Film tjugotvå av femtio

Film 22

Water for Elephants
Genre: Romantiskt drama, 116 minuter, 2011.
Betyg:
1). I filmsoffan med familjen: 31/40
2). Bosse Lidén 2014: 104/120

Favoritkommentar: ”Jag vet inte om jag valde det där tåget eller om det valde mig.”

Egna ord: För tredje gången av dessa tjugotvå filmtips, handlar det om ett triangeldrama med Reese Witherspoon i en av huvudrollerna. Ändå är filmerna och karaktärerna helt olika. Water for Elephants är en fängslande story som berättas av en äldre man som ”rymt” från hemmet till en cirkus.
”Jag har fem barn. Min son som är 71 år glömde att hälsa på mig idag. Klandrar honom inte…”
Jag gillade när gammelmans berättarrösten blandades med den yngres (Jakob Jankowski) innan den yngre tog över uppgiften. Stundtals effektfullt foto, som ackompanjeras av stämningsfulla och harmoniserande musikstycken, samt fina och gripande djurscener. Tiden är 1931. Börskraschtid i USA. Veterinärstuderande Jakob Jankowski ska precis skriva slutprovet och livets goda dagar ska förhoppningsvis börja leka om några timmar. Då kommer två herrar in i skrivsalen och hans liv rullar in på ett nytt spår. Av en slump hamnar han på Cirkus Benzini Bros. Djurkunskaper har han med sig i bagaget. Det är bara licensen som saknas. Den behövs inte på denna cirkus som har sina egna lagar. Styrd av den schizofrene August som smeker med ena handen och inte skyr några som helst medel med den andra. August gör allt för att dra in pengar. Christoph Waltz gör denna otäcka roll magnifikt. Det märks eftersom jag hatar honom under två timmar. Som tittare inser man direkt att detta kommer inte att bli en vanlig romantisk kärlekshistoria. Intensiteten och farorna lurar hela tiden i bakgrunden. Frågan är bara när, vad och vem?

En i familjen gav filmen en tia. Jag gav den en stark nia när jag såg den första gången. Den var definitivt inte sämre denna andra gång.

Baksidetext: En episk berättelse om förbjuden kärlek, baserad på Sara Gruens kritikerrosade bästsäljare. En veterinärstudent (Robert Pattinson) och en vacker cirkusartist (Reese Witherspoon) träffas och förälskar sig i varandra. Men deras hemliga romans väcker vreden hos hennes farligt labile make (Christoph Waltz).

Framsidestext: En sluten värld. En gränslös kärlek.

Kuriosa: Den största nyckelrollen i filmen spelas egentligen av Tai som gör rollen som Rosie. En elefant som endast förstår polska. 🙂

Dagens fråga: Hur är ditt förhållande till cirkusar?

Här är texten till nya läsare om denna bloggkategori som slutar med en tävling i december 2014. https://bosseliden.wordpress.com/2014/01/08/mina-blogginlagg-pa-torsdagar-2014

Film tjugo av femtio

The Man in the Moon

The Man in the Moon/ Sommarmåne
Genre: Romantiskt drama, 96 minuter, 1991.
Betyg:
1). I filmsoffan med familjen: 29/40
2). Bosse Lidén 2014: 105/120

Favoritkommentar och favoritscen: De äldsta systrarna samtalar vid sängdags.
”Minns du när vi var små och mamma sa att vi skulle prata med gubben i månen när vi kände oss förvirrade?”
”Ja. Man skulle prata på tills man var säker på att man hade berättat allt. Så han fick alla bitar, som till ett pussel.”
”Sedan skulle han lägga pusslet medan vi sov.”
”Vi var små då, Maureen. Vi är för gamla för låtsaslekar”, sa fjortonåriga Dani till sin storasyster.

Egna ord: En av huvudrollerna spelas av Reese Witherspoon från ”Sweet Home Alabama” som jag haft med här bland mina filmtips. Vilken filmdebut den då fjortonåriga tjejen gjorde i regissören Robert Mulligans sista film. Mulligan valde ut henne bland tusentals andra förväntansfulla tjejer. Direkt när han såg videon från castingframträdandet bestämde han sig. Det var en chansning som gick hem och belönades med fina filmpriser. Tänk att tuggummi fick Reese att klara av rollen som en pojkflicka eftersom hon privat var en riktig ”tjejflicka”. Jag ger en stor eloge till filmens foto och förmåga att fånga en poetisk och bitterljuv ton genom hela filmen, utan att fastna i en sentimental fälla som hade varit så lätt och kanske frestande att göra. Film när den är som bäst. Den berör mig på många sätt och lämnar mig i ett tillstånd av…

