Vandring bland djur

Tiden går fort. För fem år sedan satt vi i det här huset, på introduktionskurs, inför vår äldsta dotters gymnasiestudier. Sedan var Jennifer på Ystad djurpark två gånger i veckan med sin klass. 

Ett tag var det Jennifer som hade en lemur på axeln på affischer, i tidningar och på nätet. ❤

Idag var det bara jag och Solveig som besökte Ystad djurpark, som ligger några minuters bilväg från Ystad.

Solveig skämdes när jag högt utmanade denna emu på sextio meter. Jag läste på skylten att emun är den snabbaste löparen bland fåglar på marken. Den kan springa i 60 km/timmen och är den näst största fågeln i världen. Intressant att läsa att den sväljer stora stenar som hjälper till att bearbeta maten i krävan.

Jag har sedan barnsben varit förtjust i zebror.

Otroligt fiffigt och ekonomiskt tänkt att låta en del djur gå omkring och vara guider åt oss besökare.

Denna surikat höll stenkoll på att varken ryska plan eller Trump-plan kom in över området.

På 1970-talet fanns endast ett tjugotal rödkulla och rasen höll på att dö ut. Genom ett bra avelsarbete har den hornlösa rasen kunnat räddas.

Sådana här passager tycker jag alltid ser spännande ut.

Det där såg ut som en mindre variant av Pippis ”Lilla Gubben”.

På tal om gubbe. Tänk om jag var lite kortare och några år yngre. 😉

Hon fick leta runt lite innan hon hittade ormens huvud.

Den här duon var läcker. 🙂

Vem vet. Nästa gång vi kommer på återbesök har vi kanske var sitt barnbarn i handen. Men vi hoppas det dröjer några år…

 

Ystad Djurpark – del två

Gräset är alltid grönare på andra sidan.

DSC_17980073

Visst är zebu-kalven söt?

Söt Zebu-kalv

När vi stod och tittade på en surikat märkte vi plötsligt hur den vaksamt började stirra mot skyn. Tydligen hörde den vad som var på gång långt innan vi hörde någonting.

DSC_18110083

Sedan stod mamman och pappan och spanade mot flygplanet som passerade förbi i skyn. Vände häftigt sina huvuden i snabba rörelser åt tre håll flera gånger efter varandra. Deras läte är rätt tystlåtet.

DSC_18090081

Barnen lekte och brydde sig varken om flygplan eller att vi bad dem att flytta sig ut från skuggan när vi skulle ta kort.

DSC_18120084

Då kom tillfället jag väntat på. Solveig försvann iväg mot bison, cabybara, alpacka och lamadjuren. Jag skyllde på att en lama en gång spottat elakt mot mig på en cirkus vilket är sant. Sådant glömmer jag aldrig.
”Jag hälsar på en zebra istället.”
”Gå inte för nära staketet. Du vet att det är ström på det inre?”

DSC_17920068

”Hej kompis. Jag har med grejerna som jag lovade. Så farligt kan det inte vara. Säkert bara en skrämselgrej så besökarna ska ta det piano. Oj. Där gick ljuset.”

DSC_17500039

”Vad laddad jag känner mig. Har du bestämt dig om du vill ha rutigt eller sick-sack mönster? Det måste gå fort för någon kan ha åsikter om …” 😉

DSC_17890065