfällen.
Niklasson. Äger en bilskrot.
Baiba Liepa i Riga.
Doktor Alfred Harderberg. Mannen på Farnholms slott. En av landets för närvarande mest framgångsrika affärsmän.
Kurt Ström. Säkerhetsvakt på Farnholm. En gång i tiden var Kurt polis i Malmö och kollega till sin namne Kurt Wallander.
Anita Karlén. Sekreterare åt Alfred.
Jenny Lind. Sekreterare och inte sångare hos Alfred.  😉
Martin Oscarsson. Limhamn. Tidigare revisionschef vid Malmöhus Läns Landsting. Numera pensionär.
Lars Borman. Landstingsrevisor.
Egil Holmberg och Stefan Fjällsjö. Konsulter.
Lisbeth Norin. En grävande journalist.
Sten Widén. En gång i tiden Kurts bästa vän. Driver hästgård. Denna gång bor det tre unga tjejer som varit på driven, på hans hästgård.
Sofia. 19 år är en av dem. En skärpt och orädd tjej.
Roger Lundin. Märkligt namn. En gång i tiden var det ett alias som döptes i en grön folkvagnsbuss i mitt privata liv. Nu är det ett alias för Kurt Wallander. 😉
Richard Tolpin. Född i Sydafrika. Rådgivare eller livvakt?
Maurice Obadia. Belgier. Rådgivare eller livvakt?
Alfred Hansson. Vimmerby. Kompis med en buktalare.
Sonja Lundin. Kanslist på advokatbyrån.
Fru Dunér. Advokatbyråns sekreterare.
Tre

Kurt Wallander svängde höger vid Hotell Continental och sedan höger igen för att komma in på den smala Stickgatan. Han gjorde en tvivelaktig parkering halvvägs uppkörd på trottoaren utanför det rosa, på Stickgatan 26 där Berta Dunér bodde.
(Undra om ägarna målat huset rosa efter det att boken kom ut eller om det var rosa redan tidigare. Jag tror det förstnämnda.)

Bokens dos av kärlek åt Kurt: ❤
Han sänder ett brev till Baiba i Riga varannan månad och får svar. Han har betraktat henne som sitt privata skyddshelgon.

Den 22 november skrev Kurt ett brev med en inbjudan till Baiba om att komma till Ystad och fira jul och nyår.

Den 10 december kom ett brev från Riga som gjorde Kurt väldigt upprymd. Under några lyckliga timmar tänkte han inte en tanke på fallet.

Kurts bil:
En gammal Peugeot utan larm, som går en hemsk bildöd till mötes. Sedan har han en hyrbil (Volvo) medan han går och drömmer om en Nissan.

Kurts karaktärssvagheter/hemlighetsmakeri i denna roman:
Han lånar pengar av sin far för att köpa nya möbler, men skälet är att köpa biljetter till en treveckorsresa till Thailand.

Han berättar inte för sina kollegor om Sten Torstenssons besök i Skagen, en vecka innan advokaten blev mördad.

Han norpar två ostsmörgåsar i en matsal på kursgården i Höör.

Han ljuger för sina kollegor om att Kurt Ström inte ville ha något i utbyte.

Kurts hälsa:
Onsdagen den 10 juni 1992 blev Kurt Wallander sjukskriven med omedelbar verkan. Diagnos: Allvarlig depression. När vi bjuds in igen som läsare har han varit sjukskriven i lite mer än 16 månader. Bara att han fortfarande lever är oväntat med tanke på hur han levt i Karibiska världen och i Thailand. Det är först när han hittar oasen Skagen, som läkningsprocessen inleds med det långa arbetet att bli människa igen. På Jyllands yttersta utpost, på stranden mellan klitterna och de två haven tas de första stegen.

Han har magrat och kan ha kläder som han inte fått på sig de senaste sju-åtta åren.

Känslan av att hans inre var som ett utbränt krigslandskap minskade inte.

Alla papper är skrivna. Det återstår bara en namnteckning på Björks kontor. Sedan är Kurt Wallander snart en före detta polis. Då kommer Kurt med sin replik.
”Jag går i tjänst i dag igen. Jag ska kontakta läkaren så han friskskriver mig. Jag mår bra. Jag vill arbeta igen.”
(Detta är inte sant. Men en dödsannons i Ystads Allehanda bär på sanningen.)

Evert Rydbergs kloka ord som lever kvar inom Kurt:
”Orsaken kan ibland komma efter verkan. Som polis måste du alltid vara beredd att tänka tvärtom. ”

Rydberg skulle manat mig till tålamod.

”Ett polishus är i grunden byggt som ett fängelse. Vi lever som spegelvända avgjutningar av varandra, tjuvarna och poliserna. Vi kan egentligen aldrig veta vem som egentligen är innanför eller utanför murarna.”

”Poliser har en tendens att i tid och otid säga att dom ingenting vet. I själva verket vet vi alltid mycket mer än vad vi tror.”

”Vi måste ständigt växla utsiktstorn. Annars blir våra överblickar meningslösa. Hur komplicerad en utredning än är måste det finnas en möjlighet att beskriva den för ett barn. Vi måste se enkelt utan att för den skull förenkla.”

Nyckelspår & Villospår:
Skånsk dimma, pinnstol, docka, ikonsamling, landmina, en italiensk pistol, en asiatisk bilbomb, en tom platsbehållare och en buktalare.

Fyra
Advokatbyrån låg i ett gulputsat stenhus vid Sjömansgatan, inte så långt ifrån den gamla och snart färdigrenoverade teaterbyggnaden. En polisbil stod parkerad utanför, och på den motsatta trottoaren stod några åskådare och diskuterade det som inträffat. Det blåste en byig vind från havet och Wallander huttrade till när han steg ur bilen.

Fem
Hon gick in på konditoriet. Wallander stod kvar och iakttog de personer som passerade utanför. När han var så säker han kunde vara på att ingen följt efter henne korsade han hastigt gatan. Han ångrade att han inte hade tagit någon med sig som kunde ha hjälpt honom att hålla uppsikt. Han upptäckte henne genast när han kommit in på konditoriet. Hon hade satt sig vid ett hörnbord. Hon såg på honom utan att hälsa när han kom fram till bordet. 

Kopplingar till tidigare böcker:
Han tackade för den musikanläggning som de hade samlat ihop till och gett honom förra sommaren. (Den vita lejoninnan) Storyn om hur han träffade Baiba och hennes man Karlis dras upp. (Hundarna i Riga)

Han såg sig själv bevittna hur en människa blev skjuten med ett skott rakt genom pannan, och han skjuter sedan själv och … (Den vita lejoninnan)
Sex
”Jag känner igen er, sa mannen i stolen. ”För nåt år sen skrevs det mycket om er … det var nånting med en bil som brann på Ölandsbron … jag minns det eftersom jag var sjöman på den tiden det inte stod en bro i vägen.” (Den vita lejoninnan)

Han hade själv en gång medverkat till att ett pass hade blivit förfalskat. (Den vita lejoninnan)

Han påminde sig den gången han kraftigt berusad kört bil och blivit stoppad av Peters och Norén … (En mördare utan ansikte)

Han märkte hur han plötsligt var tillbaka till händelserna året innan, till döden som väntade där ute i dimman. (Den vita lejoninnan)

Grodor i boken:
Rydberg dog inte på våren utan i januari 1991.

Han skötte er skilsmässa för nio år sen, svarade Berta Dunér. Ni har gott minne, sa han. Bosse Lidén tycker att både Berta, Kurt och Henning tar rejält fel där.

Det är inte snart två år sedan han försvann in i sin långa tystnad. Hans far som nästa år skulle fylla sjuttiofem fyllde honom ständigt med motsägelsefulla känslor. Sanningen borde vara åttioett år.

