Vi hittade till slut

Nu skulle jag egentligen för första gången lägga in ett musikinlägg med vår yngsta dotter Lizette. Första gången som jag fick klartecken för detta. Hm! Jag har njutit flera gånger av inspelningen från när hon sitter på en barstol och sjunger och spelar gitarr under insamlandet av pengar till Musikhjälpen. Tyvärr finns det ingen ”adress” till mobilinspelningen så jag ger upp det försöket.  😦
Hon vill heller inte hamna på Youtube. Annars kunde hon gjort ett gästspel på Jennifers musikkanal.

Den kvällen var vi inte i Simrishamn och lyssnade. Däremot var det bestämt att vi skulle lyssna på skolkören som skulle ha konsert tillsammans med två andra körer, i en kyrka på Österlen klockan 19.00 några dagar senare.

aurora-bb

Eftersom Solveig har semester slog vi ett helt gäng flugor i samma smäll och bokade in oss på ett pensionat i Simrishamn. I den staden har vi aldrig sovit förr. Kul med något nytt.

dsc_00220014

På vägen dit stannade vi till vid olika favoritplatser. Någon julkänsla infann sig inte. Men det regnade i alla fall inte.

dsc_00250012

Jag hittade några brädor som såg lediga ut. När S inte såg det klättrade jag upp och byggde en koja. 🙂

dsc_00400005

När jag såg alla fåglar drabbades jag av en snilleblixt. Jag stack in i åretruntaffären och köpte vattenlösliga färger och en färgspruta.

dsc_00190016

Lånade den ensamma övergivna båten och rodde ut en bit i decemberhavet.

dsc_00430002

Det tog bara tjugo minuter att hitta alla arterna från affischen. Sedan hörde jag att Solveig ropade på mig från land. Synd. Jag tänkte först ta en snabb tur till Bornholm som skymtade vid horisonten. 🙂

Vi som var ute i god tid höll på att missa starten på konserten. Ett vägarbete, mörker, inga skyltar om någon kyrka m.m. gjorde att vi närmade oss Kivik istället för S Melby kyrka.
Utanför kyrkan på höjden fanns massor av bilar. En vakt dirigerade in oss i mörkret en bra bit från kyrkan. När vi öppnade kyrkporten stod en kör precis innanför porten. Lite pinsamt när vi skulle ta oss igenom skaran för att nå en kyrkbänk. 🙂
Från sin plats därframme hade Lizette undrat var hennes föräldrar tagit vägen.
Jag gillar kyrkor utan pelare som skymmer.

Nu ropar tre damer på mig. De vill spela ett familjespel med choklad som vinster. Bäst att lyda. Jag önskar alla bloggläsare en God Jul. 🙂

julgranen-2016

 

 

 

Uppskattat med förlängd säsong

1

Vilken vitaminkick oktobers sista söndag gav oss. Visst var det kyligt om fingrarna när jag ensam hoppade ur bilen vid Löderups kyrka för att gå en stund i Wallanders fotspår.

2

I Skillinge lockade det heller inte till dopp. Mina tår spretade åt alla andra håll.

3

Annars när vi styr bilen mot Kåseberga i slutet av oktober brukar det vara öde. Deras nya koncept med att fortsätta att ha öppet på några matställen under hösten verkar ha gett resultat. Det var trångt vid parkeringen vid hamnen. Bilden ”ljuger”.( Just denna bild tog jag efter maten och promenaden.) För det fanns ingen ledig plats på balkongen. Matgästerna satt utan ytterplagg, njöt i solen och utsikten mot havet. 😀
Vi hade perfekt bord vid fönstret på andra våningen, så det gick ingen nöd på oss. Tänk om vi haft den vyn utanför vårt eget köksfönster. ❤

4
Vi borde hoppat efterrätten. För vi var proppmätta när vi traskade iväg uppför den branta backen.

5

Trots att vi varit i Kåseberga många gånger har vi missat dessa två trappor och etapp av Skåneleden. Vi har alltid trott att det var en privat väg. Det ser ut som vattnet kommer att rinna över och börja klättra upp för … eller så är det min fantasi som tagit för stor plats.

