Gubb-klimakteriet slog till med full kraft

Förra lördagskvällen tog Solveig och jag Pågatåget mot Simrishamn. När tåget hade vänt i Tomelilla och nått ljusbyn Lunnarp, drabbades jag av årets första nostalgiska julkänsla som sedan återkom i byarna Smedstorp och Gärsnäs innan vi nådde slutstationen Simrishamn. Gatorna i centrum var kantade av hundratals tända marschaller och träden beklädda med färgade ljuskonstruktioner av alla de slag.

Fem

Österlen lyser är en trevlig återkommande ljusfest som pågått sedan 2005. Fler än 40 byar lyser upp höstmörkret under tre dagar och det är fullt av aktiviteter.

Oväntat kom vi in i ett meteoritregn.  Eller så var orsaken den att inställningen kvällsmörker på systemkameran inte var rätta valet denna kväll. Du som tror på det sistnämnda får ha dina egna åsikter. 🙂 Du som tror mer på Bosse Lidén får ha dina. 😉

Fallande meteoriter

Vi tog skydd inne i Simrishamns fina kyrka. Där var det lugnt och rofyllt. Vi satt en stund på en bänk och samlade oss.

Ett

Det är en vacker kyrka. Jag tror att det är vanligt att ha ett skepp hängande i skånska kyrkor vid kusten. Är det så på andra kustställen också? Säkert vid Bohuslänskusten och ute på skärgårdsöarna.

Två

Vårt mål var att få en bra plats på stora torget. Precis när startskottet gick bakom våra ryggar för Österlen Marathon fick tydligen Solveig en ljus idé. Inte kunde jag drömma om att det syntes så tydligt. Ser ni ovanför hennes mössa?

Tre

Tydligen fick den sällskap av många andra briljanta kanonidéer. 🙂 Från att ha varit imponerad började jag bli allvarligt rädd. Nu måste Solveig börja tänka på annat … 🙂

Fyra

Huvudskälet till vår resa var att vi ville lyssna på Nova Academys kör och vi hoppades att Lizette skulle sjunga solo. Hon var själv inte riktigt säker. De skulle uppträda i fler byar och därför delade de upp soloframträdandena mellan sig. Vi hade tur och ni ser hur Solveig spelar in framträdandet på sin mobil.

Det var då det hände. Från ingenstans kom ett lokalt regn som drabbade min vänstra kind. Det rann ner vätska som jag inte torkade bort. I mörkret syntes det ändå inte bland allt folk att en stolt gubbe läckte från ögonvrån. Jag var så stolt över dig Lizette. Du sjöng så tonsäkert och vackert. <3. Snart måste du och Jennifer göra något tillsammans. Det är vår julklappsönskan. Era stämmor är olika och kompletterar varandra förträffligt.

Sju

Annonser

Hon pusslade på sitt sätt

Jennifer gick från att tillsammans med mig pussla tusen bitar till att pussla ihop tio låtar från året 2015. För mig låter det som en låt. 🙂 Tur hon hjälper till med att berätta när det kommer en ny. 😉

Jag som gillar att leka med statistik tittade in på hennes Youtube kanal för att se hur många visningar hennes inlägg har. Där noterade jag att det är en stor skillnad mellan de två med lägst visningar och de två med flest visningar. Covern ”Salvation” har endast 220 visningar och ”See you again” 375 visningar jämfört med de två topparna ”She´s not me”  (Zara Larsson) med sina 20 685 och Molly Sandéns ”Freak” som just nu har 14 246 visningar. Jennifer har berättat för mig att de två topparna är två inspelningar som hon själv inte är speciellt nöjd med. Hon är mer tillfredsställd med andra covers, som inte alls fått så många visningar. Själv är jag mest rörd över ”Min pappas stad” som inte är en covers. Men jag är inte neutral. 😉

På lördag ska jag åka till Simrishamn. Det är ”Österlen lyser” till helgen. Många stämningsfulla aktiviteter på flera håll. Vår yngsta dotter Lizette ska sjunga solo på stora torget i Simrishamn och på en ort till på Österlen. ❤ Hoppas inte storasyster hinner smitta henne med sin förkylning.