Handlingen: Tiden är sommaren 1957, platsen, Louisiana i USA. Familjen Matthew Trant bor på landsbygden, har tre döttrar och mamman Abigail är höggravid. Pappan drömmer om att äntligen få en son. Han är en fin och hederlig familjeman innerst inne, som är allt för rädd om sina två äldsta döttrar. Likt en militär lägger han sig i allt. Frun är bra på att ta ner honom på marken på ett lugnt och finurligt sätt:
”Om några veckor är allt som vanligt igen”, säger han till Ab.
”Nästa gång du föder barn kan du berätta hur normal du känner dig efteråt”, svarar hon. Den äldsta dottern, mycket söta Maureen, ska åka iväg och börja på College till hösten och har sina funderingar om allt nytt som väntar henne. Pojkflickan Dani är fjorton och hoppar gärna trista sysslor, springer istället iväg och badar naken i en hemlig damm som ligger vid granngården, där ingen bott under hennes livstid. Det är under ett sådant bad som hon pinsamt kommer i kontakt med Court Foster, en 17-årig nyinflyttad kille i granngården. Efter det förändras livet för Dani som är i gränsen mellan barndom och den hemliga framtiden. Förhållandet till storasystern som är mycket fint och nära, får sig en törn av det som några av er läsare säkert har gissat er till. Ett triangeldrama där gränser mellan sex och kompisskap, kärlek och syskonrelationer, barndom och vuxenhet får växa och växla fram och tillbaka och ibland brista ut i dess motsats. Ibland utvecklas känslorna snabbt, ibland ljuvligt långsamt när livet är som bäst. Maureen har i upptakten av filmen något slags förhållande med kladdaren Billy Sanders, som i sin tur har en kladdande pappa med money, som jag inte ger mycket för. Hoppas det inte var ifrån denna film jag fick idén att ge Lena i min roman ”Mina fotsteg i ditt hjärta” det fina efternamnet Sanders. 😉 Filmen flyter på i lugnt landsortstempo där två stora episoder höjer hastigheten avsevärt och skapar dramatik som speciellt Dani skulle velat ha ogjort.

Kuriosa: Pappan i familjen (Sam Waterston) som jag minns väl från Lilly Harper som gick på nittiotalet, var i den populära TV-serien pappa till skådespelaren Jason London som spelar Court Foster i The Man in the Moon.

Dagens fråga: Vilken är din favorit barnskådespelare?

Här är texten till nya läsare om denna bloggkategori som slutar med en tävling i december 2014. https://bosseliden.wordpress.com/2014/01/08/mina-blogginlagg-pa-torsdagar-2014

 

Film sjutton av femtio

Sweet home Alabama

Sweet home Alabama OBS. Idag tre stycken filmtips för att komma ikapp vecka sjutton.
Genre: Romantisk komedi, 104 minuter, 2002
Betyg:
1). I filmsoffan med familjen: 36/40
2). Bosse Lidén 2014: 105/120

Favoritscen/kommentar: Direkt i filmens upptakt. Det är åskväder. De två tioåringarna befinner sig på stranden. ”Varför vill du gifta dig med mig?” ”Så att jag får kyssa dig när jag vill.”

Egna ord: Denna film har en speciell plats i mitt hjärta. Vi hade på våren 2009 bestämt oss för att vi skulle ha fredagsmys i filmsoffan. Den 3 april var det dags för minstingen i familjen att dra en lapp från en plastlåda med 17 lappar. Lizettes önskan var av någon personlig anledning att det skulle stå ”Sweet home Alabama” på lappen. Jag stod färdig med kameran för att föreviga ögonblicket när L gör ett glädjetjut. Nu i efterhand kan jag fundera på om teaterapan smart nog hade gjort en prick på just den lappen. I en annan burk med 17 lappar med vad vi skulle ha som tilltugg, drog hon lappen med texten Naturgodis. Inte kunde vi denna premiärkväll ana att det skulle bli 185 filmer och tio säsonger. Jag har sett om denna romantiska komedi 7-8 gånger. Första gången fick den bara en åtta i betyg av mig. Antagligen var jag försiktig för att jag visste att det fanns flera pärlor av de andra sexton filmerna i hyllan. För denna film växte snabbt när jag såg om den. Den är ytterst charmig och rolig. Även om jag tyckte att den allra första biten inte intresserade mig och var rädd för att det skulle bli en ytlig pladderfilm. Något modelejon har jag aldrig varit…

Baksidetext: Melanie Carmichael (Reese Witherspoon) är på väg mot det perfekta livet. Sedan hon lämnade småstadstillvaron i Alabama efter High School, har hon gjort kometkarriär och blivit en av New Yorks hetaste modedesigners. När sen stadens mest eftertraktade ungkarl, son till New Yorks borgmästare, friar till henne säger hon givetvis ja. Det är bara en hake – hon råkar fortfarande vara gift med sin ungdomsförälskelse Jake, som hon lämnade för sju år sedan. Melanie återvänder till Alabama för att ordna upp skilsmässan med Jake – innan hennes blivande make och mäktiga svärmor får reda på sanningen…

Dagens fråga: Hur viktig är musiken i filmen för dig?

Här är texten till nya läsare om denna bloggkategori som slutar med en tävling i december 2014. https://bosseliden.wordpress.com/2014/01/08/mina-blogginlagg-pa-torsdagar-2014