Vilken kvinna ska bli korsordsmästare 2016?

30
Uppgift trettio av trettio: Annans ord i egen mun
Svar: 5 bokstäver
Facit: CITAT (Precis som det stått här under varje gång, vid trettio tillfällen)
Vinnare: Anki Arvidson  ❤
Tävlingstid: 18.00-19.00
Stort LYCKA TILL!  😀

Eftertext: Imorgon kommer ett inlägg att sakta men säkert bli klart under dag och kväll.
Lottning av vilka som ska vinna får Solveig äran att stå för. Jag skriver namn, klipper ut, viker ihop och lägger lapparna i det svarta porslinshjärtat som vanligt. En priskategori i taget. Anki, Znogge och Åsa är redan garanterade minst en lott var.

Dagens ord/citat:
Vänskap man måste betala för är inte mycket värd.”
Danskt ordspråk

SLUT-TABELL:
Priskategori ett: (Tre lotter)
1. Anki Arvidson, 126 p.
2. Znogge, 115 p.
3. Åsa Bäcklund, 103 p.

Priskategori tre: (Två lotter)
4. Comsi Comsa, 79 p.
5. Wiolettan, 75 p.
6. Lena/Villa Herberts, 73 p.
7. Lisbeth/Lma, 65 p.
8. Signhild Hortberg, 62 p.
9. Inger Börmark, 57 p.
10. Primrose, 55 p.

Priskategori fyra: (Två lotter)
11. Susan Johansson, 42 p.
12. Cecilia Ottosson, 39 p.
13. Ethel Hedström, 37 p.
14. Maj Johansson, 35 p.
15. Gunnel Moberg, 27 p.
16. Annika Sohlin, 26 p.
17. Åse Holmander-Mehlin, 24 p.
18. Ezter, 25 p.
19. Minton, 20 p.
20. Pelle Börmark, 16 p.

Priskategori fem: (En lott)
21. Kerstin Cecilia, 15 p.
22. Ditte Akker, 14 p.
23. Pia Boman, Eva Johansson, 12 p.
25. Gun-Britt Söderström, 11 p.
26. Regnbågen, 10 p.
27. Öga mot öga, 8 p.
28. Greger Byskata, 5 p.
29. Eva Rohlén, Maria Bromander, 4 p.

Jagande: (ingen lott)
31. Helena, Susie på Stjärnarve, Marie Kristoffersson, 3 p.
34. Ing-Britt Jönsson, Tant Glad, Mia Juliusson, 2 p.
37. Skåningen, Gilla, Tove Olberg, Christina Karlsson, Gun Toresson, 1 p.
42. Alla andra, 0 p.

Utom tävlan:
Ingen Vinnare, 70 p. 🙂

Priskategori två: (En lott)
Ingen Vinnare, 7
Åsa Bäcklund, 5
Znogge, 5
Wiolettan, 3
Anki Arvidson, 3
Cecilia Ottosson, 2
Lena/Villa Herberts, 1
Ethel Hedström, 1
Signhild Hortberg, 1
Susan Johansson, 1
Lisbeth/Lma, 1

Kandidater för priskategori sex: (En lott)
Nilsson (Cecilia Ottosson) Många (Åsa Bäcklund) Utvecklingen (Ethel Hedström) Måne (Cecilia Ottosson) Fisk (Maria Bromander)

 

 

 

Om du funderar på regler, poäng, tider, priser m.m. Tryck på denna länk: https://bosseliden.wordpress.com/2016/10/22/jag-har-redan-kopt-tio-skrapkryss/

Annonser

Ord som berör mig; 17

Solveig 2

Tänkvärda ord som passar bra in på denna soliga söndag i början av maj. Det känns som vi är på väg in i sommaren 2016 med raska steg. Jag hoppas att du kan och orkar göra något trevligt av dagen.  🙂

Solveigs absoluta favoritbilderbok. ”Grodan och kärleken”.  Hon är mycket förtjust i de andra femton böckerna också som innehåller viktiga teman som är bra att diskutera med barngrupper. ❤

Max Velthuijs 1923 – 2005, är upphovsman till böckerna om Grodan och hans vänner.