6

Lillebror till något annat på Holly eller något liknande.  😉

7

Mina lekar har spridit sig till Österlen.

8

”Klara – Färdiga – Flyg! Den som kommer först till Bornholm får tio fjädrar, den som kommer tvåa får …” Jag som trodde jag hade en ledig söndag.

9

Ola firar tydligen helg och har stängt.

10

Nu är frågan om vi ska ta Ale Stenar också. För jag är fortfarande fulltankad av söndagsmiddag och solen är så sällskapssjuk. 😀 Dessutom kommer vintertiden att käka upp en timme när vi kommer hem och då blir det mörkt ännu tidigare.

Vi levde verkligen i ”Carpe Diem” dessa timmar och tankade energi. ❤

 

 

Inger gjorde det igen – GRATTIS

22

Uppgift tjugotvå av trettio: Blir igår i morgon.
Svar: 4 bokstäver
Facit: IDAG
Vinnare: Inger Börmark
Fakta om nästa uppgift: Kategori C
Lathund: Kategori A 7-10, Kategori B 8-10, Kategori C 7-10

Aktuell tabell:
1. Anki Arvidson, 41 poäng ❤ ❤
2. Signhild Hortberg, 36 poäng
3. Inger Börmark, 32 poäng ❤ ❤ ❤ ❤ ❤

4. Annika Sohlin, 26 poäng
5. Åsa Bäcklund, 25 poäng
6. Susan Johansson, 24 poäng
7. Wiolettan, 23 poäng
8. Lma, 19 poäng
9. Gunnel Moberg 17 poäng, ❤ ❤ ❤
10. Gunilla Wahlberg, 16 poäng
11. Ing-Britt Jönsson, 15 poäng

12. Maj Johansson, Eva Rohlén, 14 poäng
14. Villa Herberts, 13 poäng
15. Ingen Vinnare, 12 poäng
16. Gun-Britt, Ditte Akker, Per Börmark, 12 poäng
19. Börje Carlsson, Marie Kristoffersson, Znogge,11 poäng
22. KerstinCecilia, 10 poäng
23. Cecilia Ottosson, 10 poäng
24. Ezter, 9 poäng
25. Lisbeth ”Lippe” Forsberg, 8 poäng
26. Pia Boman, 6 poäng
27. Yvonne Carlsson, 4 poäng
28. Minton, Primrose, Susie Bloom, 3 poäng
31. Ethel Hedström, Solveig Svensson, Tant Glad, Åse Holmander-Mehlin, Anna-Karin Mattsson, Marianne Sturk, 2 poäng
37. RosMarie Danielsson, Maria Bergman, Ingrid Levander, Skåningen, Gun Toresson, Lotta Modin, Agneta Truelsen, Oops, 1 poäng
45. Inez Carlsson, Gittan Jacobsson, Leif Svensson, 0 poäng
48. Övriga

❤ = Uppgiftens medaljtrio.
Gröna gränsen= uppnått femton poäng.

Om två eller fler ligger på lika poäng är antalet grensegrar avgörande i första läget.

Fast text:
A. Tio uppgifter kommer att dyka upp på klockslagen 07.00, 10.00, 15.00, 18.00,19.00, 20.00 och 21.00.
B. Tio uppgifter läggs in på bestämda klockslag. När? Detta kommer att berättas om här på bloggen.
C. Tio uppgifter kan komma när som helst under månaden.

OBS! Ibland kan det bli mer än en fråga samma dag. Exempelvis när lekledaren behöver fritid en annan dag. 🙂

EFTER det att en uppgift är stängd kommer jag att föra in en aktuell tabell UNDER uppgiften, lämna rätt svar, tala om vem som har vunnit och berätta om nästa uppgifts kategori, A, B eller C.

