Det mesta är gult


Fortfarande är det inte helt gult på rapsfälten. Kanske blir nästa helg klimax när det gäller gula havet.

Jag längtar till nästa helg. Om det inte snöar eller regnar ska vi ta en tur till en plats vi aldrig varit på. Sveriges finaste naturupplevelse enligt en omröstning. Ska bli spännande att se om vi blir impade. Vi ska inte lämna Skåne fast namnet får mig att tänka på Halland. 😉

Det var första gången som vi stannade till vid Stora Köpinge på Österlen.

Okej! Solveig tycker ibland det är svettigt när jag lämnar bilen för att ta ett kort.  😉
Jag körde in på en grusväg för att fota väderkvarnen.
”Det är lugnt. Det kommer säkert ingen bil. Sitt du kvar och ta det lugnt.”
Jag blev aldrig klar. En solreflex busade med mig. Solveig ropade från bilen. Fick kuta dit eftersom det kom en bil. Jag fortsatte köra tills vi kom till en gård. Där tänkte jag backa in, men fick tvärnita. Ut sprang en arg prickig hund. Kaos a la Bosse Lidén som vanligt. 🙂

Slutade med att Solveig tog bilden från bilen när vi körde tillbaka. Utan solreflex.

Jag kan inte bara lägga in kort på gula saker. Det är taskigt mot naturen och bloggen. 🙂

Ska vi slå till?

Wow! Första gången som jag ser en blå vattenkanna.

Annonser

Lilla rapsturnén

Rapsett

Jag gillar verkligen det gula majhavet.

Rapstvå

Både på långt håll och nära inpå.

Rapstre

Blev nyfiken på väderkvarnen som jag såg långt därborta genom kameralinsen.

Rapsfyra

Steget till att bli sugen på att fika är aldrig för långt. Vi gjorde ett stopp på Åbergs Trädgård & café i Öja. Njöt av hembakat vid ett av borden utomhus.

Rapsfem

Vi gillar att vandra runt på våra favorit-handelsträdgårdar och alltid kommer vi hem med något som vi ”behöver”.

Rapssex

Jag vågade mig inte på att provsitta.

Rapssju

Röd Rhododendron har vi redan hemma som blommar. Nu betalar vi och åker vidare till nästa rapsfält.

Rapsåtta

Rapsnio

”Vindkraften” informerar oss om att vi är snart hemma igen på mammas gata. Två dagar senare hade vi tänkt oss den ”Stora rapsturnén”. Då var vi lyckligt omedvetna om att den skulle regna bort.
Jag önskar er en fin avslutning av maj. Njut av naturen och ta vara på varje dag.
Carpe Diem.

Färgen har stor betydelse

Jag har längtat efter grönt i flera månader. Varför blir jag inte nöjd då?

I fredags åkte jag och Solveig iväg på eftermiddagen. Vi tänkte kombinera olika ärenden. Jennifers systemkamera fick följa med på utflykten. Jag hade ett huvudmål. Måste hitta den plats som vi av en slump råkade på förra året i maj. Där jag tog några magiska rapsfältbilder med vår gamla digitalkamera. En av dem är denna vårmånad omslagsbild på almanackan i köket. Ett böljande gult hav på flera kullar med en spännande omgivning. Blå himmel med vita tussar.

Under fredagens bilresa såg vi flera rapsfält längs med vägen. Där det gick stannade jag till och klev ur. Fotade från olika vinklar. Zoomade in. Kröp in på det gula. Kunde  inte riktigt koppla av till hundra procent när jag vände blicken uppåt. Det fanns moln på himlen och solen försvann med jämna mellanrum. Jag var rädd för att den skulle sluta att komma fram helt. Då skulle jag inte nå max på bilderna när vi nådde mitt huvudmål.
Måste skryta med att jag kan vara riktigt duktig på att hitta platser som jag bara besökt en gång i mitt liv.
”Kommer du verkligen att hitta dit?” frågade Solveig.
”Jag kommer att hitta. Om allt stämmer finns en vit tjusig kyrka till höger bakom dungen. På andra sidan vägen en väderkvarn. Jaaaa. Där är den skarpa kurvan.”
”Vad duktig du är på att hitta. Jag kommer inte ens ihåg vad orten hette”, sa Solveig.
Kammen växte på mig. Självförtroendet började rinna över. Alltid en farlig kombination hos Bo Lidén. 🙂
”Till höger därborta låg ett slitet gammalt hus med en skräpig gårdsplan. Gör inget. Det bästa är att det går att ställa bilen utan att vara en trafikfara. Vilka häftiga bilder det kommer att bli. Där är huset med svalor på fasaden…men… detta är inte sant. Driver någon med mig?”
”Du gjorde allt rätt men glömde att ta med en viktig sak i planeringen”, sa min kloka fru som växt upp på landet.  ”I år tycks de inte satsa på raps. Det är nog havre i år. Man måste oftast variera mellan säsongerna för att…”
Den sista informationen kunde jag varit utan, tänkte jag tyst som den stadsgrabb jag alltid varit, när jag med en rynka i pannan betraktade det gröna fältet.

Det hjälper inte att tjura. Vi fick en fin eftermiddag på tu man hand ändå. Blommor i alla färger och former och gott utomhusfika väntade bara någon mil bort. Hade inte Jennifer sovit sin skönhetssömn skulle jag kunnat tanka över bilder. Det får bli en annan dag. För idag… nä det kan inte vara sant… det regnar ute och är genomgrått. Vi som planerat och förberett en heldagsutflykt på Österlen denna Mors dag. Ofta blir inte livet som man tänkt sig. Ska vi göra som när barnen var små och en utflykt blev inställd? Då la vi ut filten i något rum och lät barnen duka fram. Minns att vi aldrig var fyra på dessa speciella utflykter. Både på filten och strax utanför satt mängder av nallar och andra djur och deltog i festligheten. Tjejerna var så duktiga på att ställa om och göra om motgångar till något ännu bättre. Nu tror jag inte ens att det är lönt att jag kommer med idén…