Författaren och illustratören föddes i Haag.
Bilderböckerna om Grodan och hans vänner är älskade och prisbelönade i många länder. Den första boken Grodan och kärleken utkom i Sverige 1989 och idag finns det på svenska sammanlagt 16 böcker om Grodan och hans vänner. Böckerna är översatta till många språk och spridda över hela världen.

Velthuijs arbetade länge på varje bok, ibland upp till ett år, eftersom han var mån om att berättelsen måste vara äkta, komma från hjärtat. Han visar i sina bilderböcker en stor kärlek till naturen, djuren och ”människan i djuret”. Djuren i Grodan-böckerna har starkt mänskliga egenskaper: Grodan är barnslig och naiv, Grisen är flitig, Haren är mer intellektuell än de andra och kommer med kloka råd, Ankan är vänlig men sensationslysten. Max Velthuijs själv identifierade sig mest med Grodan! Böckerna präglas av en värme, stillsam humor och en outtalad moral. Grodan-böckerna handlar ofta om filosofiska och existentiella ting, såsom kärlek, frihet, vänskap, samlevnad och död.
Texten hämtade jag från Bergs förlags hemsida.
Tavlan är målad av Solveig Lidén, efter inspiration från Grodan-böckerna.

 

Ord som berör mig; 6

Texas

”Bara en hund”, finns det människor som säger. Att säga ”bara” om en varelse som kommit mig så nära, om en svans som slår i golvet av glädje över att höra min röst, om en nos, som förtroligt sticks i min hand, om två ögon, som rymmer världar av tillit och tillgivenhet.

Kaj Munk

Sanna vänner överöser inte varandra med frågor om det förflutna, de börjar tala om det som ligger deras hjärta närmast i nuet.

Francesco Alberoni

 

OBS! Nu finns det smakprov från ”Mina fotsteg i ditt hjärta”. Imorgon ska vi förhoppningsvis få iväg en beställning av en provbok. Det gick inte så bra i fredags. Vi var rädda för att xxx antal böcker skulle dyka upp istället för bara en…

Önskar Dig läsare en fin söndag. Just nu sjunger en talgoxe för mig.

Vår, vänskap och val

Många är vi som längtat till våren. Vi som bor längre söder ut är bortskämda med dessa efterlängtade tecken. När de kommer ler vi och när ingen ser det blir en del av oss lyckliga som små barn. Alla har vi våra egna vårtecken. Platser vi gärna återvänder till år efter år. Ibland är det i vår egen täppa. Säkert har många som jag sina privata favoritplatser. Har vi tid packar vi utflyktskorgen. Lämnar stresskostymen hemma. Öppnar våra sinnen vi haft lyckan att födas med. Njuter av sällskap eller bara sluter ögonen ensamma och tar in intrycken som är helt gratis. Låter oss smekas av de mjuka vindarna. Vårregnet har sköljt bort kalla och bitvis jobbiga vinterdagar. En del har upplevt skottningen som en pärs. Några olyckliga har halkat på en isfläck. Kropparna har varit stela. Tankarna dystra. Sakta suddas sorgligheterna bort på vår näthinna. Till nästa gång vintern gör sig påmind. Andra tycker att vintern är den bästa årstiden. Allra bäst är att gilla eller åtminstone acceptera det vi inte kan göra något åt. Vi som inte är ekonomiskt oberoende. Tänka klokt att var sak har sin tid. Efter en lång och dryg vinter kommer det en ny vår som vi borde vara tacksamma för. Inte ta för given. Istället ödmjukt tacka för möjligheten. Det är en ynnest som gör mig varmglad varje år. Lite mer för varje säsong. Tack för att jag får vara med en gång till, tänker en tacksam inre röst.