Från Bohemian Rhapsody till spegelblankt hav

lizette

Ett läsår på gymnasiet går fort. Vår yngsta dotter Lizette och hennes klasskamrater visade i måndags kväll upp lite av vad de lärt sig under läsåret på Nova Performing Arts. Ett Gymnasieprogram som drivs i kommunal regi och ligger i Simrishamn.

gamla damen

Föreställningen bestod av tre delar; Teater, solosång och ”Bohemian Rhapsody” som en mycket pampig avslutning. Teaterframträdandena byggde på drömimprovisation. Min personliga favorit var tjejen som spelade en gammal tant som stod i den långa kassakön och letade efter ”gömda” mynt i sin handväska. Allt med en frustrerande kö bakom sig. När huvudpersonen som drömde äntligen kom fram först i kön, blev kassörskan avlöst av ingen mindre än Zlatan.

Rapsody

Queen och Freddy Mercurys klassiker från 1975 från deras fjärde LP ”A night at the Opera” finns givetvis med i min vinylsamling. En svart rund klassiker som snurrat otaliga gånger på skivtallriken. Kanske finns någon ny världsstjärna bland dessa duktiga ungdomar. Jag önskar dem alla stort LYCKA TILL. 🙂
1 Klockan var sent när vi körde iväg från Simrishamn. Jag kunde inte låta bli att ta den längre vägen längs med kusten. I Skillinge stannade vi till och gick ur bilen. Man måste passa på att njuta av dessa ljuvliga junikvällar, när det är som ljusast på året. I denna stund blev jag nästan ett med havet och ville inte bryta mötet. Samtidigt är det när det är som bäst och finast man ska ta farväl. Kapsla in minnet och plocka fram det när det som bäst behövs. I mitt fall under mörka blåsiga höstkvällar i november.

2

Jag ska inte lägga in alla havsbilder här och trötta ut dig. Istället bjuder jag kanske på några till i Facebook-gruppen. ”Vi som älskar havet.” ❤

 

ss

Besök i en ort på Österlen

Skillinge tio0012

Ibland är det svårt att skiljas från sina skötebarn. Då kan det vara en fördel om älsklingarna inte har flyttat iväg så långt … och en tur ut till Skillinge på Österlen en solig dag lockar alltid. ❤

DSC_30170100

Eftersom bilen strejkade kom vi tyvärr inte iväg på invigningen d. 28 mars. Säljer de hus och bilar också. Eller ser jag i syne? 😉

DSC_30190102

Jag läste på nätet att den kända författaren Margit Sandemo, 91 år, var här för några dagar sedan. En kompis mamma älskade hennes 47 st böcker långa serie med namnet ”Sagan om Isfolket”. Tänk att Sandemo skrivit över hundra böcker. Där ligger jag i lä med mina ynkliga två.

Jadå

Den här glada och trevliga tjejen heter Emelie Tronje och är en i trion som jobbar här.

Ja

Varför är jag inte barn längre? I denna myshörna hade jag trivts.

Jäpp

Petra Ariton är mamma både till Emelie och till nyöppnade Bokoteket på Stora Nygatan 1 i Skillinge. Dennis Ariton är den tredje länken i denna satsning som vi hoppas ska glädja många besökare. Jag önskar Stort LYCKA TILL! Här får du mer information:

http://www.skillingebokotek.se/om-bokoteket/

DSCN8510

Bloggprovbok 2014

Egentligen ljög jag delvis i inledningen. For med osanning låter bättre. Självklart vill jag att böckerna ska flytta ännu längre bort från mig. Bli köpta av lässugna bokälskare som bor i när och fjärran. Att Petra, Dennis eller Emelie hör av sig och säger att de ha slut på båda titlarna och att vi får komma dit med fler. Som bonus är det alltid trevligt att få ett kvitto på att köparna gillade läsupplevelsen. Det borde vara varje författares önskan. Tänk att få ett vackert vykort från ett annat land fullt med rosord. Tyvärr är det inte ofta man får vykort längre i dessa moderna tider. Usch! Nu fick jag en läbbig dagdröm där jag fick ett smutsigt vykort med tistlar på. Där ”Mina fotsteg i ditt hjärta” sågades och risades av en missnöjd köpare i Oxelösund som trodde att handlingen skulle utspela sig på ett isflak vid ostkusten på nittiotalet. 😉  Tack. Där försvann bilden. Nu får det bli en kaffe latte på Café Lurblåsaren. Våren 2015 har kommit till Ystad med besked. Så mycket folk i rörelse. Ska jag sitta ute eller inne? Vilket k-problem jag har. (kustlandsproblem). Vad säger Libra? Blodsockret ligger på 5.2 och en otäck pil rakt neråt. Bäst att låta busiga skeden hälsa på i min ”dates” bakelse. 😉
Jag önskar alla mina bloggläsare en fin helg. Ska du göra något kul?