På tisdag kommer en ”lång” information om vad jag tänkt göra på bloggen i november. Titta gärna in då. Just nu skiner oktobersolen här i Ystad och jag hoppas den fortsätter att göra det efter lunch. Vad jag och Solveig njöt av höstfärgerna i naturen under gårdagens solskenstur på Österlen och under promenaden vid havet, där vi tankade nödvändig energi. Imorgon får jag hem min egen pusselbit på heltid, i hela sex dagar. ❤ Hon har flaggat för att hon ska plugga stenhårt på sin första höstlovsdag. Hoppas hon har lite tid med mig sedan. 😉

Har du inte lämnat poäng/röstat på Robban Broberg låt/låtar så passa på. Det finns en låt som dragit ifrån rejält i tabellen. Däremot är det jämnt mellan tvåan och trean. Över trettio låtar har fått poäng.

Korsordsmästartiteln 2014 står på spel

bild 1

Denna bild på Ystads nya vattentorn är också bilden som finns överst om du trycker på Bosses tävlingar. Där står det om tävlingen som börjar imorgon på Facebook och som har ungefär samma upplägg som november 2013.

Så här såg det ut 1 november förra året på FB.
Uppgift ett av trettio:
Kommer ofta i kläm.
Svar: 3 bokstäver.

Som vanligt får alla poäng som skriver rätt svar inom 60 minuter, men de tre första får fler poäng. Känner du dig sugen efter att ha läst på tävlingssidan och inte är min Facebookvän får du gärna skicka en vänförfrågan.
Svaret ovan var TUB.
Hela förra årets tävling finns kvar att studera om du scrollar på Bosses tävlingar.
Vem kommer att bli Novembermästare 2014?
Kommer Lippe att försvara sin titel?
Kommer någon man att bli bland de tio bästa? Göran Nilsson var bäst förra året på plats arton efter sjutton kvinnor.

Idag tänkte jag gå på en nostalgiutställning på Klostret i Ystad. Jag hoppas att jag får ta kort. Har du något spännande att se fram emot idag eller i helgen? Jag skulle gärna varit i Kivik ikväll när min yngsta dotter Lizette ska sjunga i Nova Academins kör, och även sjunga solo i Marie Fredrikssons låt ”Tro” i samband med Österlen lyser. Men jag har fått höra Lizette öva flera gånger. Steget till att spela in och lägga ut på You Tube vill hon fortfarande inte ta. Jennifer och Lizette har olika röster och skulle kunna komplettera varandra jättebra. Det hjälper inte att pappa och mamma tjatar. Möjligtvis kan Lizzan tänka sig det om jag gör det först. Jag ska fundera några varv. 😉
Hon skrämde mig om nätmobbing och jag skakade lätt till.

En liten stuga i skogen

Skönt att parkera bilen. Tjejerna behöver sträcka på benen. De har stört friden och bankat på locket allt för länge. När ni ser näst sista bilden förstår ni vårt problem… men snälla bloggtittare, berätta inget. En känslig person kan ha tröttsamma åsikter. 😉

Att besöka en djup uppfriskande skog laddad med friskt syre är en ynnest en varm klibbig sommardag.
Bild ett

Suveränt. Ingen kö till skogskiosken.
Bild två

Den sorten hade jag aldrig valt. Man ska inte blanda ihop kakor med glass.

Bild tre

Högst märkligt. När jag var barn växte svampen på marken. Solveig? Var det inte så när du var liten?

Bild fyra

Fanns massor av smaskigt rött guld i skogen. Mums!

Bild fem

Nice.

Bild sex

Broar är spännande och lockande för både små och stora, som aldrig blir stora.

Bild sju

Vilken ovanlig konstruktion. Någon som haft för mycket fritid?

Bild åtta

Gillar bron mer än glassen.

Bild nio

Om vi går vilse får vi övernatta här.

Bild tio

En glänta. Vart leder den?

Bild elva

Schyst liten stuga. Undra vem som bor där.

