Det börjar gå troll i det här

Jag och Solveig satt i soffan och njöt av Let´s Dance igår. Daniel är en av våra personliga favoriter. Han hade gärna fått komma hem till oss och träffa vår äldsta dotter. ❤  På tal om Jennifer. Hon kom upp i trappan och undrade vad som hänt hennes ukulele. Därför har vi ingen aning hur Svan dansade sin vals. Istället började vi granska våra besök under dagen i Jennifers rum. Själv hade hon varit i Helsingborg på sin praktik på djursjukhuset.

När J började studera i Uppsala fick pianot stanna hemma. Istället köpte hon en söt ukulele och började lira på den och sjunga upptill. Nu såg instrumentet ut så här. 😦

Vittnesbåset:
Jag hade under förmiddagen letat efter en namnskylt, under tiden som jag pratade i mobilen. I Jennifers rum hittade jag Lizettes skylt som hon behövde när hon strax ankom till Ystad och skulle ta ett pass på MacDonalds. Solveig berättade att hon var med bakom min rygg och därmed mitt alibi för att jag var oskyldig. 🙂
Solveig hade under dagen varit inne och bäddat rent i J säng. Hon hade inte gått emot instrumentet som stod uppställt mot en byrå. Det låg dessutom i ett fodral. Märkligt.

Här någonstans dansade min fantasi iväg till det där hemska som hände … (se förra inlägget) Kan det handla om hämnd från en hel släkt sköldpaddor? I så fall riktat mot fel person. Vad kommer att hända nästa gång. Hjälp!!! Tror jag undviker trädgården när det är mörkt. 😉 Nu ska vi åka och köpa massor av blommor och beställa en diskmaskin. Inte i samma affär. Vad ska du göra idag?

Annonser

Måste berätta sanningen


Det sägs att det är bäst att berätta sanningen direkt. Nu har det gått fyra dagar sedan jag klippte gräsmattan och det börjar redan växa mossa på händelsen.

Jag vågade inte berätta i måndags för mamman vad som hände. På nätterna har jag drömt mardrömmar om det höga ljudet när livet tog tvärt slut. Ändå var jag säker på att jag höll ett visst avstånd. Vänta lite. På fotot ser du vem som är skurken. Stygga igelkotten såklart. Kolla minen. Odjuret måste ha puttat ut den lilla stackars sköldpaddsungen. Mitt samvete är vitt som påsksnön för några veckor sedan.

Grannen befann sig i sin trädgård och måste ha undrat. Själv låtsades jag som om det regnade. Hade det blivit ett annat slut om ungen hade haft trädgårdshjälm på sig? Det är lätt att vara efterklok. 😉

Det skulle kunna gå att klistra ihop bitarna. Låtsas som inget hänt. Eller kommer hon att stöta ut sitt udda klisterbarn? Bara inte Solveig ringer djurpolisen. 🙂

Kommer du ihåg min glädje för fyra år sedan? Annars kan du läsa den korta texten och se bilderna i länken här under.
Nu skäms jag rejält. Klantiga gamla gubbe. Hade det funnits ångersekund…

https://bosseliden.wordpress.com/2014/07/05/blind-pa-hemmaplan/

 

 

Den röda sporten

Upplever du aktiviteten som en relativt färglös sport?

Ett

Det kan jag lätt ändra på. 😉

Två

Vilken sving hon har.

Tre

Är kjolen ett nytt mode eller flera tusen år gammalt, med tanke på sköldpaddorna? En sak är säker. Mode är en konst för sig.

Fem

Ser ut som fotvänliga Ecco-skor.

Fyra

Hade det varit jag som skulle slå iväg golfbollen hade jag gjort det krokodilsnabbt för att inte riskera ett nafsande i mina vader.

Sex

Tror du att den är så röd för att den är extra arg? För i normala fall bör den vara grön. Tänk att vara tandläkare. ”Kan du vara snäll och öppna munnen lite större .. nä … kan du vara snäll och stänga munnen och sluta kräla omkring i undersökningsstolen.”

Sju

Den här skylten stod bredvid. Vilket häftigt efternamn. Jag och Solveig skulle ta en skön promenad i slottsparken vid Marsvinsholms slott i lördags. En extra bonus att flera av sommarens skulpturer var kvar. Du får ta del av andra skulpturer i ett senare blogginlägg. En del riktigt fräcka. 😀 Ha en trevlig torsdagskväll.