Ps. Givetvis kan man fortfarande köpa våra böcker via bloggen. Då får man dem signerade om man önskar det. Information finns om man trycker på Köp bok/böcker under min header. Tjat tjat. 🙂

 

Här rullar det inte alls

Ystad morgon tre

Då var jag tillbaks på bloggen igen efter sex kreativa dagar, under tiden som ”Månadens kåseri” förhoppningsvis roat några besökare.

Någonstans

Min egen belöning dessa skrivdagar var att jag längtade efter att Solveig skulle komma hem och inleda sitt påsklov. Vi tänkte rivstarta med att besöka anrika Ystad Teater och gå på konsert med kultgruppen Freda´, som vi har många personliga minnen av. Två biljetter har i flera veckor suttit på a-tavlan i köket.
Igår såg vi fram emot att styra kosan till Skillinge på Österlen för att besöka Bokoteket som slog upp sina portar. Där hade vi på tisdagen lämnat in försäljnings exemplar av både ”Mina fotsteg i ditt hjärta” och ”Skimrande ögonblick – och dagar i grått”.
Idag söndag hade vi planerat in två hemliga möten som jag inte kan skriva om här. Jag vill inte att överraskningseffekten ska förstöras.
Efter det längtar min rygg, nacke och överarm till att träffa Ethel Gustafsson i Halmstad. Min favoritosteopat. Vi har också planerat andra bilburna aktiviteter … så varför ösregnar det just nu? 😦

Freda

Jag låg fräsch och slappade i soffan och klockan hade passerat sex. Förväntansfullt väntade jag in vacker fru och tidpunkten tills vi skulle köra ner till centrum. Jag hade hunnit drömma mig tillbaks till när jag spelade ”Tusen eldar-kassetten” hundratals gånger i min freestyle, i Täby, Stockholm och Borås. Minns hur jag sprang som en galning och släpade en stackars tjej efter mig för att hinna med sista tåget på Roslagsbanan efter en konsert med gruppen Fredá på en nattklubb. Genomsvettiga och hyperventilerande hann vi hoppa på en vagn. ”I en annan del av världen” var min största favorit från den skivan, men jag gillade alla låtarna. Därefter har jag köpt alla deras CD, tills de tog sitt långa break och skaffade mig under flera år många favorithits med sångaren med den speciella rösten. ❤
Bloggbild

Jag log när jag tänkte på när vi bodde i trästaden Hjo och blev bjudna på kvällsfika hos några trevliga nyinflyttade grannar som bodde i den mysiga vindslägenheten. Som vanligt råkade jag fastna i en CD-samling och sa spontant.
”Har ni alla Freda´s skivor. Coolt. Jag älskar Gnosjögruppen.”
”X är min storebror”, sa tjejen och hällde upp te i tjusiga Rörstrands Muminmuggar.

Världen är ibland liten. Avståndet mellan längtan, lycka och besvikelse behöver inte vara långt.

