Jag såg inget tåg däruppe

Efter vi köpt vår bostadsrätt den andra maj 2011 åkte vi för att äta lunch. Mäklarfirman låg relativt nära en restaurang som vi besökte under semestern på Österlen 2007.

Det har därefter blivit en trevlig tradition att åka till Jaktpaviljongen när de öppnar sommarsäsongen första maj och äta lunch.

Som vanligt brukar Solveig skoja med mig.
”Du tar väl en Oscar? För köttbullar kan du få vilken dag som helst hemma.”

Hon fattar inte. Det är lyxigt att få nyskjutna köttbullar.  😉

Dessutom är de supergoda. ❤

Det blev ingen glass till efterrätt. Bara ett vykort. Inte heller någon strandpromenad.

Usch vad det blåste kallt från havet. Vi vände direkt och gick in i Sandskogen bland stugorna.

Här var det lä. Vackert med grönskan som är på frammarsch.

Den vita mattan finns kvar ett tag till.

Snacka om falskskyltning.  😀

Jag tittade och tittade upp och såg bara en ekorre som inte ville vara med på bild.

Vilken tur att vi inte blev överkörda av första maj tåget. Hade vi kommit en halvminut senare… 😀

Annonser

En rullande klassiker

Bild ett

DSC_35180164

I 40 år har de nuvarande ägarna, från april till skolorna börjar, drivit det anrika stället Fritidsbaren i Ystad. (Hatten av för det). Ägarna siktar på att fira 50 år. Många återkommer troget varje säsong för att fika eller äta hos Ingvar ”Hallå hallå!” Persson och hans familj.
Annars är det ingen riktig sommar, anser de trogna stamgästerna.
Trots att Fritidsbaren har mycket att välja på står fortfarande deras omtalade wienerbröd (hemligt recept) och köttbullarna för 70 procent av beställningarna.
Idag var det vår tur. 🙂

DSC_35270155

Medan köttbullarna skulle rullas och rödspättan nappa på kroken gick jag och Solveig en vända längs strandavenyn. Endast några grabbar var ute i vattnet.

DSC_35280154

DSC_35200162

Solen lekte kurragömma. När den kom fram var det behagligt. Annars isande kallt i vinden. Till och med stugorna verkade ha krympt ihop under den kyliga sommaren 2015. 😉

DSC_35220160

Den här bilden är jag extra förtjust i. Detta är sommarlov för mig som grabb. Notera sandalerna framför cykeln. 🙂

Hallå

”Hallå hallå! Lidéns mat är klar.”
Eftersom solen var framme för tillfället valde vi utomhusbord.

mat på fat

Efter den goda maten beslutade vi oss för att gå in i Strandskogen, där blåsten inte kom åt. I skogen ligger många fina sommarhus i olika storlekar. Jag tror inte många av dem bebos hela året om. Festligt att det känns som man är i en djup skog fast vi bara var högst hundra meter från havet.

DSC_35530132

DSC_35540131

DSC_35500134

Den täta trafiken från Österlen, antagligen hade en färja precis lagt till, fick mig att välja att köra ut från Ystad istället för att köra vänster mot centrum. Oväntat hittade jag en smal spännande väg en liten bit bort. Efter några slingrande kilometer var vi tillbaks mot Ystad igen. Snart såg jag gamla vattentornet. Vi var nöjda med vår utflykt fylld med frisk luft, god mat, glass och både skogs och havsenergi. Dumt nog tog jag den närmaste vägen hem. Då åker man genom tre rondeller och är hemma på fem minuter. Precis när jag körde in i den första rondellen noterade jag att ett par bilar framför började köra sakta.
Då var det redan försent. 😦
Med vajerstaket mellan vägbanorna fanns inget alternativ. En timme tog det oss att komma hem. Vi hade ingen aning om vad som hänt. Ibland kunde vi flytta oss fram femtio meter. Gubben i bilen bakom oss satt och läste en tidning samtidigt som han rullade efter vår bil. Det är inte bara kvinnor som har simultanförmåga. Själv satt jag och väntade på att han någon gång skulle missa och plåtkramas. Detta hände aldrig som tur var.

polis

Äntligen nådde vi andra rondellen. Då fick vi köra en ny omväg där jag hittade småvägar som tog oss ner till havet väster om staden. Vad skönt det var att komma hem lyckligt och väl. Vilken kontrast det är mellan de två sista bilderna. Så lite man vet vad framtiden har att bjuda på. Inte ens nästa sekund har vi full kontroll på. Det spelar ingen roll hur mycket den lilla människan planerar. 🙂

Fakta: Det var en lastbil som blivit stående i Sjöborondellen i Ystad strax efter 12.00. Haveriet orsakade stopp i trafiken och det blev långa köer från alla håll. Flera bilar och en lastbil försökte ta sig förbi genom att köra över gräsdelen av rondellen, vilket orsakade ytterligare kaos i trafiken. Två bilar krockade. Först vid 15-tiden var lastbilen bärgad och trafiken kunde rulla på som vanligt.