Åtta

 

Sommerfuglepark

 

Vi tyckte alla fyra att det var spännande och intressant att besöka Bornholms Sommer- fuglepark. Det enda vi retade oss på var att det var omöjligt att med kameran fånga de blå vackra fjärilarna i luften och få till en bild med skärpa. När de väl satte sig ner och fällde ihop vingarna, var de tyvärr fult bruna. Vilken tur att en hamnade på vårt kylskåp som magnet. 🙂 Det hände att fjärilar landade på våra axlar en stund. Har ni sett någon fjäril med ögon förr? Som ni ser fanns det andra djur också.

Flug ett

 

Flugtvå

Flugtre

Flugfyra

Flugfem

Flugsex

Flugsju

Flugåtta

Flugnio

DSC_1508

Tänk vilka färgglada träd det finns på Bornholm.

Konstigttvå

 

Vi mötte flera bilar som hade ont.

Konstigtett

Stort grattis till tjejerna med gröna ögon som får sina namn på vandringsbucklan 2014. Detta var vårt tionde mästerskap. Nästa år ska jag och Lizette ta tillbaka bucklan.

Grattis

Denna passade bra till Solveig.

Grattistvå

Flugsvampen var söt och fick följa med hem. Den vajar med huvudet när det blåser eller när jag vattnar.

Grattistre

 

Nu måste jag styra mina steg till manuset igen och kåseriet ”Den falska fransmannen”. Som ni säkert märkt har jag svårt att hinna med Bloggvandringar och Facebook numera. Detta kommer att pågå några veckor tills vi skickat iväg manuset. När vi tar paus från datorn gör vi det rejält. Stänger av och ger oss ut i solen. Hoppar på cyklarna, vädrar jojo sommarkorten eller rattar iväg med bilen några timmar.

Avslutningtvå

 

 

 

Stunderna på hemmaplan

Jag försöker suga ut de sista resterna av juli 2013, som bjudit på så många sköna soltimmar och behaglig värme. Undra´ hur många måltider vi ätit på balkongen och altanen denna sommar, som långt ifrån är slut. De två sista nätterna har jag haft extra svårt för att sova, därför har jag smugit ut en stund och satt mig utanför. Första natten var det 23.2 grader. Det kändes som om jag var utomlands. Endast ett oljud störde min hörsel. Nyfiket försökte jag lokalisera oljudet. Lyckades inte någon av nätterna. Insåg att det handlade om rejäla snarkningar. Någon sov utomhus eller hade ett fönster på vid gavel. Betydligt trevligare ljud kommer från min vän koltrasten. Den har första tjing på badkaret i trädgården. Hela tiden skvätter den så att jag måste fylla på vatten. Sköldpaddorna verkar vara trötta. Det var länge sedan de rörde sig ur fläcken.
DSC_27160023

Jag är förtjust i lavendel. Både att titta på och känna doften från.

DSC_26960003Solfem

Praktlysing, stockrosor, margueriter och lobelia.

SolfyraSoltre

SolettBlogg

Huset vi köpte i Falsterbo är redan uthyrt till tyska sommargäster. De snarkar inte. 🙂

Soltvå

Nu ska vi ta en sväng till bibblan.

Stamtavlor och sex

Jennifer jobbar fortfarande på Ystad djurpark på tisdagar och torsdagar. Lär sig nya saker. Tar hand om stora och små djur. Tränar på att köra olika slags fordon. Har teori halva dagen. På rasterna ges tillfälle att gosa med tamdjuren. Kattungarna står just nu högt i kurs.
Jag frågade om hon var sugen på att ta hem en av dem. Hon sa något svävande om osäkra familjeförhållanden och diffusa stamtavlor. Jag undrade om det var våra men hon menade visst katternas. Det måste ha handlat om sex för hon fick bråttom iväg. Alltså fick jag tänka själv OCH DET KAN JAG BRA. 😉

Visst är kattungar gulliga. Men även små djur växer upp. Tänk när jag säger till på skarpen att husdjuret inte ska ligga i finsoffan och riva med sina klor. Då är det förvillande om den grymtar som en gris och gör en elak gest med svansen. Eller när jag för att vinna detta race, tydligt och välmenande för djuret i MIN favoritfåtölj påpekar att just det programmet på TV inte är lämpligt och husdjuret börjar stamma. ”De…det…sk…ska du ta ta och ski…skita i.”
Har den en sköldpadda till pappa kommer det även att ta sin tid INNAN den gör vad jag ber den om. För att inte tala om en sengångare. Visst. Allt kunde vara värre. Kattungen växer så det knakar och det börjar dyka upp små trevliga horn däruppe bara för att hennes mamma var nyfiken på hur de nya älgarna hade det en solig ”tyskdag”. När jag sedan ber vackert att älgen Helge ska ta det försiktigt med kristallkronan och inte ha en sådan stirrande blick när…

Fotnot: Bilderna är tagna med Jennifers mobilkamera.