Bloggbild

Vår bil strulade i början av förra veckan. En ung tjej kom hit med bärgningsbilen och jag stod beredd med systemkameran för att ta bilder till bloggen, när bilen skulle åka iväg. Tjejen lyckades få igång batteriet och därför blev det ingen tur till Bil-Bengtsson. Istället värmde jag upp bilen och åkte till Mossbystrand och andra ställen under en timme. På eftermiddagen var vi som jag skrev tidigare i Skillinge och lämnade böcker. Solveig körde och handlade i torsdags.
Det fanns visserligen ett nytt problem som uppstod efter det att tjejen fått i gång bilen. Centrallåset och larmet funkade inte. Jag minns som tur var hur man förr vred om nyckeln för hand, så vi har klarat oss dessa dagar. Annars har jag mest försvunnit in i fiktiva världar och levt ett spännande liv under veckan.
”Klockan har sprungit iväg. Man måste vara där en kvart innan annars stänger de dörrarna, stod det på hemsidan.”
Fortfarande var det lagom med tid om jag körde lite för fort nerför Malmövägen. Jag visste var vi skulle ställa bilen, när jag hoppade in bakom ratten och väntade på Solveig som gick runt bilen och … bankade på rutan. Hm. Hon fick inte upp dörren och jag fick inte upp passagerardörren inifrån.
Under tiden som jag hejade på Jennifer som kommit hem från sin praktikplats försökte jag trycka på några knappar. Jag gav upp och sa till Solveig att hon fick visa hur smidig hon var och kravla sig in från chaufförsidan. Jag har en vig fru. Solveig kom på plats och jag hoppade in bakom ratten och vred om startnyckeln. Då kom den stora tystnaden på oväntat besök. Livet stod stilla. Inte det minsta gensvar eller ljud hördes från motorn. Stendöd. 😦 Nu var det inte gott om tid längre. Min cykel har bott på väggen under vintern. Den saknar därför luft i ringarna. Mina nya byxor satt för tajt för att cykla över huvud taget. Försöka få tag i en taxi som kommer på studs, nä… Ringa på hos en granne? Pinsamt. Mitt blodsocker var perfekt inställt för att sitta stilla under ett par kvällstimmar. Allt var suveränt ordnat. Vi hade tänkt på alla små detaljer. Trodde jag. Inte första gången jag bitit i ett surt äpple. Konstigt nog kom jag ut från bilen och blev inte fredagskvällsinlåst. Jag slängde upp entrédörren på vid gavel.
”Jennifer! Du får nöja dig med en banan. Du kommer att vara yngst på Ystad Teater. Vi kan inte slänga iväg åttahundra spänn hur som helst en Fredá. Era cyklar står ute. Om du och mamma drar iväg fort som tusan, så hinner ni innan sista inringningen.”

Uno Svenningsson 2015

Vad snäll Jennifer var som spelade in mina favoriter så jag kunde lyssna och se senare. ”Nåväl. Vad är en kväll på slottet. Den kan ju vara all … ”

Vilket sammanträffande. Det ösregnar utomhus denna söndag och gör det en aning inombords också. Asch! Det är bara att rycka upp sig. Det skulle inte förvåna mig det minsta om det i eftermiddag kommer hem en suverän grupp och spelar enbart för mig.   ”Hej! Är det du som är Bosse Lidén? Bra. Då har vi kommit rätt. Vår grupp Söndá ska testa våra nya hits på dig.” 😀

Sista rapsturnén

Vi hann med fyra timmar på Österlen i söndags innan vattenkranen sattes på från himlen. En bit utanför Skillinge kom vi upp till ett häftigt ställe mellan två stora rapsfält. Ett personligt pensionat med många vinklar och vrår som även rymde ett fik. Eftersom vi var utvilade tittade vi istället oss mätta på syrenerna. För mig är denna färg den finaste. Vad tycker du?

Skillinge ett0006

Det finns de som jobbar även en söndagsmorgon – ett riktigt arbetsbi.

Skillinge två0013

Bäst att låta Jennifer låna sin egen systemkamera en stund. 🙂

Skillnge tre0015

Vilsamt bland stenarna. Förr plockade jag ofta med en favoritsten hem från strandutflykter. Även från semestrar. Ibland skrev jag ett minnesord under stenen. Ofta kunde stenen ligga i flera veckor i en jackficka på hösten. Ibland tog jag ner en hand i fickan och kände på lenheten. Vägde den en stund i handen. Kanske strök jag den mot någon mjuk kind i närheten.

Skillinge fyra0008

Vilket är tuffast? Skärpan på havet eller…

Skillinge fem0007

…som med mycket annat är det en smaksak.

Skillinge sex0010

Jag har många favoritorter längs med kusterna. En av dem är Skillinge. Bäst är det när solen lyser. Nästa gång…

Skillinge sju0011

Denna byggnad känner säkert ni till som var med när den byggdes. 🙂
”Lutande borgen” i Glimminge.

