I år är det hundra år sedan Charlotte Berlin dog. Det firas lite extra i vår stad. Denna slipade affärskvinna och aktieinvesterare har jag skrivit om tidigare i samband med att vi besökte hennes hem/museum.
De är lätträknade. Kvinnorna som tog plats och som fick med ett yrke/titel på gravstenen. På den fronten har det blivit mer rättvist. Både på stenar och i telefonkatalogen, som blivit tunnare och mindre för varje årgång.
På tal om kvinnor och andra skygga affärer. Undra hur många sanningar som han tog med sig graven? Mina tankar går till alla löpsedlar om Geijeraffären, Spionaffären på Sahlgrenska och Bordellhärvan som fick nytt syre för mig när jag läste den intressanta självbiografin ”Hinsehäxan”, av kvinnan som suttit längst på Hinseberg, Lillemor Östlin.
Varje gång som vi gått förbi denna gravsten på väg mot centrum av vår vackra stad försökte jag komma ihåg att googla namnet när jag kommer hem. Det måste vara hans pappa. Det dröjde länge innan jag kom ihåg sysslan.
Visst var det Ernst-Hugos pappa som varit både Bankdirektör i Ystad och amatörskådis på fritiden.
Denna tavla fanns att beskåda/till försäljning på Mariacaféet vid Mariakyrkan för ett tag sedan.
Bloggäventyr med Bosse Lidén 