Scoutläger hos Lidéns

Vad mysigt det är att ligga och lyssna på tjejfnitter. Glada tjejer som det bubblar om. Sju tjejer som inte träffats på ett tag. Det är precis som om de aldrig varit ifrån varandra.

Det är två år sedan vi flyttade till Ystad, men det är tredje sommaren vi bor här. Varje sommar har vi skojat om att vi haft scoutläger några dagar på sommarlovet. Kompisar till Lizette och Jennifer från när vi bodde i Skummeslövstrand, har kommit med tåget. Förr skulle en flyttning innebära att kontakterna dog ut efter några brev, vykort och telefonsamtal. Dagens teknik innebär istället att man får se upp om man går lättklädd förbi en öppen dörr där Skype råder, vilken mörk höstkväll som helst. 🙂

Jag och Solveig har gjort våra egna små turer mellan de större måltiderna då Solveigs matkonster fortfarande duger på hemmaplan. Vi har även levt i olika tidsrytmer. Det är bara Kajsa som vi hälsat på när vi kommit med vår frukostbricka till altanen. Då brukar hon sticka ut på en lång joggingtur. Kajsa kan inte tappa formen bara för att de legat och snackat halva natten. Hon ska vara med i O-ringen i Boden snart. Kajsa är riktigt duktig. Det är inte lätt att komma in på orienteringsgymnasiet i Eksjö. Finns bara ett fåtal platser.

Igår tänkte jag ta en gruppbild på alla tjejerna när de var iväg och spelade fotboll en bit härifrån. Solveig och jag tänkte överraska dem med saft, bullar, skurna melonbitar m.m. Då hade de säkert haft överseende med att hamna i min blogg. Tyvärr kom de hem exakt när vi skulle slå på larmet, så det fick bli fika på balkongen.

Man ska inte tjuvlyssna, men det är intressant att jämföra samtalsämnen. Vilken skillnad det är mellan varje besök. Helst om jag jämför med den första sommaren. Ibland låter det som stora vuxna väninnor som pratar om framtiden och yrkesval. Övningskörning är ett gemensamt aktuellt tema. Jag hörde hur de diskuterade att nästa sommar kan de köra iväg i bil ut på Österlen. Vilken härlig tid i livet de lever i. Fullt av möjligheter och drömmar som kan bli verklighet om turen och arbetsförmågan får råda. Fällorna känns fler än när jag själv var i den åldern.
Samtidigt tycker vi det är så underbart när samma sju tjejer en stund senare låter som en flock lyckliga förskolebarn när de leker med vattenballonger på grönområdet, eller leker gömme i den mörka dungen. Barnasinnet är intakt. Det är goa och ”rediga tjejer”. Hoppas att det kommer att gå bra för dem i livet och att vänskapen kommer att hålla genom alla år.
DSCN3515

Just nu är jag och min baksida inte bästa vänner. Ryggen är en akilleshäl hos mig efter alla bilolyckor och arbetsskador. Därför blev jag extra glad när jag på Blogglandia hamnade här. http://fruvenus.blogspot.se/2013/07/boktips-speciellt-boktips.html
En kvinna med över 233 000 visningar på sin blogg kan väl inte ha fel? 🙂

Min debutroman har jag inte skrivit för att smöra med finkulturen utan för att underhålla, roa och oroa vanliga härliga människor som gillar nostalgi, första kärleken och som kanske minns sjuttiotalet själva. Nu ska jag gå ut och vänslas lite med någon som ligger på balkongen och jobbar med att skriva böcker. Jag älskar att störa.
”Vem tycker du mest om? Mig eller dina läromedelsböcker?”
Eftersom jag räknar med att personen kommer att svara det sistnämnda har jag ett triumfkort i fickan och om jag är smart och kommer med en maffig fika räknar jag med att få första tjing en stund.

Imorgon kommer trevligt besök som ska stanna i trakterna några dagar. Därför har vi beställt fint väder. Ni vet väl var man fyller i… till det duger inga Iphone9 eller vad de nu heter. 🙂