Upptäckte en av sin fars tavlor i Helsingborg. Hände för 4 år sedan i Kristianstad. Sanningen: Tre år är rätt.

Kuriosa:
Under den andra resan till Skagen slutade Kurt tvärt att lyssna på opera. Istället köpte han kassetter med popartister.

Fortfarande detonerar det ibland minor som lades ut under första världskriget.   😦

Kurt gick på en av toaletterna och spolade ner de antidepressiva tabletter han hade i en burk i byxfickan.

Engman som ersatte Näslund tycks ha gått upp i rök.

Nu har det blivit E65 mellan Ystad och Malmö.

En gång övernattade faktiskt Inga Tidblad på hotell Linden.

En trojka med Wallander, Nyberg och Ann-Britt uppstår.

Fars tavlor:
Wallander skulle just sätta sig i en stol när han upptäckte en tavla som hängde på en av väggarna. Först trodde han inte sina ögon. Sedan insåg han att det var en av hans fars tavlor, en av varianterna där tjädertuppen saknades. (I ett hem i Helsingborg.)

Plats som jag är nyfiken på:
Drabbades av en längtan att återse Skagen som jag har fina personliga minnen från.
Sju
Många år tidigare, när Linda var nyfödd, hade han tillbringat några sommarveckor på Skagen med sin fru Mona. Han mindes veckorna som bland de lyckligaste han upplevt i sitt liv. De hade knappt med pengar, bodde i ett läckande tält men var uppfyllda av en känsla att befinna sig i livets och världens mittpunkt. 

Citat och stycken som jag uppskattar/minns i denna bok:
Mannen på Farnholm hade blod på händerna.

Det var inte benen som ledde honom utan det var hans oroliga tankar.

En bit av min själ har ersatts av en protes.

Han betraktade sin instinkt med respekt. Den kunde både vara hans mest pålitliga inre budbärare och hans värsta fiende.

Det var som om någon oväntat steg in på hans kontor ute på den oändliga stranden.

Blomsterängar och träsk. Livet igenom lever man med ett ben i vardera.

”Varför valde du att bli polis och inte präst?” ”Jag blev våldtagen. Det ändrade allt i mitt liv.”

Man brukar säga att minan är världens billigaste och trofastaste soldat. Man lägger ut honom och han stannar där han är, i hundra år om man så vill. Han bara finns där och väntar. Tills nån kommer och trampar på honom. Då slår han till.  😦

Jag är en man som skrattar för sällan, tänkte han. Utan att jag har märkt det har min medelålder drivit mig mot en kust, full av dystra undervattensskär.

Vi kan kalla det en fyra. En person trampar på minan, svarade kapten Lundqvist. Sen krävs det tre man för att bära bort honom ur en eventuellt pågående strid. Alltså har minan slagit ut fyra personer ur truppen.

Vänlighet, tänkte han. Annars kommer hon att regla alla sina inre dörrar.

Det påstås ju att det döljer sig ett brott bakom varje förmögenhet.

Wallander tänkte att det var något som hade förändrats.
Sedan insåg han vad det var.
Leendet var borta.

Speciell torr humor på gränsen till svart:
När han kommit in på sitt kontor och stängt dörren märkte han att han var genomsvettig. Han tog av sig kavajen och skjortan och började torka sig på gardinerna. I samma ögonblick öppnade Martinson dörren utan att först ha knackat. Han hajade till när han fick syn på den halvnakne Wallander.

”Kan du tänka dig någon form av brottslighet som minskar”?
”Stölder av svartvita teveapparater”, sa Kurt till sist.

Privat sorg:
Det är mycket som tynger Kurt Wallander. Han har dödat. Varit nära att mista sin dotter.

Åtta
”Polisen i Simrishamn ringde. De anhöll din far. Han hade börjat slåss inne på Systembolaget i Simrishamn. Det hade tydligen gått våldsamt till”, sa Svedberg. 

Antal mord/dödsfall:
4 st.

Antal urdruckna kaffekoppar:
87 st.  😀
Nio
”Prunus” 1962-65, dekor Stig Lindberg.
(Foto från Lidéns Samlingsmuseum.)

Bosse Lidéns betyg:
5/5  😀

Sista tre meningarna:
Hon kom som en av de sista.
Men det var hon, Baiba Liepa.
Hon såg ut precis som han mindes henne.

Tio
På torsdagsmorgonen den 23 december gick Kurt Wallander tvehågset till Österportstorget i Ystad och köpte en julgran. Det var en dag med disigt väder, det skulle inte bli någon jul med snö och vinterstämning i Skåne 1993. Han valde länge bland granarna. 

Baksidestext:
En gråkall oktoberdag i södra Skåne. Dimman ligger tät över slätten när advokat Torstensson färdas hem till Ystad i sin bil. Plötsligt skymtar han mitt på vägen en människa fastspänd på en stol. I sista stund får han stopp på bilen. När han kliver ur bilen fäller ett fruktansvärt slag honom till marken. Samtidigt vankar Kurt Wallander fram och åter längs en dyster sandstrand på Skagen. Han är deprimerad, utbränd och har bestämt sig för att avsluta sin karriär som polis. Men advokat Torstenssons död, som några dagar senare följs av ett mord på hans son och kompanjon, tvingar Wallander att tänka om. Snart är han inblandad i en härva av ekonomisk brottslighet på högsta nivå och hans motståndare är en man som inte hindras av några moraliska skrupler.

Fotnot:
I denna kategori har jag valt att svara på eventuella kommentarer med en symbol av något slag. Annars skulle jag säkert kunnat prata om Kurt Wallander i många timmar. En tid som jag inte har längre. Men jag läser gärna snälla och intressanta personliga reflektioner. Elakheter och nätmobbing klarar jag mig helst utan.

Tredje boken i serien om Kurt Wallander; ”Den vita lejoninnan”

Fast text:
Jag tänkte hedra Henning Mankell (1948-2015) under året och fira att det 2016 är tjugofem år sedan första Wallanderboken kom ut. ❤

Tredje boken

”Väl på sjukhuset i Johannesburg konstaterades att jag hade en aggressiv gulsot. Jag låg på sjukhuset och tänkte ut historien på nätterna. När jag frisknat till och kunde åka hem till Maputo hade jag den i stort sett klar för mig. Om jag minns rätt skrev jag den sista sidan först. Det var dit jag skulle.”                                                                                                                                          Henning Mankell

Bild åtta
Han for ut till Kåseberga och satt en stund på höjden och såg ut över havet.

Tredje boken i Wallandersviten:
Den vita lejoninnan, 1993, 480 sidor. Ordfronts förlag. Engelsk Titel: The White Lioness. Publicerad i 28 länder.

Personligt:
Sidantalet har växt sedan de två andra böckerna. En tredje och fjärde skrivvariant har använts. Parallellhandling mellan Sydafrika och Sverige. Dåtid och nutid. Precis som i de två föregående böckerna gör Mankell det med stil och på ett övertygande mästerligt sätt. Samtidigt bjuds läsaren på en lektion i Sydafrikas mörka historia.

Tidsintervall:
Prolog i Sydafrika 1918. Startdatum, 24 april 1992, Ystad. Slutdatum 12 juni 1992, Kapstaden.

Huvudperson:
Kurt Wallander. Förste Kriminalkommissarie.

Familj:
Linda. Dotter. Läser fortfarande på en folkhögskola i Bromma.
Kristina. Syster som bor i Stockholm.
Karl Wallander. Far. 80 år. Ska gifta sig d. 20 juni med hemhjälpen.
Gertrud Andersson. 50 år. Kommande hustru till Karl Wallander.