Hallå! Hallå! Var är den värmande våren?

Ett fa

Våren har fått bakslag. Vi väntar på värmen som kom av sig. Idag snöade det till och med och vinterkläderna fick komma till heders igen.

Två

Solveig frös under vår promenad. Mina långkalsonger värmde.

Hallå hallå

”Hallå! Hallå!”, har Ingvar ”Hallå! Hallå!” Persson ropat i snart 40 år från Fritidsbaren, som annars öppnades redan 1936. Om ca sex veckor står han där igen och träffar gamla stamkunder och nya vänner. Deras wienerbröd är legendariska.

Skrivlya

Jag blev både sugen och nyfiken på det påbyggda tornet till vänster.

Där vill jag sitta

Tänk att få sitta där och skriva på en roman mellan april och september. När jag vill ha en nypa frisk luft är det inte långt ner till havet. Vakna nu Bosse. Stå inte där och fotodröm. 😉

Lilla hjärta

Solveig tycks ha de gamla takterna kvar. Vad lätt det är att glömma. Börja gnälla för att man har vinterkänsla en dag innan första april. Tänk just idag är det exakt två år sedan Solveig gjorde alla hjärtan, i sanden på stranden i Hagestad naturreservat, som havet ”otrevligt” glufsade i sig. Jennifer som gick barfota i hjärtat. Bara en liten sträng vid strandkanten var snö och isfri. Hela tiden kom det soltörstande vandrare och ”störde” oss. Då kan man snacka om vinter. På framsidan av ”Mina fotsteg i ditt hjärta” kan ingen ana hur det ser ut bakom kameran.

DSC_29200003

Tiden rinner iväg som sand mellan fingrarna eller tårna. Snart är vi där igen. Fullt med bloggande människor på stranden. Inte ett moln på himlen. Jag längtar. Tror inte att jag är ensam om det ❤

 

Runt klostret i Ystad

Så många underbart härliga sommardagar vi har haft i ett sträck, här nere i södra Sverige. Nästan alla våra inomhusprojekt har fått stryka på foten. Däremot har vi hunnit med de saker vi ville göra i vår lilla trädgård denna sommar. Stunderna framför datorn har fått ge vika för helt andra aktiviteter. Ofta har vi gett oss ut tidigt på morgonen med cyklarna på bilen, eller rullat iväg direkt från garaget, vädrat våra jojokort på tåg och buss, tagit med hela familjen i en fullastad bil. Stränderna har vi mestadels besökt när de flesta andra åkt därifrån. Då har det fortfarande varit precis lagom varmt i luften och havsvattnet har blivit uppvärmt av ännu en het soldag. Vi leker en lek med badstränderna i Ystad. Det finns nio nerfartsvägar mellan Sandskogen och Nybrostrand. Vi betar av dem en efter en. Tänk att så mycket kan vara så olikt på en strand och i omgivningen, om man bara flyttar sig några hundra meter bort. Ju längre från Ystad Saltsjöbad, ju mer exotiskt upplever jag det. Idag får ni följa med bildmässigt på en cykeltur vi gjorde innan tuppen var vaken. Endast några få hundägare och vilsna turister mötte vi, när vi njöt i Klosterträdgårdarna i Ystad. En samlingsplats för många. En stilla plats där man kan ta paus från mediabruset. Sedan tidigare finns den vackra rosenträdgården, apelträdgården, kålträdgården och örtträdgården. Det senaste tillskottet är pionträdgården, som är skapad i trädgårdsarkitekten Emma Lundbergs anda. Här får ni åtta smakprov. Kan ni se vilken som är vår älsklingsblomma? 🙂 Tittar ni riktigt noga kan ni se en häftig detalj på ett foto. Ett stort spindelnät. Ha en fin torsdag.

Runt klostret tvåRunt klostet

Runt klostret tre

Runt klostret fyra

Runt klostret fem

Runt klostret sex

Runt klostret sju

Runt klostret åtta