Sex mil hemifrån; etapp fem

Bild ett

Femte resans första stopp var i Kabusa. Mitt sjätte sinne spelade mig ett spratt, när jag trodde att jag skulle bli författare på förlaget med samma namn. En märklig story där jag tyckte pusselbitarna, som dök upp en efter en, passade så bra ihop. Det får jag berätta om i mina memoarer. Vill du läsa mer om inredningsbutiken så klicka här.

http://kabusadesignfactory.com/om-kabusa-design-factory/

Bild två

Det fanns många spännande saker att titta på.

Bild tre
Det var frestande att köpa en luftballong… om vi bara hade haft plats…

Bild fyra

Du som varit min bloggvän länge minns säkert denna bild och story för två år sedan.

Bild fem

Jag hade lovat att vara med som stöd när min liftarkompis genomgick ett laseringrepp i höger knä på sjukhuset i Glemmingebro. Ni ser väl hur tapper hon är? Gjorde tummen upp när jag frågade om det gjorde mycket ont. 😉

Bild sex

Det finns inte bara en rundkyrka på Österlen, utan även ett rundhus. Här blev det en liten miss i planeringen, när vi äntligen skulle stanna till vid klädesaffären som vi alltid åkt förbi tidigare.

bild sju

Vi var vana sedan tidigare på Bjärehalvön att vi nästan dagligen köpte jordgubbar, grönsaker, potatis och annat på detta sätt, nära där vi bodde. Tyvärr har vi lite längre till grönsaksstånden numera. Visst är det härligt att det fortfarande går att lita på människor som betalar varorna utan betjäning. Enligt vår lokaltidning har dessa ställen mest haft problem med en notorisk äldre man som åkt runt och stulit pengar.
Under en oväntad sekvens hände en otrolig story som jag inte vågar berätta om här på bloggen. Med en kombination av min fantasi och det oväntade som jag drabbades av trodde jag att min sista stund var kommen. På en nanosekund stod både min hjärna stilla och startade upp med en rädsla som jag efter några sekunder hoppades berodde på ett speciellt skäl. Tänk om jag kunnat få göra en video om händelsen. En utmärkt sketch. 🙂

Bild åtta
Detta ställe har jag lovhyllat några gånger på bloggen. Konstigt nog är det vårt första besök här denna sommar. Kan du som känner till min blogg lite gissa vart vi åkt för att fika?

Bild nio

När jag ser gamla pumpar tänker jag på min mormors hus och min barndom. ❤

Bild tio

Festligt. Direkt när vi såg denna ”blåa sak” sa Solveig det jag tänkte på.
”Ska vi köpa den?”
Så blev det.

Bild elva

Ser du något som frestar dig?

tolv

När Solveig stod i kön hejade jag på mannen som är bas i cafét på Backagården. Vår familj har gjort många besök här under våra fyra år och han känner nog igen mig.
Denna gång gjorde vi som alla de andra gästerna och letade upp ett mysigt bord utomhus i en egen vrå bland blommorna. Ingen satt i det stora växthuset med de dinglande mörkröda vindruvsklasarna. Men nästa gång vi kommer på återbesök i september hamnar vi troligen där.
Vad bra att det var relativt tomt i rummen för då kunde jag ta kort på … 😉

Tretton

Fjorton

Femton

… fönster. Fina fönster är jag svag för. Vad tycker du?

Sexton

Svag är jag för morotskakan också. Utan tvekan är det den godaste morotskaka som jag ätit på ett fik. Den knaspriga mandeln, lagom med glasyr och den saftiga konsistensen bidrar till min åsikt. Här kan du se vad man kan göra och se i butikerna i skånelängan mellan de tuffa kullarna och de vida fälten på Österlen. Stället med ett underbart växthus med hängande vindruvsklasar, Klädesbutik, Presentbutik och Café. http://www.backagarden.com/

Sjutton

Efter fika är det bra med motion. Vi åkte vidare till Löderup och Tallskogens Minigolf. Tack vare att värmen äntligen kommit till Österlen befann sig ”alla” på stranden. Förutom den trevliga kvinnliga ägaren och några tysta kottar var vi helt ensamma spelare under de första tolv hålen. Solveig ledde från bana ett till bana femton. Sedan visade hennes man var skåpet ska stå. Det var även han som vann tioligan, d.v.s. det var han som lyckades slå tre tior. Inget att vara stolt över. Spikligan slutade oavgjort.

Arton
Roliga men svåra banor, – inte dåliga spelare. Där har du min träffsäkra analys av en trevlig stund under de skuggande tallarna. 🙂
Nu ska vi se om jag spikar vägen hem. Inga problem. Jag tar vägen ett steg ovanför lämmeltåget, som antagligen är på väg hem från stranden. 😉

Fast text: Solveig kom på en idé i våras som jag snabbt nappade på. Vi bestämde oss för att nollställa trippmätaren och åka iväg sex mil hemifrån. Några önskemål har vi förberett, andra får dyka upp spontant längs med de skånska vägarna. När vi nått sex mil vänder vi bilen och gör stopp längs med hemvägen. Du som läsare får jättegärna ”låna” min nya kategori. Det hade varit intressant att se vad du upplever sex mil hemifrån dig.

2