Bild tolv

Trist att vi missar både visning och fladdermöss.

Bild tretton

Gillar snygga fönster.

Bild fjorton

Ogillar att känna mig instängd.

Bild femton

Läbbigt. Någon iakttar mig från ovanvåningen. En spiongreve?

Bild sexton

Bäst att ta till reträtt. Tjejer! Vik ihop er och hoppa ner i kofferten. Nu åker vi vidare.
Bild sjutton

Solveig! Visst är det skönt att vi slipper hålla för Jennifer och Lizettes ögon? 😉

Bild arton

Seriös text: Christinehofs slott ligger i Andrarums socken i Tomelilla kommun. Slottet uppfördes 1737-1740 i tysk barockstil under ledning av Georg Mockelten. Det är en del av vackra Christinehofs Ekopark med många aktiviteter. Det var Christina Piper som lät uppföra slottet och det ägs fortfarande av släkten Piper. Under sommaren arrangeras slottsvisningar och sommarkonserter. Det finns ett slottskafé med butik. Till hösten ordnar man höstmarknad i oktober, deltar i Österlen lyser och står för julstämning i december.
Solveig ska dit imorgon igen. Den här gången på uppstart inför höstterminen.
I nästa inlägg gästbloggar Solveig.

Österlen lyser

Visst ser man bara ryggsidan av bloggmannen, men han har snart gjort klart sin höstpromenad och hittat tillbaks till tangentbordet. Egentligen borde tangentbordet vara upplyst för att matcha den tid som råder just nu på Österlen. Vi gled in i den med bilen när vi kom hem för en stund sedan efter en härlig västkusttid. Det är så dekorativt överallt. Alla verkar ha blivit smittade. För det var väl inte så enkelt som att ALLA välkomnade familjen Lidén hem? Bara oss. I så fall var det jättegulligt gjort. Hur kunde de veta att vi skulle åka bort? 😉

Tyvärr var det inte så. ”Österlen lyser” är ett projekt som föddes för åtta år sedan. Huvudsyftet är att sätta fokus på Österlen under en annan tid än bara sommarmånaderna. Sedan är det ett bra sätt att föra bybor samman. 43 byar är engagerade denna gång. Från Brösarp i norr till Ystad i söder. Från Tomelilla i väster till Simrishamn i öster. Varje år utses ”Årets ljusby” som får äran att inviga festen året därpå. Antagligen var det ett ljushuvud som kom på den idén. 😀

Det råder full aktivitet på många ställen. Flera hantverkare passar på att visa upp sina alster. Det händer mycket i och runt kyrkor och slott. Många fackeltåg. Mycket dans, musik, mat, föreläsningar och annat är inblandat. Minsta lilla ställe håller öppet och bjuder till.

Eftersom vi just åkt en massa mil ska vi begränsa oss till Ystad ikväll. Ska bli spännande att se vad ljussättaren Jens Persson hittat på vid Hamnplan. Mannen var hjärnan bakom tanken att låta vattentornen lysa i olika färger när det är mörkt på vintern. Det har vi uppskattat under våra kvällspromenader på hemmaplan detta år vi bott här. Alltid lika trevligt att se vilken färg det är ikväll. Nu ska Jens tända fyren som varit släckt sedan 1975. Samtidigt ska han leka med Bornholmsterminalen och låta den bada i ett blått sken. Kan bli magiskt. Trevligt med kreativa människor som inte är ljusskygga. 😉
Tur är även att båtarna inte ska luras av det röda skenet från fyren eftersom det bara är synligt inifrån staden där båtarna är tryggt välförankrade i småbåtshamnen.

Visst är det så att man sprider kärlek med ljus och samarbete. Skapar en positiv känsla som smittar av sig till andra. Ligger verkligen rätt i tiden enligt min almanacka så länge vi inte har något vitt som lyser upp här i Skåne. Men det har kanske du bloggläsare.

Kuriosa. Den nästan sexton meter höga fyren är byggd i mitten av 1800-talet av skalden Verner von Heidenstams far Nils Gustaf.