Kollegor:
Otto Björk. Polismästare.
Martinson. Yngre polisman. Slarvig, impulsiv, skarpsinnig.
Ebba. Receptionist och alltiallo.
Karl Evert Svedberg. Spelar en betydligt större roll i denna bok.
Peters och Norén. Delar patrullbil. De både ser märkliga saker och missar stort, när de blir lurade bort från sin vaktposition.
Sven Nyberg. En skicklig polistekniker som kommit från Malmö några månader tidigare. Tvär och svår att få muntlig kontakt med.
Per Åkesson. Åklagare som är tillbaka efter sin tjänstledighet.
Hansson. Brutit benet och har paus också i denna bok från huvud-äventyret.
Engman. Polisaspirant som ersatt Näslund eftersom denne flyttat tillbaka till Gotland.

Ica Kvantum
Svedberg gick in i ICA-butiken, visade sin legitimation och bad att få tala med föreståndaren för att få reda på om en ovanligt fet person varit inne och handlat i affären den senaste tiden. 

Personer utanför polishuset:
Sten Widén. Vän till Kurt. Driver hästgård. Förtjust i starka drycker, cigarrcigaretter och unga kvinnor. Denna gång bor det en Ulrika och en Kristina på hästgården. Sten har börjat sjunga igen. Tar större plats i denna tredje bok.
Kommissarie Lovén. Polishögkvarteret på Kungsholmen.
Pastor Turesson i Metodistkyrkan i Ystad.
Robert Åkerblom. Orolig mäklare.
Stig Gustafson. F.d. maskinist på en Polenfärja. Bor i Lomma.
Peter Edler. Brandman. Har en hel del att släcka denna gång.
Morell. Ökänd hälare i Malmö som även börjat med lånerörelse.
Peter Hansson. 23-årig tjuv. Född i Hörby. Gick rejält på pumpen. 😉
Alfred Hansson. Vollsjö. En morgontrött lackerare.
Annika Hagström. En kassörska med blick för riktigt feta personer och med polisdrömmar.
Paul Jörgensen. Fiskare från Dragör.
Anatoli Konovalenko. En rysk rasist som hatar demokrati.
Vladimir & Tania Rykoff. Bor i Hallunda.
Victor Mabasha, Ben Travis, Jan Kleyn, Franz Malan, Nelson Mandela, President de Klerk, utrikesminister Botha, Pieter van Heerden, Sikosi Tsiki, Samuel de Beer, Georg Scheepers, Judith Scheepers, Miranda & Matilda, Kommissarie Borstlap i Sydafrika.

Lampisaffären

Han kom fram till torget och funderade på var han skulle äta. I ett anfall av spendersamhet bestämde han sig för Continental. Han gick Hamngatan ner, stannade ett ögonblick vid lampaffärens skyltfönster.

Middagsbordet
Continentals bokade bord Matsalen var nästan tom. Ett ögonblick ångrade han sig. Att sitta ensam med sig själv i en övergiven matsal föreföll honom alltför ödsligt. Men sedan satte han sig i alla fall. Han hade bestämt sig och orkade inte ändra sig.

Taxi
Klockan var halv elva när han lämnade restaurangen. Han var då rejält onykter och hade ingen tanke på att gå hem och lägga sig. Han gick till taxistationen mitt emot Busstorget och for till den enda dansrestaurangen som fanns i staden.

Bokens dos av kärlek åt Kurt:
Blev ögonblickligen förälskad i alla kvinnor han dansade med. Orsak Svensktoppsmusik och all whisky innanför västern. 😉

Fyllesamtal till Baiba Liepa mitt i natten.

Ett sent samtal till BL där han berättade allt hemskt som hänt och som hände just nu.

Den här gången skickade han iväg ett detaljerat, personligt och ärligt brev till Baiba.

Kurts bil:
En Peugeot för ovanlighetens skull.

Kurts karaktärssvagheter/hemlighetsmakeri i denna roman:
Han berättade inte om handbojorna för kollegerna.

Han håller ofta inne med information. Likadant när han var i Stockholm ihop med Lovén. Han bedriver sin egen spaning. Får till slut ljuga för sina kolleger för att få ihop ett pussel av en falsk sanning. Han använder sig av okonventionella former i sitt umgänge med misstänkta eller överbevisade brottslingar.

På sitt eget jobb förfalskar han ett pass till en brottsling. Skyddar honom i sin privata lägenhet och samlar på sig ännu mer stoff som han aldrig kan berätta om för någon annan.
Även Svedberg dras till slut med i hemlighetskarusellen och sjukanmäler sig för att kunna bedriva privat spaning.

Kurts hälsa:
Alltför mycket dricka, långa arbetspass, fel sorts mat, ingen motion och brist på kärlek gör inte Kurts kropp något gott. Kulmen kommer efter några intensiva pressande dygn och där Kurt i självförsvar måste döda för att överleva.

Onsdagen den 10 juni 1992 blev Kurt Wallander sjukskriven med omedelbar verkan. Diagnos: Allvarlig depression. Efter några månader var det många av hans kollegor som började tro att han aldrig skulle komma tillbaka.

Evert Rydbergs kloka ord som lever kvar inom Kurt:
”Det kommer aldrig att finnas ett bra sätt för poliser att framföra budskap om det plötsligt inträffade dödsfallet.” sa Rydberg några månader innan han själv dog.

”Var människa ha sin utmätta tid.”

”Ska du segla till Västindien, så se till att du aldrig kommer tillbaka”, svarade Rydberg ironiskt. ”Man kan inte resa ifrån sig själv.”

”Du kommer att vara polis så länge du lever.”

Nyckelspår & Villospår:
Svart finger, handbojor, mercedes, 9 mm Astra Constable, Sydafrika, Ryssland, Metodistkyrka, KGB, brunn, sprängt hus, askfat av glas och avklippt hår som är alltför bekant för Kurt Wallander.

Kopplingar till tidigare böcker:
Mindes att han kört samma väg en morgon två år tidigare, då ett äldre lantbrukarpar hade dödats på en avsides belägen gård. Han rös till vid minnet. (Mördare utan ansikte)

Unga människor har ofta bra minne, sa Wallander och tänkte på en bankkassörska han haft stor glädje av vid en utredning några år tidigare. (Mördare utan ansikte)

När han kom till Mossby Strand körde han ner till den övergivna parkeringsplatsen … Tänkte på gummiflotten som hade flutit i land just här, med två döda män. (Hundarna i Riga)

”Det skadar inte att du besöker en kyrka då och då”, sa Ebba. Wallander tänkte på de nätter han hade tillbringat med Baiba Liepa i en kyrka i Riga året innan. (Hundarna i Riga)

Varje morgon påminde han sig den gången året innan då han vaknat på natten, kallsvettig, och trodde att han drabbats av en hjärtattack. (Hundarna i Riga)

Där fanns ett kafé som hade öppet om sommaren. Ungefär ett år tidigare hade han suttit där och skrivit ett brev till Baiba Liepa i Riga… som han rivit sönder. (Hundarna i Riga)

Grodor i boken:
Ett: Det står några gånger att han är 44 år och känner sig gammal. Sanningen: Kurt Wallander fyllde 45 år 30 januari 1992.
Två: Gertrud Andersson har jobbat 2 år hos Kurts far. Inte 1 år som det står i denna bok.
Tre: Nätter i en kyrka i Riga ska vara NATT om man ska vara petnoga.  😉
Fyra: Rydberg, den förra kollegan, som nu varit död i snart två år. Rätt ska vara 15 månader.
Fem: Återigen år som den gode Mankell slarvar med. Det är inte fem år sedan skilsmässan från Mona. Hon gick ifrån honom i oktober 1989. Rätt är 2.5 år.
Sex: Senast han träffade Sten Widén var för över ett år sedan. Bättre skrivit över två år sedan.