Vänskap har inga årstider. Men det är i kristider vännerna testas. Det är i de trånga öppningarna i livet vi får muskler likt puppan som kämpar på i sitt skal. Vänner är ett grekiskt ord som står för en intim relation. Har man en bästa vän kan man möta vilken trist och grå vardag som helst. Jag hörde på webben att vi behöver 21 fysiska berörningspunkter varje dag för att ersätta bekräftelsebehovet. Hur många vänner på Facebook motsvarar det? Ärligt talat finns det ett tal som gör det rättvisa? Kan riktig närvaro mellan fyra ögon ersättas? Komplement. Surrogat. Bättre än inget alls. Skype är en modern variant. Men aldrig fullt ut anser jag. När man är med någon medmänniska som man har fullt förtroende för rasar alla murar och stängsel. Tidsbegrepp försvinner. Energi lagras. Endorfinerna bildas. Det är här och nu. Vi blir ett. Först då går det att känna en obeskrivlig tacksamhet över livet. Livet som vi inte ska ta helt självklart. Motsatsen är dåliga vänner. Hörde i samma inslag att man inte ska gå ifrån dem. Mannen gjorde en kort paus. Sedan sa han. ”Spring.” Energitjuvar och de som vill leda in oss på fel spår i livet är inget att hålla i handen.

Tänk så många val vi gör i livet. Medvetet och omedvetet. Tur vi inte räknar dem. Oftast går de på automatik. Svårast tror jag att det är för ungdomar som inte skaffat sig livserfarenheten ännu. Livet är en lång resa för de flesta av oss. Många stationer som ska besökas. Ibland blir vi försenade. Det händer att vi hoppar på fel tåg. Utan rätt vägledning kan det till och med leda till att vi inte ens hittar tillbaks till spåret. Det rätta spåret. Istället virrar vi ändlöst omkring utan något mål eller något fast att ta tag i.
I vissa sammanhang tror jag att det är nyttigt och nödvändigt att våra barn väljer fel väg. En liten bit. För att inse att det är fel. Ändå måste de då vara starka, våga stå emot och i bakhuvudet tänka på vad de lärt sig genom att lyssna på äldre förståndiga människor. Exempelvis kloka mossiga föräldrar. Sätta ner foten innan det är försent. En svår situation. Ibland kan grupptryck stressa beslutet.

Jag skulle skriva om våren men tankarna fladdrade iväg till två andra saker som börjar på bokstaven V och plötsligt höll jag på att gå Vilse i mina egna tankegångar. Samtidigt som jag tänkte skrev jag ner dem här. Just för dig läsare. Mina privata tankar som föddes av att jag lyssnade på ett inslag på Webben och som fick mina egna tankar att fladdra till likt en vårfjäril mellan sina blomstopp.

Eftersom vi flyttat så ofta har vi fått ändra val och mål med våra vårutflykter. Här är ändå några av de saker jag kom på just i skrivande stund. Kära platser som vi mått bra på. Bokskogarna i Åkulla, Galgberget i Halmstad, Guds ängar en bit från Falkenberg, blåsipporna i Berg, triftblommorna nedanför Skallen i Haverdal, backsipporna i Grevie backar, se de nyfödda djuren i Hembygdsparken i Ängelholm, Vallarna i Falkenberg, båtturer till Ven, rapsfälten i Skåne, liljekonvaljen och alla fåglar i Hagestad naturreservat. Balsamoaser där vi tankat energi och bara varit. Fjäderlätta. Harmoniska i både kropp och själ. Livet har för en stund varit helt kravlöst. Stunder där vi önskat att det gick att stanna tiden.
Önskar DIG läsare en fin söndag.
Kram.

Ord som berör mig; 3

DSCN8008

Några unga tjejers ord om vänskap och vänner.

”En vän är någon som jag kan anförtro
mitt innersta till.”
Anna Hjemberg 15 år

”Vännen är Dagboken.”
Astrid Trotzig 16 år

”En vän är någon jag kan vara
naturlig med,
någon som jag speglar mig i.”
Sara Rönnås 16 år

”En vän är den som ställer upp
på en och tycker att det är OK
att man inte är världens charmigaste
klockan sex på morgonen.”
Johanna Aschenbrenner 14 år.”

”En vän är någon som inte lämnar en
bara för att hon råkar bli kompis
med någon annan.”
Ellinor Witalis 16 år

Fotot: På bilden tar Jennifer avsked av Rasmus på förskolan, innan vi ska flytta.
I nästa vecka kommer äntligen månadens boktips.
Jag ska berätta om mejlet som jag ännu inte vågat öppna och
erkänna vad jag hade för ovanligt intresse när jag var lite kortare till växten.
Det drar också ihop sig till att betala månadens fakturor.
Eventuellt ska jag visa upp en bild på två upplysta svampar.
Måste även skriva om när det inte gick så bra för oss att tvätta bilen sist. Det var inte vårt fel.
Ha en trivsam söndag! 

