En regnig dag bestämde vi oss för att leka turister på hemmaplan. Efter att ha strosat runt bland gatuhusen i centrala Ystad nådde vi det gula huset med den vackra svarta skylten som förkunnade att vi nått rätt museum.
Jag tror att Charlotte Berlin är den mest kända Ystadkvinnan de senaste tvåhundra åren. Hon trotsade den manliga världen på många sätt. Hon föddes 1841 och var dotter till en rådman. När föräldrarna dog ärvde hon två aktier. Detta blev startskottet som formade henne till en mycket slipad affärskvinna. Charlotte satsade sina aktier rätt och fick sin förmögenhet att snabbt växa. Hon tog med sig sin trotjänarinna Ingrid Tullberg från föräldrahemmet och köpte det gula gatuhuset på Dammgatan i centrala Ystad. Alla utgifter och inkomster redovisades i kassaböcker som än finns kvar. Charlotte blev en stor samlare av olika föremål som klockor och silver.
Vi visades runt i lägenheten av denna trevliga guide, men fick inte ta privata kort. Guiden pratade om Charlottes liv. Husägaren var nog inte så populär varken ibland syskon, kvinnor eller män. Enligt ryktet var Charlotte snål. Oftast tillbakadragen i privatlivet. Levde sitt liv med Ingrid som varit i familjens tjänst sedan Charlotte var tolv år och som bodde i ett rum bredvid Charlottes sovrum. Ändå hände det att Charlotte gick på större fester och tillställningar, där hon utmärkte sig med att festa runt och klä sig vulgärt med dåtidens mått. Redan i unga år hade Charlotte en dröm som snart blev till en plan om att skapa ett museum av samlingarna. Jag frågade guiden om det fanns någon skriven dagbok eller kärleksbrev kvar. Tyvärr finns inget sådant hittat ännu. Min privata tanke gick direkt till att jag tror att Charlotte fick kärlek och värme från Ingrid som hon till slut delade sovrum med. För trots sin snålhet tror jag inte att de behövde spara på att slippa värma upp ett rum. Guiden sa att flera tänkt i de banorna.
Ett mycket detaljerat och vattensäkert testamente möjliggjorde att Charlottes vilja gick i uppfyllelse. ”All min öfriga kvarlåtenskap af hvad namn beskaffenhet det vara må skall användas till ett museum här i staden, som skall bära namnet Fröken Charlotte Berlins i Ystad stiftade museum.”
Charlotte dog 1916. Om två år är det hundra år sedan. Jag gissar på att det kommer att uppmärksammas på något speciellt sätt. Det var intressant att se lägenheten och sakerna. Även om mycket hade blivit sålt i starten och det förekommit svinn genom åren, innan enbart guidade turer infördes.
Det jag personligen saknade var dagböcker att komplettera fakta med. Författaren Gull Åkerblom har skrivit ett tänkt julbrev från Charlotte till sin brorsdotter Henriette 1915 när första världskriget härjade utanför Sveriges gränser, som jag blev förtjust i att läsa och som kändes trovärdigt.
Här har du länken om du är intresserad och har tid.
http://www.ts.skane.se/person/charlotte-berlin
Avslutningsvis frågade jag även efter var Charlottes grav fanns. När vi cyklade hem genom Norra Promenaden åkte vi förbi den. Bredvid fanns hennes föräldrars gravsten.
Kuriosa. Jag måste ge dig läsare hennes riktiga dopnamn. Vad sägs om att hon föddes till Charlotte Josephina Euprosyne Aurora Constantia? Visst var det vackra namn.
I museet finns även en butik med exklusiva varor i alla prisklasser. Det var allt från kulturBosse. 🙂