Kuriosa:
Kurt Wallander hade en återkommande dagdröm som han misstänkte att han delade med många människor. Han drömde att han begick en bankkupp som skulle slå världen med häpnad.
E 14 gällde fortfarande som vägnamn liksom ring 90 000 och ringa nummerupplysningen.
Regementet finns kvar i Ystad med sina befäl och rekryter.
Biltelefoner i polisbilen med möjlighet att slå om till högtalare. Ett stort steg framåt. Annars hade de ibland kontakt med varandra via walkie-talkies

För första gången berättade Kurt om sina två resor till Riga för någon. Detta gjorde han för sin dotter Linda i kafévagnen på ett tåg.

Den 15 maj 1992 gick Otto Björk till sitt rum för att skicka ut en efterlysning och rikslarm efter sin kollega och vän, kommissarie Kurt Wallander.

Sten Widén är kanske den enda riktiga vän jag någonsin haft, tänkte Kurt.

Karl Evert Svedberg hade en gång i tidernas begynnelse blivit polis av ett enda skäl, som han dessutom försökte hemlighålla. Han led av en svårartad mörkerrädsla. Med att bli polis föreställde han sig att mörkerrädslan skulle bekämpas genom att han stärkte sitt personliga mod.

Fars tavlor:
Han hade övergivit sitt eviga tema, landskapet i kvällssol, med eller utan tjädertupp i bildens framkant. Nu stod han och målade ett annat landskap, mörkare, mer kaotiskt.

Citat och stycken som jag uppskattar i denna bok:
Det finns två sorters faror. Den ena utsätter man sig för. Den andra utsätts man för.

Jag vill träffa min dotter, tänkte han. Jag saknar henne ibland så att det gör ont.

Hos honom kan jag inte utläsa var en sanning upphör och en lögn tar vid.

En berättelse är en resa som aldrig har nåt slut.

Han sa att Sydafrika är en gök som ofta lägger ägg i andras reden. Efteråt tänkte han att han hade fått en dotter som såg rakt igenom honom.

En hårsmån från döden ännu en gång, tänkte han. Nu har jag knappast några fribiljetter kvar i mitt liv.

Hans inre almanacka var tom.

Mitt på golvet stod en helt ny musikanläggning. På ovansidan av CD-spelaren låg ett kort. Med önskan om god bättring och välkommen tillbaka. Dina kollegor.

Speciell torr humor på gränsen till svart:
Som vanligt kliade sig Svedberg på flinten och tycktes tankspritt leta efter det hår som var försvunnet.

Nån gång ska jag sammanställa en bok som ska heta Folk Som Vill Hjälpa Polisen. Den kommer att göra mig rik.

Han slet av sig alla kläder och ställde sig naken framför hallspegeln. ”Kurt Wallander”, sa han högt. ”Här har du ditt liv.”

Privat sorg:
I journalen stod det: Depressionen hade enligt patienten börjat över en kopp kaffe på polishuset i Kalmar medan en man låg och brann upp på en bro.

 

Turistbyrån
På Turistbyrån i Ystad hyrde Rykoff ett hus som låg nordost om Ystad, mot Tomelillahållet. Husets läge kunde ha varit bättre. Men intill ägorna fanns ett övergivet grustag som kunde användas till skjutövningarna.

Antal mord/dödsfall:
18 st.

Skjutfältet
När han hade stått uppe på övningsfältet, omgiven av de osynliga fåren, och allt hade varit över, hade han inte haft en enda klar tanke i huvudet. Han visste att Victor Mabasha var död, att han själv hade dödat en människa och att Konovalenko ännu en gång var borta, uppslukad av allt det vita som omslöt dem.

Antal urdruckna kaffekoppar:
57 st.
Bosse nörd kunde inte låta bli denna gång heller.
Berså
Foto från Lidéns Samlingsmuseum.

Bosse Lidéns betyg:
5/5  😀

Sista två meningarna:
Han var inte i första hand boer, en vit man.
Han var afrikan.

Skurup Sparbank
Fastighetsmäklare Louise Åkerblom lämnade Sparbanken i Skurup strax efter klockan tre på fredagseftermiddagen den 24 april. Hon blev stående ett ögonblick och drog ner den friska luften i lungorna, medan hon funderade på vad hon skulle göra. Mest av allt hade hon lust att avsluta sin arbetsdag redan nu och köra direkt hem till Ystad.”

Baksidestext:
Fredagen den 24 april 1992 på eftermiddagen försvinner fastighetsmäklare Louise Åkerblom spårlöst från sitt hem i Ystad. Samtidigt, på andra sidan jordklotet, planerar en grupp fanatiska boer i Sydafrika ett attentat mot en ledande politiker för att stoppa demokratiseringsprocessen. När kriminalkommissarie Kurt Wallander kopplas in på fallet med den försvunna mäklaren förstår han att det inte är fråga om ett rutinärende. Louise Åkerblom är till synes lyckligt gift, har två barn och tillhör metodistkyrkan. Ingenting blir heller lättare när det visar sig att hon blivit brutalt mördad och man hittar ett avskuret svart finger på brottsplatsen. Kurt Wallander står inför sin hittills mest komplicerade uppgift. När han skönjer sambanden med konspirationen i Sydafrika växer hans känsla av otillräcklighet. Det är inte bara några få personers väl och ve som är beroende av att han snabbt kan lösa mordgåtan. Nej, nu ligger hundratusentals människors öden i händerna på kriminalkommissarien från Ystad …


Fotnot:

I denna kategori har jag valt att svara på eventuella kommentarer med en symbol av något slag. Annars skulle jag säkert kunnat prata om Kurt Wallander i många timmar. En tid som jag inte har längre. Men jag läser gärna snälla och intressanta personliga reflektioner. Elakheter och nätmobbing klarar jag mig helst utan.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Andra boken i serien om Kurt Wallander; ”Hundarna i Riga”

Fast text:
Jag tänkte hedra Henning Mankell (1948-2015). Samtidigt vill jag uppmärksamma att det under 2016 är tjugofem år sedan den första Wallanderboken kom ut. ❤
Andra boken

”Jag tycker om att ströva omkring om hösten på det ödsliga Mossbystrand.”                                                                                               Henning Mankell

Mossby strand

Andra boken i Wallandersviten:
Hundarna i Riga, 1992, 339 sidor. Ordfronts förlag. Engelsk Titel: The Dogs of Riga. Publicerad i 31 länder.

Personligt:
Redan i andra boken flyttas handlingen i längre partier från Ystad och Skåne. Denna gång till Baltikum. Detta blir en extra krydda och förnyelse. Antalet mord ökar jämfört med första boken. Även berättartempot höjs.
Mankell skrev att han ville skildra vad som hände i Europa efter Berlinmurens fall. Han flög till Riga och tillbringade några veckor där. Han beskrev det som en märkvärdig tid. Spänningarna mellan ryssar och letter hade ännu inte exploderat. När han ville prata med en lettisk polisman fick det ske i hemlighet på något dunkelt upplyst ölcafé.

Tidsintervall:
Vad häftigt att startdatumet i andra boken var den 12 februari 1991, (min födelsedag).  (”Mördare utan ansikte” startade på Solveigs födelsedag).
Slutdatum i 18:e kapitlet är 27 mars. I epilogen är det en dag i början av maj 1991.

Huvudperson:
Kurt Wallander. Kriminalpolis. Ensamstående. Bor i en ostädad lägenhet på Mariagatan där det ofta, utanför på gatan, svänger en gatlykta i den byiga vinden. 😉

Familj:
Linda. Dotter. Läser på en folkhögskola i Bromma.
Karl Wallander. Far. Nästan alltid klädd i overall och avklippta gummistövlar. Bor kvar i huset i Löderup på Österlen, där han fortsatt med att måla tavlor med ständigt samma melankoliska höstlandskapsmotiv. Har numera hemhjälp som kommer till honom regelbundet.

