Vi delade paj

P

Det blev stressigt vid lunchen en dag i förra veckan. Jag hade varit på ett läkarbesök som drog ut på tiden. Jennifer hade frågat om vi skulle byta ”kockdag”, men jag hade avböjt.
Min smarta reservplan ser ni på bilden. De smakar inte Solveigs underbara hemlagade pajer, men de är Bossesnabba. 😉 och jag ser till att kompensera med en godare efterrätt.

A

Annars brukar jag ta den vanliga ugnen, men nu blev det mikron av tidsbrist. Under tiden som jag fixade två salladsskålar, fruktsallad (efterrätt), dricka och dukade med levande ljus (döda ljus är så trist på hösten) ropade jag till Jennifer som pluggade på sitt rum.
”Jag delar på mitten så vi får två olika pajer? Du gillar väl båda sorterna?”
”Visst.”

J

Där sitter vi och har det riktigt mysigt. Skönt att ha lämnat sjukhusmiljön, tänker jag tacksamt. Då uppför sig min 19-åriga dotter som om hon var på ett barnkalas. Hon började oväntat gapskratta och …
”Pappa! Du är otrolig.”
”Vad är det som är så roligt? Är pajerna dopade med något?”
”Du som terrar dina bloggvänner med uppgifter varje dag. Klarar du denna svåra gåta. Pajerna är delade på mitten, men jag äter ändå samma pajsmak.”
Jag försökte behålla min manliga värdighet under tiden som jag tog ett smakprov från andra halvan på min tallrik och funderade på att stå fast vid att jag kände två olika smaker.
Vissa ordkrig är svåra att vinna. 😉
”Vad märkligt. Livet är fullt av mysterium. Om du blundar fem sekunder ska du få vara med om ett riktigt mirakel. Bara du inte ramlar av barstolen.”