Skillingen åtta0014

Strax intill ligger inte lika kända Glimmingehus. Vackert på sitt sätt.

Skillinge nio0009

Vi mumsade på Solveigs smaskiga piroger. Satt på samma stora sten som 2007. Den gången var vi där på semester och det var mer spring i tjejernas ben. Vad häftigt det var att både Jennifers och Lizettes teckningar fanns med på en utställning. De hade skickat in dem som bidrag till en teckningstävling i Bamsetidningen. Jag tog kort på de stolta tjejerna där de pekade på sina egna teckningar den gången.

Skillinge tio0012

Bakom nästa kurva väntade nya äventyr…

Skillinge elva0005

OBS! Du som tänkt att köpa ”Mina fotsteg i ditt hjärta”. Glöm inte att skriva namn när du för över pengar till SolBo07 kontot. Vi vet att banken är snål med utrymmet. Det är bara plats för 12 tecken. Skriv så mycket av ditt förnamn och efternamn som det går. Detta pusslar vi sedan ihop med de uppgifter ni skriver på mejlet till solbo07@telia.com.

Våren är sen i år

Detta är vårt ”tredje år” i dessa sydliga skånska trakter. Det märks att allt är sent i år. Jag minns att vi fick våra bostadsnycklar andra maj 2011. Vi åkte ner på helgerna och fixade, njöt av all grönska och de ljuvliga gula rapsfälten under resvägen. Där är vi inte ännu. I söndags åkte vi på en roadtrip på Österlen som vi kombinerade med olika saker. Det var soligt men kallt i vinden när vi gick en kort promenad vid havet i Skillinge. Den obligatoriska glassen gick inte riktigt att njuta av på Jaktpaviljongen. Finast blev det när vi kom tillbaks till Ystad och stannade till vid Norra Promenaden. Oasen mitt i stan.

DSCN8529

Bloggtisdag
Japansk magnolia

DSCN8518
Riktigt stora vitsippor

Face

Blogtisdag

Penséerna står utanför biblioteket i Ystad. Jag gillar den blå nyansen. Vilken är DIN favoritfärg på denna vårblomma? Jag önskar mina läsare en trevlig tisdag. Imorgon ska jag lägga in ett Pracital joke igen.

Låt det blomma lite till

Idag gäckade solen oss. Först var vi på en trevlig gospelgudstjänst i vackra Skillinge på Österlen. Därefter fick det bli paj i bilen eftersom det var kyligt vid fiskehamnen. Till efterrätt blev det en mysig promenad bland de trånga gränderna som påminnner om dem i Ystad och Simrishamn. När vi kom hem till vår egen oas kom solen och hälsade på. Jag försöker verkligen ta vara möjlighetena, att njuta en stund på balkongen så ofta det går. Än blommar potatisblomman på sin stam. Vår krysantemum tycks ha fått sig en tackling av vår busiga hussnigel. Jag läste i dagboken från förra året att vi gick en skön solig promenad vid havet den 13 november i Svarte och vek sedan upp till husen med sina blommande rosor. Det är verkligen stor skillnad här längst nere i söder på hösten, mot alla andra ställen vi bott på tidigare i Sverige. Sedan kommer förstås ofta en tät dimma och stänger av all sikt. De dagarna vill jag inte tänka på NU.

Euforin har lagt sig

Måste erkänna att luften på något vis har gått ur ballongen. Grannens röksignaler har lagt sig till ro. Till och med flygmyrorna som när de tjusigt som vattnet i en fontän flög upp från ett hål vid en av våra trampstenar i trädgården, har försvunnit iväg till sin nya frihet.

