När september kom bröts sviten

Solveig kom med som förslag i mitten av augusti att vi kunde avrunda de ljuvliga kvällarna med en kvällspromenad hemmavid. Jag hängde gärna på men vist av erfarenhet började jag direkt föra statistik i dagboken. Skrev 1-0 när vi kom in igen. Det behövs en synlig sporre för att fortsätta en god vana. Annars är det lätt att börja hoppa en kväll, nästa o.s.v.

När vi väl kommit ut har det inte varit några problem. Tvärtom. Ljuvligt att den 31 augusti gå med bara ben och armar. Sedan skriva in 16-0 i femårsdagboken. ”Nollan ska vi vara rädd om”, sa jag till min sängkompis.
Den natten tror jag blev tropisk med en temperatur som aldrig gick under 20 grader.

Igår såg det ut som det drog ihop sig till åskoväder och ösregn när vi satt och fikade vid ett raukfält som vi aldrig besökt förr. Det såg spännande ut över havet. Jag hade gärna upplevt det på lite avstånd. Men kamerautrustningen var jag rädd om och det var en bit till bilen utanför naturreservatet. När vi åkte tillbaka över ön till Visby bytte vädret karaktär som det ofta gör här. Solen var tillbaks.
När vi några timmar senare satt och såg på ”Mord i Paradiset” precis innan vi skulle göra 17-0 tyckte Solveig att det ösregnade utanför. ”Det är nog bara i TV:n”, svarade jag korkat.
Jag fick hålla till goda med ett skådespel på himlen från balkongen. Som det ösregnade i flera timmar. Likadant i morse. Min morgoncykeltur gick om intet. 😦
16-1. Hur ska det gå ikväll? Nu när nollan är borta är det inte lika inspirerande längre. Dessutom känner jag mig stressad. Karin ringde och sa till mig på skarpen att jag bara har en vecka kvar att kvalificera mig till VM i friidrott. 😉 Kan Oskar Jansson fixa silver i stavhopp på SM som 44-åring ska det väl inte vara något problem för mig att… 😉

Tacksamhetstal

Tack ”Libra” – min vän! ❤ Idag firar jag den stora förmånen med denna produkt som underlättat mitt liv – 24 timmar om dygnet x 365 dagar x 3 år. Det är en rejäl skillnad mot hur jag har haft det, de föregående tjugofem åren.

Nedan en del av min tacksamhet i punktform:

  • Scannar mycket hellre än sticker mig.
  • Du är en pålitlig kompis.
  • Bygger upp en trygghet i utsatta lägen.
  • Du kräver inte mitt blod.
  • Du skapar möjligheter och ger mig en skön frihet.
  • Stimulerar och motiverar mig att sikta på att må bättre.
  • När jag gnyr i sömnen behöver jag inte ens bli väckt om någon orolig sängkompis gör en test i smyg.
  • Samma sängkompis kan låta mig köra vidare med bilen under tiden som hon kollar mig, (när du sitter på höger arm).
  • Du är snabb, effektiv och småbråkar sällan.
  • Ditt sällskap på resor, hotell, restauranger är guld värt.
  • För att inte tala om när jag motionerar i skog, i hav, på cykeln och på tuffa svettiga sluttningar. Då är du min kompass och läromästare. Ger i smyg goda råd med dina pilar.
  • Du bjuder på många tabeller och skisser som är julafton för en statistikälskare som jag.
  • Visst händer det att mitt intresse för berg-och-dal-banor har minskat i takt med övergivet barnasinne.
  • Du kan även vara svag i klistret. Antagligen tycker du att bästa vänner ska leva en bit ifrån varandra ibland. Du är förlåten. För jag får en ny knapp om detta händer. Helt gratis. Snabbt levererat till dörren.
  • Jag hoppas vår vänskap ska bestå i flera år till.
    En tacksam ”knapp” på axeln till dig. 😉