Kollegor:
Otto Björk. Polischef. 55 år. En aning lynnig.
Karl Evert Svedberg. 40 år. Nästan flintskallig, född i Ystad! Kunde ofta verka vara sävlig och ointresserad. Men han var noggrann och något som Kurt satte värde på. Svedberg är fågelskådare.
Martinson. Knappt fyllda 30 år. Född i Trollhättan. Var på många sätt Svedbergs motsats. Impulsiv och en smula slarvig. Satsar hårt på att göra karriär inom poliskåren. Peters och Norén. Mestadels trafikkontrollanter.
Anette Brodin. Vikarierande stadsåklagare från Stockholm.
Ebba. Alltiallo i receptionen.
Ove Hansson. Jobbar med ett annat fall i denna boken.
Evert Rydberg. Förlorat kampen mot prostatacancern i januari. Kurt saknar honom på många sätt och för ofta inre samtal med honom när han kör fast i tankarna.

Sent på kvällen den 4 augusti 1990 tog Wallander med sig en flaska whisky och körde hem till Rydberg. I bilen lyssnade han på kassetten med ”La Traviata” med Maria Callas. Medan han och Rydberg delade på whiskyn på Rydbergs balkong insåg Wallander att hans vän och mentor var på väg att dö.

Hjälp utifrån efter att rikspolischefen bestämt det:
Bertil Lovén. Utredare på Våld i Stockholm. Femtioårsåldern.
Sture Rönnlund. Utredare på Narkotika i Stockholm. Femtioårsåldern.
Birgitta Törn. Cirka 30 år. Tjänsteman och observatör från Utrikesdepartementet med uppgift att hjälpa till med kontakter i dom länder där Interpol inte har något inflytande. Hon bor på Hotell Sekelgården.
Hotell
”Jag är inbokad på ett hotell som heter Sekelgården”, sa hon när de körde mot Ystad. Hotell Sekelgården låg på en gata bakom torget. Wallander stannade bilen och sträckte sig efter rapportpärmen. Sen lyfte han ut hennes väska ur bagageluckan.

Personer utanför polishuset:
Major Karlis Liepa. Kriminalpolis i Riga. Kedjerökare. Mycket närsynt. Wallander fattade sympati för mannen och tyckte han hade likheter med Rydberg med en skarp hjärna och stor erfarenhet.
Baiba. Gift med Major Liepa sedan åtta år. Ingenjör och översättare.
Jazeps Putnis. Polisöverste i Riga. Bra på engelska.
Ausma Putnis. En mycket ung fru till Jazeps.
Polisöverste Juris Murniers i Riga. I femtioårsåldern. Ryss från födseln.
Sergeant Zids. Chaufför åt Wallander under Rigabesöket.
Upitis. Lett. Fjärilssamlare och poet.
Inese. Planterad älskarinna till Kurt.
Mörth. Obducent på sjukhuset i Ystad.
Jacobson. I fyrtiårsåldern. Bor i Svarte. Säger sig vara fiskare.
Sten Holmgren. Bor på Mariagatan i Ystad. Äger fiskebåten ”Byron” som ligger i Branteviks hamn och som aldrig doftar fisk. 😉
Joseph Lippman. I 60-årsåldern. Driver en handelsträdgård enligt visitkortet.
Preuss. Mager ärrig man som talar enbart tyska.

Bokens dos av kärlek åt Kurt:
Han höll om henne när hon skakade av gråt. Det var då han definitivt gick över gränsen, och började bejaka sin kärlek. Han undrade om han någonsin hade känt något liknande i sitt liv.

En hemlig natt i en kyrka.

Två nätter och en dag i en lägenhet i Riga.

Kurts bil:
En Peugeot (antagligen har Nissan bytts ut under hösten).

Kurts karaktärssvagheter/hemlighetsmakeri i denna roman:
Ni får arbeta efter eget huvud så länge. Jag har ett gammalt ärende som jag måste reda ut i Malmö. (Sanningen: Han skulle köra sin far till en färghandel.)

Han håller gärna inne med upplysningar han fått eller kommit på.

Han går in till Björk och frågar om han kan ta ut tio dagars innestående ledighet och hänvisar till en påhittad bilresa till Alperna för att åka skidor.

Contan
Björk ber honom att överta ett föredrag som skulle hållas för stadens Rotaryklubb. Han tog över uppdraget och höll ett misslyckat föredrag om moderna tekniska hjälpmedel inom polisarbetet, vid en lunch på Hotell Continental. Vad han sagt mindes han inte sekunden efter det att han hade uttalat sina ord.

Kurts hälsa:
En muskel under hakan låste sig. Smärtan var våldsam.

Strax efter klockan två på natten vaknade Kurt Wallander av en våldsam smärta i bröstkorgen. Han låg i mörkret och tänkte att nu dog han.

Känningar av ett gammalt ryggskott.

En böld på ena skinkan som återkom då och då.

En morgon när han vaknade fick han för sig att han var sjuk. Han gick till polisläkaren och gjorde en ordentlig hälsoundersökning. Läkaren friskförklarade honom, men föreslog att han skulle fortsätta hålla ett öga på sin vikt.

När han vaknade på söndagsmorgonen hade han hjärtklappning.

Evert Rydbergs kloka ord som lever kvar inom Kurt:
Rydberg skulle sagt åt mig att inte vara så otålig.

Rydberg hade ofta talat om förmågan att se det osynliga. Att upptäcka det oväntade i det skenbart naturliga.

Återvänd till utgångspunkterna, skulle Rydberg ha sagt. Börja med det du vet alldeles bestämt.

Sök efter samband även där du inte tror att dom kan finnas, kunde Rydberg ofta säga.

Rydberg hade många år tidigare lärt honom att inte dröja med att utforska förnimmelser av att en ledtråd dinglade så nära hans ögon att han hade svårt att se den.

Han gjorde som Rydberg, så ofta sagt till honom: Säg som det är, ont blir inte värre, men säg som det är!

Hastigt påminde han sig något som Rydberg en gång hade lärt honom. Man ska alltid bestämma sig för om det är lämpligt att vara den förste eller den siste som anländer till en utvald mötesplats.

StängtMossby Strand var övergivet. Kiosken var igenbommad och gungorna slängde och gnällde i sina kedjor. När han steg ur bilen kände han den kalla vinden i ansiktet. Högst uppe på gräsklinten där den sluttade ner mot sanden stod en ensam människa och fäktade med ena handen.

Nyckelspår & Villospår:
Räddningsflotte, öststaterna, överlöpare, skenrättegångar, en kondor och en vipa inom polisen, leksakslager, LP-fodral, polishögkvarter, kinesiska asken och Centrala Varuhuset.

DSCN6437Wallander gick de smala och vindlande gatorna till Fridolfs Konditori. Där åt han några smörgåsar och drack ett glas mjölk. Under tiden tänkte han igenom vad som hade hänt.

Kopplingar till första boken (Mördare utan ansikte):
En av mördarna i Lenarp fick permission häromdagen för att hans mamma skulle begravas. En mamma som varit död i minst tio år.

”Du vet väl att vi läcker”, sa Wallander och mindes återigen dubbelmordet i Lenarp.

Tidigare hade han känt sig trygg i sitt yrke som kriminalpolis. Men nu gjorde han det inte längre. Känslan av osäkerhet hade drabbat honom när han året innan hade hållit på med att försöka lösa det brutala dubbelmordet i Lenarp.