Annonser

Vår, vänskap och val

Många är vi som längtat till våren. Vi som bor längre söder ut är bortskämda med dessa efterlängtade tecken. När de kommer ler vi och när ingen ser det blir en del av oss lyckliga som små barn. Alla har vi våra egna vårtecken. Platser vi gärna återvänder till år efter år. Ibland är det i vår egen täppa. Säkert har många som jag sina privata favoritplatser. Har vi tid packar vi utflyktskorgen. Lämnar stresskostymen hemma. Öppnar våra sinnen vi haft lyckan att födas med. Njuter av sällskap eller bara sluter ögonen ensamma och tar in intrycken som är helt gratis. Låter oss smekas av de mjuka vindarna. Vårregnet har sköljt bort kalla och bitvis jobbiga vinterdagar. En del har upplevt skottningen som en pärs. Några olyckliga har halkat på en isfläck. Kropparna har varit stela. Tankarna dystra. Sakta suddas sorgligheterna bort på vår näthinna. Till nästa gång vintern gör sig påmind. Andra tycker att vintern är den bästa årstiden. Allra bäst är att gilla eller åtminstone acceptera det vi inte kan göra något åt. Vi som inte är ekonomiskt oberoende. Tänka klokt att var sak har sin tid. Efter en lång och dryg vinter kommer det en ny vår som vi borde vara tacksamma för. Inte ta för given. Istället ödmjukt tacka för möjligheten. Det är en ynnest som gör mig varmglad varje år. Lite mer för varje säsong. Tack för att jag får vara med en gång till, tänker en tacksam inre röst.

Vänskap har inga årstider. Men det är i kristider vännerna testas. Det är i de trånga öppningarna i livet vi får muskler likt puppan som kämpar på i sitt skal. Vänner är ett grekiskt ord som står för en intim relation. Har man en bästa vän kan man möta vilken trist och grå vardag som helst. Jag hörde på webben att vi behöver 21 fysiska berörningspunkter varje dag för att ersätta bekräftelsebehovet. Hur många vänner på Facebook motsvarar det? Ärligt talat finns det ett tal som gör det rättvisa? Kan riktig närvaro mellan fyra ögon ersättas? Komplement. Surrogat. Bättre än inget alls. Skype är en modern variant. Men aldrig fullt ut anser jag. När man är med någon medmänniska som man har fullt förtroende för rasar alla murar och stängsel. Tidsbegrepp försvinner. Energi lagras. Endorfinerna bildas. Det är här och nu. Vi blir ett. Först då går det att känna en obeskrivlig tacksamhet över livet. Livet som vi inte ska ta helt självklart. Motsatsen är dåliga vänner. Hörde i samma inslag att man inte ska gå ifrån dem. Mannen gjorde en kort paus. Sedan sa han. ”Spring.” Energitjuvar och de som vill leda in oss på fel spår i livet är inget att hålla i handen.

Tänk så många val vi gör i livet. Medvetet och omedvetet. Tur vi inte räknar dem. Oftast går de på automatik. Svårast tror jag att det är för ungdomar som inte skaffat sig livserfarenheten ännu. Livet är en lång resa för de flesta av oss. Många stationer som ska besökas. Ibland blir vi försenade. Det händer att vi hoppar på fel tåg. Utan rätt vägledning kan det till och med leda till att vi inte ens hittar tillbaks till spåret. Det rätta spåret. Istället virrar vi ändlöst omkring utan något mål eller något fast att ta tag i.
I vissa sammanhang tror jag att det är nyttigt och nödvändigt att våra barn väljer fel väg. En liten bit. För att inse att det är fel. Ändå måste de då vara starka, våga stå emot och i bakhuvudet tänka på vad de lärt sig genom att lyssna på äldre förståndiga människor. Exempelvis kloka mossiga föräldrar. Sätta ner foten innan det är försent. En svår situation. Ibland kan grupptryck stressa beslutet.

Jag skulle skriva om våren men tankarna fladdrade iväg till två andra saker som börjar på bokstaven V och plötsligt höll jag på att gå Vilse i mina egna tankegångar. Samtidigt som jag tänkte skrev jag ner dem här. Just för dig läsare. Mina privata tankar som föddes av att jag lyssnade på ett inslag på Webben och som fick mina egna tankar att fladdra till likt en vårfjäril mellan sina blomstopp.

Eftersom vi flyttat så ofta har vi fått ändra val och mål med våra vårutflykter. Här är ändå några av de saker jag kom på just i skrivande stund. Kära platser som vi mått bra på. Bokskogarna i Åkulla, Galgberget i Halmstad, Guds ängar en bit från Falkenberg, blåsipporna i Berg, triftblommorna nedanför Skallen i Haverdal, backsipporna i Grevie backar, se de nyfödda djuren i Hembygdsparken i Ängelholm, Vallarna i Falkenberg, båtturer till Ven, rapsfälten i Skåne, liljekonvaljen och alla fåglar i Hagestad naturreservat. Balsamoaser där vi tankat energi och bara varit. Fjäderlätta. Harmoniska i både kropp och själ. Livet har för en stund varit helt kravlöst. Stunder där vi önskat att det gick att stanna tiden.
Önskar DIG läsare en fin söndag.
Kram.