En bit åt gången

En kåseribok är som en chokladask från Aladdin, fylld med mörka och ljusa bitar. Den vita i mitten kan vara både älskad och hatad av en kräsen publik. När jag satt och skrev kåserierna följde jag mest min inre kompass. Jag ville bjuda på olika sorters känslor där läsaren skulle trivas i sällskap med vår gemensamma bok. Vårt önskemål var och är, att läsaren ska välja en bit åt gången.
Detta bestämmer vi naturligtvis inte över. En är allergisk mot choklad. En annan slukar glupskt i sig ”hela kartongen” på direkten. En tredje person väljer ut sina favoriter och lyfter i smyg på skyddspapperet och norpar åt sig dem från understa lagret, innan det översta är tomt. Vilken slags läsare/ätare är du? En fjärde person?
När det gäller ”Skimrande ögonblick – och dagar i grått” verkar det som om boken nått vår idealtanke när Solveig fick ”denna reflektion” på sin Facebooksida. Avsändare var vår gemensamma vän Lena Larsson på insomnade 1av.3.se. Utsedd till Sveriges bästa bok – och skrivarforum så sent som 2012.

”Har nästan läst hela ”Skimrande ögonblick – och dagar i grått”. Skrattade högt när jag läste en av Bosses texter, en annan dag rann tårarna, då jag blev djupt berörd av en av dina berättelser. Boken är så fin och innehållet är som en chokladask, olika små goda bitar. Varmt, roligt och berörande. Tänker att boken är en jättebra present, eller julklapp, då det är så många olika berättelser som helt klart passar och berör många läsare.”

Jennifers skimrande

 

Annonser

Ord som berör mig; 1

Mellbystrand

Det sötaste leendet har de
djupaste hemligheterna.
De finaste ögonen har gråtit
de flesta tårarna och
det snällaste hjärtat har
känt den största smärtan.

Fotnot: En Facebookvän till mig hade lagt in orden tillsammans med någon slags         bild för ett tag sedan. Det stod inte vem som hade skrivit det. Bilden minns jag inte men de vackra orden gick rakt in i mitt hjärta. Önskar er alla en jätteskön och solig söndag. Kortet tog jag en vintereftermiddag på stranden i Mellbystrand i södra Halland.