Kurt minns med obehag när han mist sitt omdöme som berusad och kastat sig över Anette Brolin.

För ett år sen framförde jag min bil i kraftigt berusat tillstånd. Men ingenting hände eftersom mina kollegor ställde sig runt och skyddade mig, och även där skakar alltså förbrytaren hand med sin jägare.

Han for kustvägen och stannade vid det ödsliga fält där Kivikska marknaden hölls varje sommar. Där hade han rusat som en galning året innan, med en pistol i handen, jagande en mördare.

Det var ett klagorop som påminde honom om året innan, när en somalisk flykting brutalt hade blivit mördad i Sverige, och Martinson hade försökt lugna den förtvivlade änkan.

Grodor i boken:
Text från ”Mördare utan ansikte”, förra och första boken:
”Vi har en kriminalpolis som flyttade ner från Stockholm för några år sedan. Svedberg heter han. Han flyttade hit eftersom han inte stod ut i Stockholm. För några dagar sen sa han att han funderade på att flytta tillbaka.” Senare i boken. Svedberg upprepade sitt önskemål att flytta tillbaka till Stockholm.
Text från ”Hundarna i Riga”:
Svedberg var en nästan flintskallig fyrtioåring, född i Ystad, och illvilliga rykten skvallrade om att han drabbades av hemlängtan redan när han passerade stadsgränsen.

Wallander tänkte tillbaka på året innan, då en polisman i Malmö kallblodigt skjutit ner en asylsökande flykting. Sanningen: Det var hans äppelätande kompis som stod för dådet.

Vid 43 års ålder saknade han en förtrogen människa vid sin sida. Sanningen: Kurt Wallander fyllde 44 år 30 januari 1991.

före 1
Han körde in i Kåseberga och fyllde på bensin. Eftersom han var tidigt ute fortsatte han ner till hamnen. Han parkerade och gick ut i blåsten. Det fanns inte en människa i hamnen. Kiosken och fiskrökerierna var igenbommade. Det är en egendomlig tid vi lever, tänkte han. Vissa delar av det här landet har bara öppet under sommarmånaderna. Hela samhällen hänger upp skyltar att det är stängt.

Kuriosa:
Han slog 90 000 och begärde Polisen. Fortfarande inga mobiler hos poliserna.

Wallander har fyllt i en ansökan till ett jobb som säkerhetschef hos Trelleborgs Gummifabrik. Han funderar flera gånger starkt på att skicka in den innan han till slut gör slag i saken.

Man tog för givet att personen som kom från UD och hette Törn var en man. Visade sig heta Birgitta.

Hans skånska skorrade. Wallander tänkte att ingenting kan låta hotfullt när det uttalas på skånska. Han visste ingen annan dialekt som hade så mycket omtänksamhet inbyggd.

På Arlanda såg Kurt Wallander hur skräddarsydda män oavbrutet talade i mobiltelefoner och till sin förvåning hörde han hur en överviktig handelsresande läste sagan om Hans och Greta för ett barn i sin overkliga telefonapparat.

BioPå kvällen gick Wallander på den enda biografen i Ystad som fortfarande var i drift. Han såg en amerikansk polisfilm. Motvilligt tyckte han den var spännande, trots alla overkliga överdrifter.

Citat och stycken som jag uppskattar i denna bok:
I kväll ska jag möta en av dessa fåglar med skadeskjutna vingar.

Bach har inget hemland, tänkte han.

Men ni måste förstå att varje förtroende vi ger en annan människa kan vara en belastning.

Vissa människor väcks av tuppar, andra av att tystnaden är för stor.

I lögnens rike kanske halvsanningen är kung.

Jag dricker med en av de värsta brottslingar jag någonsin varit i närheten av, tänkte Wallander. Jag vet bara inte vem av dem det är.

Vi lever i en tid när råttorna jagar katten, tänkte han. Men inte heller det är sant, för ingen vet längre vem som är råtta och vem som är katt.

I vårt land kan man dö om man talar, sa hon. Man kan dö om man tiger. Eller säger fel saker. Eller talar med fel människor.

Han levde som en man som var tvungen att vända på alla stenar som kom i hans väg. Han måste alltid veta vad som fanns under.

Jag vet att paradiset har många portar. Liksom helvetet. Man måste lära sig att skilja på dessa portar. Annars är man förlorad.

Då och då måste man ställa världen på huvudet, för att få den på fötter.

Han var på väg till sitt svåraste uppdrag någonsin. Ett uppdrag som inte ens existerade.

PizzanTelefonen ringde och en man som talade bruten svenska bad honom att komma till den pizzeria som låg snett emot Hotell Continental.

Speciell torr humor på gränsen till svart:
”Stranden var ingen brottsplats. Flotten flöt ute i vattnet. Skulle vi ha satt plastband runt vågorna?”

Kanske det finns en mikrofon i askfatet, tänkte han ironiskt. Kanske det sitter en man under bordet och mäter min puls?

Trädgrenar rev och piskade i Wallanders ansikte. Nu överskrider jag den yttersta gränsen, tänkte han. Men taggtråden har jag i magen.

Antal mord/dödsfall:
13 st + fler i styrkorna.

Zebra                                                                                   Foto från Lidéns Samlingsmuseum.

Antal urdruckna kaffekoppar:
63 st.  😉
Bosse nörd kunde inte låta bli (ta det med en nypa salt).

Bosse Lidéns betyg:
5/5 😀

Sista tre meningarna:
Pappersbitarna strödde han som brödsmulor över vattnet. Ännu visste han inte vad han skulle skriva till henne. Men hans längtan var mycket stark.

Baksidestext:
En vinterdag 1991 flyter en räddningsflotte i land vid den skånska sydkusten. I flotten ligger två män, mördade. För kriminalkommissarie Kurt Wallander och hans kolleger vid Ystadspolisen börjar en mödosam brottsutredning. Vilka är de döda männen? Varifrån kommer flotten? Kurt Wallander tvingas åka till Riga för att lösa dubbelmordet. Och så småningom inser han att han har blivit en bricka i en konspiration som direkt hänger ihop med de dramatiska omvälvningarna i de baltiska staterna. Alltför sent inser Wallander att det inte bara är han som jagar en okänd brottsling. Någon jagar även honom …

Inläggets fråga till dig läsare:
Vilket hade du valt helst om ”Wallanderserien”, om Mankell bett dig att ha en åsikt?
a) Att handlingen enbart handlade om Ystad och dess närmaste omgivning.
b) Att det alltid fanns en parallellhandling mellan Ystad (Wallander) och utomlands (utan Wallander).
c) Att Kurt Wallander flyttar sig mellan Ystad och något annat land.
d) Du tycker att Henning Mankell har klarat av den biten förträffligt själv utan din insats och är nöjd över resultatet.

Tabell som jag ska försöka hålla aktuell:
Alternativ D: 13 röster.
Alternativ A: 1  röst.
Alternativ B: 0 röster.
Alternativ C: 0 röster.

Fotnot:
I denna kategori har jag valt att svara på eventuella kommentarer med en symbol av något slag. Annars skulle jag säkert kunnat prata om Kurt Wallander i många timmar. En tid som jag inte har längre. Men jag läser gärna snälla och intressanta personliga reflektioner.

 

 



 

 

 

 

 

 

 

 

 

Första boken i serien om Kurt Wallander; ”Mördare utan ansikte”

Fast text:
Jag tänkte hedra Henning Mankell (1948-2015). Samtidigt vill jag uppmärksamma att det under 2016 är tjugofem år sedan den första Wallanderboken kom ut. Att jag startar upp denna hyllning, den tredje februari, har sina skäl. Idag skulle min favoritförfattare fyllt år.
Detta datum är även speciellt för mig sedan tjugo år tillbaka. En kall solig vinterdag i Varberg blev jag pappa för första gången. ❤

Första boken

Första boken i Wallandersviten:
Mördare utan ansikte, 1991, 308 sidor. Ordfronts förlag.
Engelsk Titel: Faceless Killers. Publicerad i 36 länder.