Den bruna skinnjackan

Det sägs att vin blir bättre med åren om det lagras på rätt sätt. Likaså blir vissa ostar godare med tiden. Vet inte om min bruna skinnjacka hör till det fina sällskapet, men den har ändå bestått genom åren. Mycket har vi gått igenom tillsammans under dessa år. Förälskelse. Bröllop. Barnafödslar. Olika jobb. Dödsfall. Visst brukar jag glömma bort vår vänskap under det ljusa halvåret, men jag skäms inte för det.

Tiden var hösten åttioåtta. Jag läste på Bibliotekshögskolan i Borås och var på väg att åka upp till Stockholm för tolv veckors praktik. Min studiekassa var skral. Mamma tyckte inte att jag kunde åka iväg med bara en täckjacka, som dessutom var ljus till färgen. Hon lovade att bekosta en ny jacka om jag lovade att ta mig in i en affär innan resan. Mot förväntan hittade jag en tuff skinnjacka för femtonhundra kronor i Göteborg. Samma variant av jacka köpte en kurskamrat för halva priset våren efter. Men han fick betala allt själv. Enligt mitt sätt att räkna var min jacka sjuhundrafemtio kronor billigare än hans. Siffror ljuger aldrig. Om man bara hanterar dem rätt.

Skinn andas. Jackan var skön att ha under vintern. Fast det behövdes en halsduk till. När min fru Solveig var nykär lånade hon gärna jackan. Ändå tills den gången hon tog med fel jacka från jobbet och istället tog sura Sivs nya skinnjacka och la den i vår bils baksäte. Det upptäckte vi några timmar senare när det blev kallt. En aning pinsamt att ringa det där samtalet. Tur att Solveig är så ärlig. Annars var det läge att dra en vals. Det var ju jag som var ägare till den bruna skinnjackan.

Efter några år gick jackan inte igenom besiktningen. Den bekostades med en ny brun manchesterkrage. Senare fick även fodret lagas så gott det gick. Alltför ofta krasade det när jag tog på den. Men skinnet var lika fint under många år. Samtidigt hann jag bli ägare till många andra vinterjackor som först avancerade direkt till förstaplats för att sedan bli besegrade av en ringräv med skinnutsida säsongen efteråt. Solveig anser dessutom att jag är en fingermästare på att ta sönder dragkedjor. Alla är vi bra på något.

Solveig och jag har inte riktigt samma synsätt längre. Vet inte om det beror på att hon inte är sugen på att låna jackan. För det är väl inte så, att hon inte är lika nykär längre? Istället har hon kommit med olika hot de sista femton åren. Nu finns det inte något att göra med fodret. Du får bara ha på den när du är i trädgården.
”Den har krympt lite”, säger jag motvilligt.”
”Krympt. Det är du som har ökat i storlek.”
”Du menar på längden?”
Så där kan vi hålla på ett tag som två gamla skinnbitar som gnabbas kärvänligt med varandra.

Min mamma är död sedan flera år men skinnjackan består. Jag har nyss invigt tjugofjärde säsongen med denna klenod. Det bästa är att vi har hunnit flytta så många gånger genom åren. Snabbt räknat har jackan bott på tolv ställen. Från Umeå till Ystad. Därför kan det låta såhär från grannen. ”Jasså. Du har köpt en ny jacka. En skinnjacka. Den är ju skitsnygg.” Eller sa han skitful?
Det är bara en sak som oroar mig. Tänk om Solveig ställer ett ultimatum.
”Nu är det jackan eller jag. Tänk noga efter innan du svarar. Vem lagar bästa maten?”
”Skinnsoppa är inte så dumt. Jag lovar. Ska bara ha den på mig när det är mörkt och när jag går ut med soporna.”
Hör inget, med ålderns rätt, om att något brunt ska läggas i soppåsen samtidigt och att jag borde köpa en ny skinnjacka.

Skrivit 2012