Ingen har ringt från Svenska Spel. Dags att se sanningen i vitögat. Den största orsaken måste vara att vi hade fyra fel på den bästa Lotto-raden  😦

Jag blir aldrig avundsjuk på andra människor. Inte inom något område. Jag kan önska att jag hade en viss persons gåva som den fötts med eller tränat upp under flera slitsamma år. Måla tavlor, fixa till underbara trädgårdar eller komma på en smart uppfinning för att ta tre exempel från högen. Däremot kan jag bli vemodig till sinnet när Rickard Sjöberg och hans hjälpredor delar ut de riktigt stora pengarna och bilen i Postkodmiljonären. Jag för ingen statistik över de nya ägarna till bilarna, men ofta är det den riktigt gamla personen i gruppen av vinnare som får bilnycklarna. När den lätt virriga bilägaren berättar om att den sista bilen såldes för tjugo år sedan, eller att han eller hon inte ens har körkort, blir jag illa berörd. När Postkodmiljonären har Grannyran och vinnaren till tio miljoner knappt kan ta sig upp för trappan till scenen på grund av skröplighet och ålder, gör det mig vemodig till sinnet. Jag funderar på om det finns barn som tidigare brytt sig om sin förälder eller giriga barnbarn som plötsligt gör sig ärende att hälsa på. Främmande elaka människor som ringer, skriver eller kommer på natten när ingen ser. Jag vet. Jag tar lätt ut sorgerna i förskott. Sanningen kan vara tvärtom. Jag blir själaglad när det visar sig bli en solskenshistoria. När de stora pengarna hamnar på precis rätt ställe. Sådant får vi tittare inte reda på i det ögonblicket. Vi lämnas åt vår egen fantasi eller slängs rakt in i ett nytt reklaminslag, men ibland dyker det upp i en veckotidning vid ett senare tillfälle.

Det jag egentligen vill komma till är att jag anser att det hade varit mycket bättre om tio personer fått var sin miljon än att alla tio miljonerna hamnar hos en och samma person. Nu lämnar jag Lotto och pengar åt sitt öde.

Jag kastar en hastig blick på min nya tuffa klocka från Regal. Jag struntade i att kvinnan i köpcentret sa att det var en damklocka. Petitesser. Vaddå? Det finns inga höga klackar på den. Den doftar inte damparfym. Den har inga speciella kurvor som är avslöjande. Däremot har den en stor urtavla och lila färg. Än så länge visar den rätt tid. Dessutom sommartid. Rätt tid för att njuta av den sena värmeböljan som vi drabbats av här i söder under en veckas tid. Imorse när jag vaknade var det tjugo grader ute. Kanske har det varit en tropisk natt. Nu ser jag fram emot en familjeresa till Skillinge på Österlen. Där ska vi träffa trevliga människor. Äta medhavd matsäck i Hagestads naturreservat. Stanna till en stund på stranden. Doppa tårna, möjligtvis vristerna. På hemvägen är två fasta stopp inplanerade. Först festa till det med fika på Backagårdens café & växthus. Det är ju Jennifers sista sommarlovsdag. Förra gången satt vi inomhus bland vinrankorna. Med dagens väder får det bli en av alla härliga vrår i den stora trädgården. Överallt finns små rangliga bord med udda stolar. Omgivna av olika sorters blommor. Fritt fram att välja en skugg- eller solplats, avskilt eller nära bordsgrannar. Med tanke på att det vattnas i munnen på mig när jag sitter här och skriver och ser maffiga bilder framför mig, får det bli en skuggig oas så att inte vissa saker smälter bort. Sista stoppet är planerat att bli Österlenkryddor. Den familjeägda Gårdsbutiken där man blir frestad att köpa något som man absolut behöver, eller inte behöver. Frestelserna är många för både ögat och gommen.

Just nu visar sig Österlen från sin bästa sida. Det är så skönt att puttra fram på landsbygden. Göra små spontana stopp när man ser något lockande. Loppisar, vernissage, alla sorters utställningar, gårdsbutiker m.m. Runt nästa kurva kan finnas en lockande skylt. Det är tätt mellan utbuden.

Inget. Absolut inget av all denna kreativitet som råder slår det som jag helst vilar mina bruna ögon på. Det naturliga. Det skiftande landskapet som alstrar energi inom mig. Ger mig sinnesro. Får mig att känna mig liten men samtidigt ödmjuk och trygg. Vilket under att få chansen att se och suga in allt detta. Helt gratis.