Tibro

Personligt:
Jag minns det tydligt. Den där glädjekänslan när jag som bibliotekarie plockade upp lådor med nya böcker. En fördel i yrket var att kunna ta hem och läsa först. Hur skulle jag annars kunna tipsa ex. mina deckarlåntagare?
Aldrig kunde jag ana att det skulle bli en lång svit böcker om Kurt Wallander, att jag skulle älska böckerna så mycket att jag läste om dem flera gånger och till och med flyttade ner till Ystad tjugo år senare. Livet är fullt av överraskningar.

Mankell var smart som placerade en poliskommissarie i en svensk kriminalbok för att få berätta det han ville ha sagt om vårt samhälles mörka utveckling. Kunde Henning ana att det skulle bli export och miljontals läsare i hela världen som skulle få ta del av detta? Wallanderserien har sålts i mer än 30 miljoner exemplar och översatts till mer än 40 språk.
Mankell tog fram en lokal telefonkatalog och hittade till slut namnet Kurt Wallander. Så var den saken klar.
Denna debutbok är lika rykande aktuell 2016 som för tjugofem år sedan. Flyktingförläggningar i Sverige som står i brand. Rädslan ute på landet hos lantbrukare som bor ödsligt. Det sadistiska våldet som sköljer över oss på många platser. Den 3 maj 1990 skedde ett brutalt rån mot ett äldre lantbrukarpar i Knickarp. Denna verkliga händelse ligger till grund för denna roman, där Mankell skapade en fiktiv by med namnet Lenarp, som han placerade i närheten av Marsvinsholm.
Boken blev utsedd till bästa svenska kriminalroman 1991 av Svenska Deckarakademin med följande motivering:
Mankell utnyttjar på ett suveränt sätt kriminalromanens möjligheter i sann humanistisk anda.”
Boken fick även Skandinaviska Kriminalsällskapets allra första Glasnyckel för Skandinaviens bästa deckare.

Andra bilden

Tidpunkten för andra till fjärde läsningen har sin enkla förklaring.

Faceett

Vi hade hyrt en lägenhet i ”Tornhuset” i Ystad i juni 1997, en lägenhet på Regementsgatan 2007 och fyra år senare hade vi köpt en bostadsrätt i den lilla Wallanderstaden. Jag ville med andra ord återuppleva miljöerna och spänningen innan jag kom till min favoritstad med sina ståtliga stockrosor i olika färger, längs väggarna framför gatuhusen.

Tidsintervall:
Jag log när jag såg att startdatumet i första boken var den 8 januari 1990. Samma datum som min fru Solveig fyller år. Den största delen av handlingen i de femton kapitlen utspelar sig i januari och framför allt den första veckan efter larmet inkommit från Lenarp. Natten mot den 5 augusti sker ett avslutande möte på en balkong i Ystad.

Huvudperson:
Kurt Wallander. Kriminalpolis. 42 år. Fyller 43 år den 30 januari 1990. Född och uppväxt i Klagshamn utanför Malmö. Nu bor han i en gammal ostädad lägenhet på Mariagatan i Ystad.

Mariagatan

Utanför fönstret står ständigt en gatlykta och svajar när det blåser. Kurt är tillförordnad polischef när handlingen drar igång.
Kurt Wallander går gärna på intuition. Hinner inte eller vill inte alltid rådgöra med andra först. Även om polisarbetet var ett samarbete, tyckte han att mördarna var hans.

Familj:
Mona från ett äktenskap som havererade för tre månader sedan. Exfrun flyttat tillbaka till Malmö.
Linda. 19 årig dotter. Lever sitt eget liv och är svår att få tag på. Far och dotter har ett komplicerat förhållande till varandra.
Syster Kristina bor i Stockholm och är damfrisör.
Far Karl Wallander är nästan 80 år. Han bor ensam i ett litet hus, utkastat på fälten mellan havet och Löderup på Österlen. Han lever på att måla tavlor med ständigt samma melankoliska höstlandskapsmotiv, eller nästan samma, med eller utan tjäder på en stubbe i tavlans vänstra ytterkant. Fadern klankar ständigt på Kurts val av yrke. Även mellan far och son är det komplicerat på de flesta plan. Relationen fungerar bäst när de spelar kort med varandra och tar sig en nubbe.

Kollegor:
Evert Rydberg. Kurts mentor och stora förebild. Reumatiker och snart pensionsfärdig. Den enda manliga i gruppen som Wallander umgås med privat och den kollegas åsikter han respekterar mest.
Otto Björk. Polischef. 54 år. Ursprungligen från Västmanland. På semester i Spanien när allt börjar hända. Vänlig, inte alltför intelligent och samtidigt mycket mån om polisens goda namn och rykte.
Per Åkesson. Åklagaren som Kurt oftast trivs med är tjänstledig på grund av studier. Martinson. Ung, oerfaren och valpig polisaspirant.
Thomas Näslund. 30 år. Tystlåten. Grundlig i sitt arbete.
Ove Hansson. Spelgalen när det gäller hästar. Smyger ständigt med spelkuponger på sitt kontor.
Karl Evert Svedberg. Förekommer väldigt sporadiskt i denna första bok.
Anette Brodin. Vikarierande stadsåklagare från Stockholm.
Ebba. Alltiallo i receptionen.
Peters och Norén. Mestadels trafikkontrollanter.

Personer utanför polishuset:
Sten Widén. Ungdomskamrat till Kurt. Driver hästgård. Förtjust i unga kvinnor och starka drycker. Den unga tjejen heter Louise i denna bok. När Kurt och Sten möts är det elva år sedan sist. Sommaren 1979. Sommaren då alla drömmar sprack. Innan hade de umgåtts varje dag.
Peter Edler. 35 år. Omtyckt brandbefäl.
Göran Boman. Polisman i Kristianstad som Kurt lärde känna efter en trist studiedag på Tylösand, när de delade en halv flaska whisky.
Rune Bergman. 53 år. Förtidspensionerad polis som bor i ett radhusområde bakom travbanan på Jägersro.
Valfrid Ström. 47 år. Affärsman. Import av exklusiva bilar.

Bokens dos av kärlek åt Kurt:    
Aktiviteter utanför jobbet med vikarerande åklagare Anette Brolin:
Lunch på Continental. Kvällsdrink i Anettes hyrda sekelskifteslägenhet. Kurt visade henne Ale Stenar och  …
Glimmngehus
.… Glimmingehus. Åt middag på gästgivaregården i Hammenhög. En långpromenad längs Falsterbonäset. En operaresa till Köpenhamn med hotellnatt i samma rum. Ett besök hos hans far är planerat dagen efter bokens slut.

Kurts bil:
En gammal blå Peugeot som ersattes med en Nissan i början av juni.

Kurts största karaktärssvaghet i denna roman:
Kurt kör svartsjuk och full hem från Malmö på småvägar efter att ha träffat Mona på Centralens restaurang. Han stoppas av nattpatrullen Norén och Peters, som löser det på sitt sätt. Begår med andra ord tjänstefel.

Kurts hälsa:
Efter äktenskapskraschen har nyttig mat, städning, motion, hygien och allt socialt liv kommit långt ner på listan.

Nyckelspår & Villospår:
Ordet utländsk, en ensam häst i stallet, ett hästminne, svarta pengar, äppelskrutt, okänd fader, ovanlig knop på en snara, stulen bil, ”säd och ägg date”, flygande matta, skorstensfejarmästare, Lucia, Skallmannen och anonyma telefonsamtal.

Grodor i boken:
Ett kommande fel i Wallanderserien som jag anser är stort.
”Vi har en kriminalpolis som flyttade ner från Stockholm för några år sedan. Svedberg heter han. Han flyttade hit eftersom han inte stod ut i Stockholm. För några dagar sen sa han att han funderade på att flytta tillbaka.”
Senare i boken upprepade Svedberg sitt önskemål att flytta tillbaka till Stockholm. (Min förklaring till den stora grodan återkommer jag till nästa gång. För i den här boken stämmer det ju).

Det ska vara sju och inte åtta dagar sedan Wallander var i Lenarp för första gången.

När Kurt i telefon ska identifiera sig för larmcentralen, säger han 471121, som borde avspegla hans födelseår, månad och datum. Rätta svaret är 470130.

Kuriosa:
Vägnummer E14 har sedan boken skrevs blivit E65. Mobiler är inte polisernas vardag. Istället är det telefonkiosker som gäller. (Extra problem när de är trasiga.) Det skrivs rapporter på skrivmaskiner och datorn är ett nytt begrepp som Martinson tvingas in i då han blir utsedd till dataexpert, utan att vara särskilt intresserad.
Wallander matar in pengar i automaten på torget. Sedan 2014 används inte längre pengar där, för att betala p-avgift.
Jag är mycket förtjust i kassörskan Britta-Lena Bodén på Föreningsbanken. Hon har blick för alla detaljer, små som stora.
Kvinnor på höga yrkespositioner står inte högt i kurs i en maskulin värld. Handelsträdgården vid utfarten mot Malmö fanns när vi flyttade hit 2011. Den ligger sedan några år istället mot Skårbyhållet. Pizzerian vid Stortorget är numera Bröderna M. Matstället Lurblåsaren på torget. (Idag finns det ett fik med det namnet som tidigare hette Hartmans under flera år.)

Fars tavlor:
Till sin oförställda häpnad hängde en av hans fars tavlor på ena väggen. Det var höstlandskapet utan tjäder.
Han stod och betraktade bilden tills han hörde hur det skramlade med en bricka bakom honom.
Det var som om han såg faderns motiv för första gången.

Plats som jag är nyfiken på:
En slingrande grusväg mellan böljande strandkullar, upp mot Backåkra. Kurt lämnade bilen på den tomma parkeringen och gick upp på höjden, där han kunde se havet breda ut sig. Det fanns en stenring där. En eftertankens stenring, uppmurad några år tidigare. Den inbjöd till ensamhet och sinnesro.

Citat och stycken som jag uppskattar i denna bok:
”Den rädsla för det hotfulla som fanns när man var barn återkommer när man åldras.” ”Att leva har sin tid, att vara död sin.” Besvärjelsen far i varje bok genom Kurt Wallanders huvud och återkommer i flera av böckerna (ibland flera gånger).
”Jag har lagt henne på TD.” (TokDårar)
”Sommaren då alla drömmar sprack.” (Kurt ville bli impressarion och Sten Widén tenor.) De hade drömt om världens operascener.
Vi lever i strypsnarornas tid, tänkte han. Oron kommer att öka under himlen.
Varifrån kommer våra vanor, tänkte han. I vilken hemlig fabrik produceras våra vanor och ovanor.
”Jag letar efter de dödas banemän och hinner inte ägna mig åt de levande.”
Kurt Wallander stirrade ut i den tröstlösa övergivenheten. Lika mycket som han kände sig hemma i den skånska våren och sommaren, var han en främling i höstens och vinterns karga tystnad.
”Ingenting är så svårt som när vi tvingas bli föräldrar åt våra egna föräldrar.”
Kurt Wallander insåg att han inte var ensam om att känna osäkerhet och förvirring inför det nya samhälle som höll på att växa fram. Vi lever som om vi sörjde ett förlorat paradis, tänkte han. Som om vi längtade efter gamla tiders biltjuvar och kassaskåpssprängare som lyfte på mössan och var artiga när vi kom för att ta dem.

Speciell torr humor på gränsen till svart:
Wallander retar sig på Hanssons spelande på arbetstid och att han inte fått ett viktigt papper av sin kollega.
”Nummer fyra i lopp nummer sju är en säker vinnare”, sa Kurt Wallander och tog plastmappen från bordet.
”Vad menar du med det?”
”Jag menar att det är en säker vinnare.”
Kurt Wallander gick och lämnade den gapande Hansson bakom sig.
Några veckor senare.
”Du kanske vet att jag spelar en del på hästar”, började han. ”Den häst du föreslog galopperade för övrigt bort sig. Vem hade gett dig det tipset?”

”Din lönnfete jävel”, sa han högt till sig själv när han tittade sig i spegeln på toaletten på jobbet och konstaterade att det syntes att han gått upp sju kilo på 3 månader, sedan Mona lämnat honom.

Hur säger man åt sin far att han luktar? Jag kan inte ha honom hemma, det går inte. Vi skulle mörda varandra.

Privat sorg:
”Vi fick in ett telefonsamtal från en bonde ute vid Löderup.”, sa Svedberg.
”Har han sett Citroenen?”
”Nej. Men han påstod att din far gick omkring ute på en åker i pyjamas.”

Antal mord/dödsfall:
5 st

Antal urdruckna kaffekoppar:
5 555 st. 🙂 Ganska få i denna bok

Hotell Svea
Wallander kände sig minst av allt som någon skrattande polis när han steg in genom dörrarna till hotell Svea i Simrishamn strax efter klockan sju på fredagsmorgonen.

Villie kyrka
Begravning av lantbrukarparet Lövgren i Villie kyrka onsdagen den 17 januari i Villie kyrka. Rydberg gick på begravningen och han talade med nitton olika släktingar till Lövgrens.
Ingenting kom fram som förde dem vidare.
Jag Bosse Lidén åkte dit en kall vintrig solig söndag i förra månaden för att ta kort. Det var lätt att hitta kyrkan. När jag kom hem och slog upp boken häpnade jag. Ännu ett slumpmässigt sammanträffande. Samma datum. 17 januari. 🙂

Bosse Lidéns betyg:
5/5     🙂

Sista två meningarna:
Utredningen var över.
Nu kunde han äntligen vila ut.

Baksidestext:
En tidig morgon på nyåret 1990 gör en lantbrukare i Skåne en fruktansvärd upptäckt. Under natten har hans grannar mördats. Vid det till synes meningslösa dådet har gärningsmännen visat prov på ett ofattbart sadistiskt våld.
Den enda ledtråd polisen har att gå efter är ett ord den gamla kvinnan uttalade innan hon dog: ”Utländsk”. När någon läcker det till pressen inleds en serie händelser där flyktingfientliga krafter i det svenska samhället blir en svår motståndare för polisen i jakten på de okända mördarna.

Inläggets fråga till dig läsare:
Vem av Rolf Lassgård, Krister Henriksson, Kenneth Branagh, Gustav Skarsgård (Pyramiden) och Lennart Jähkel (Talismanen) tycker du gestaltat Kurt Wallander bäst på film?

Tabell som jag ska försöka hålla aktuell:
Rolf Lassgård, 13 poäng
Krister Henriksson, 8 poäng
Kenneth Branagh, 2 poäng
Gustav Skarsgård, 0 poäng
Lennart Jähkel, 0 poäng

Fotnot:
I denna kategori har jag valt att svara på eventuella kommentarer med en symbol av något slag. Annars skulle jag säkert kunnat prata om Kurt Wallander i många timmar. En tid som jag inte har längre. Men jag läser gärna snälla och intressanta personliga reflektioner.